SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen

SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060207

PROTOKOLL 2016-11-01

Föredragning i Stockholm Aktbilaga 17 Mål nr M 5329-16 Dok.Id 1309026 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2290 103 17 Stockholm Birger Jarls Torg 16 08-561 670 00 08-561 675 50 08-561 675 59 måndag – fredag 09:00-15:00 E-post: Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den www.svea.se

RÄTTEN Hovrättsråden Anna Tiberg och Mikael Hagelroth, referent, tekniska rådet Mikael Schultz och hovrättsrådet Malin Wik

FÖREDRAGANDE OCH PROTOKOLLFÖRARE Föredraganden Helen Agah

KLAGANDE (såvitt nu är i fråga) Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal, c/o Billy Anklew, Nordanhå 109, 840 80 Lillhärdal

MOTPARTER 1. Länsstyrelsen Västernorrland, 871 86 Härnösand 2. Skaftåsen Vindkraft AB, 556897-9164, c/o Bergvik Skog AB, Trotzgatan 25, 791 71 Falun Ombud för 2: Advokat Maria Paijkull, Front Advokater AB, Kungstorget 2, 411 17 Göteborg Ombud för 2: Jennie Mantefors, Arise AB, Box 808, 301 18 Halmstad

SAKEN Uppförande och drift av vindkraftanläggning vid Skaftåsen i Härjedalens kommun, nu fråga om avvisning

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2016-05-27 i mål nr M 1858-15

Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal, föreningen, har överklagat mark- och miljödomstolens dom. Mark- och miljööverdomstolen har den 31 augusti 2016 meddelat prövningstillstånd i målet. Skaftåsen Vindkraft AB har därefter yrkat att föreningens talan ska avvisas. Till grund för yrkandet har bolaget anfört i huvudsak följande. Föreningens stadgar anger inte att föreningen som huvudsakligt ändamål ska tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen. Det är också oklart om föreningen kontinuerligt i sin dagliga verksamhet verkligen ägnar sig åt natur- och miljövård.

1 SVEA HOVRÄTT PROTOKOLL M 5329-16 Mark- och miljööverdomstolen Frågan föredras och Mark- och miljööverdomstolen fattar följande beslut BESLUT (att meddelas 2016-11-29) Mark- och miljööverdomstolen avslår Skaftåsen Vindkraft AB:s yrkande om avvisning av Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdals talan. Skäl för beslutet Ideella föreningars rätt att överklaga är reglerad i 16 kap. 13 § första stycket miljöbalken.

Av denna bestämmelse följer att överklagbara domar och beslut om tillstånd får överklagas av en ideell förening som enligt sina stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen. För att få överklaga domar och beslut ska föreningen ha bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år och ha minst 100 medlemmar eller på annat sätt visa att verksamheten har allmänhetens stöd. Av förarbetena till bestämmelsen framgår bland annat att en förutsättning för talerätt är att naturskydds- eller miljöskyddsintresset är det dominerande. Det är inte heller tillräckligt att ha sådana intressen inskrivna i exempelvis föreningsstadgar för att talerätt ska komma i fråga utan de nämnda intressena ska vara det huvudsakliga skälet till varför organisationen existerar. Föreningen ska också ha verkat för dessa intressen. En organisation som har till syfte att främja naturskydds- och miljöintressen men som samtidigt representerar ett konkurrerande exploateringsintresse kan således inte anses uppfylla kravet på huvudsakligt ändamål. Det är den organisation som vill utnyttja rätten att överklaga som har att visa att förutsättningarna för talerätt är uppfyllda (prop. 2009/10:184, s 76).

I sitt överklagande till mark- och miljödomstolen har föreningen med hänvisning till sin hemsida uppgett att föreningen bildades år 2009 och företräder ca 750 medlemmar varav 500 i Härjedalens kommun. Av föreningens stadgar framgår att föreningen har som ändamål att tillvarata medlemmarnas intressen genom - att lokalt och nationellt arbeta för en seriös och objektiv spridning av information om vindkraftens påverkan på bygden,

2 SVEA HOVRÄTT PROTOKOLL M 5329-16 Mark- och miljööverdomstolen - att verka för en fortsatt satsning på den orörda naturen i området (i satsningen ingår aktiviteter som t.ex: skoterturismen, Häxprojektet, jaktturismen, fisketurismen, bärplockning, Salixbyn, Värdshuset, Gustavs, Konsum, Ica, campingplatsen och hundspannföretagen m fl.), och - att under avkopplande former kunna erbjuda den alltmer sällsynta tillgången tystnad och stillhet med boende i ursprunglig miljö, till stressade storstadsbor. Utifrån föreningens stadgar, de uppgifter som har framkommit i målet samt uppgifter på föreningens hemsida konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att föreningen har som ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen.

Att föreningen skulle företräda ett konkurrerande exploateringsintresse, såsom namnet antyder, har inte framkommit. Även om föreningen enligt stadgarna ska verka för en fortsatt satsning på den orörda naturen i området genom ett antal aktiviteter, framgår det av föreningens hemsida att det är tillvaratagandet av naturskydds- eller miljöskyddsintressen som är det huvudsakliga skälet till varför föreningen existerar. Det framgår också att föreningen har verkat för dessa intressen.

Mot denna bakgrund finner Mark- och miljööverdomstolen att Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal uppfyller kraven i 16 kap. 13 § miljöbalken och därmed har talerätt i målet. Bolagets yrkande om avvisning ska således avslås. Beslutet får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. Helen Agah Protokollet uppvisat/ 3

 

Nu är det bevisat - miljödomstolarna är politiserade!

Här kommer beviset, miljödomstolarna går utöver vad lagen föreskriver, men det visste vi ju redan! Vad de ”positiva miljöeffekterna” med vindkraften skulle vara för något vet inte jag! Men det är väl, som vanligt lika försåtligt framförd, som lögnaktig propaganda från de troende papegojorna på ”Public Service”.

Miljödomstolarna tar politisk hänsyn!

Miljödomstolarna har anpassat sig till det breda politiska stöd som vindkraften fått med åren trots att lagen inte uttryckligen ger utrymme för de positiva miljöeffekterna.

Det här visar en ny forskningsstudie som gjorts på uppdrag av Energimyndigheten och Naturvårdsverket.

Det är forskare vid Luleå tekniska universitet som gått igenom drygt 20 domar från miljödomstolarna och miljööverdomstolen - i huvudsak från år 2005.

Då slog en dom, som visat sig vara vägledande, fast att vindkraftens betydelse för en hållbar utveckling ska vägas in när vindkraftsetableringar ställts mot andra intressen som exempelvis rennäring eller naturvärden.

– Och det hade man inte alls gjort innan, för vi har även titta på fall från 90-talet och framåt. Och när man började lyfta in vindkraftens positiva miljöeffekter kan man säga att då vann plötsligt vindkraften. Tidigare så krävdes väldigt mycket för att man skulle få etablera vindkraft, säger Maria Pettersson docent i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Sveriges Radio 22 nov -16 Sverige

 

Stormöte hölls om omdiskuterat vindkraftsprojekt i Lillehärdal

http://sveg.se/stort-m%C3%B6te-h%C3%B6lls-om-omdiskuterat-vindkraftsprojekt-i-lillh%C3%A4rdal

 

FFSV har fått prövningstillstånd av Skaftåsenprojektet

Visar IMG_2132.PNG

 

Överklagande och begäran om uppskov avseende Åndberget.

Dubbelklicka på länken och klicka sedan på " Öppna innehållet i ett nytt fönster" som kommer upp i en ruta. Då visas dokumentet i Pdf-format.

Överklagande och begäran om uppskov

Komplettering av överklagan

Begäran av inhibition

 

Överklagan av MPD:s beslut om tillstånd för 41 vindkraftverk i Skaftåsen

Miljöprövningsdelegationens i Härnösand tillstånd till Skaftåsen Vind AB, att bygga 41 vindkraftverk på Skaftåsen i Lillhärdal överklagas 2015-07-21 av Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal - FFSV och ett antal av planerna berörda privatpersoner. Se bifogat överklagande. Vid frågor kontakta: Billy Anklew, ordförande i FFSV, tel. 070-6034055.

Mark- och miljödomstolen vid Östersunds Tingsrätt

Miljöprövningsdelegationen / Länsstyrelsen

Miljöskyddsenheten

871 86 Härnösand

Dnr: 551-4273-12

Överklagande av beslut i Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrland (MPD), 2015-06-25 om tillstånd för Skaftåsen Vindkraft AB (Bolaget) att uppföra 41 st vindkraftverk på det s k Skaftåsenområdet i Lillhärdal, Härjedalens kommun, Jämtlands län. Dnr. 551-4273-12

Överklagat beslut:

Miljöprövningsdelegationens vid Länsstyrelsen i Västernorrland (MPD) beslut av 2015-06-25 att bifalla ansökan från Skaftåsen Vindkraft AB (Bolaget) att få uppföra 41 vindkraftverk, med 180 meter maximal höjd, inom det s.k. Skaftåsenområdet i Lillhärdal, Härjedalens kommun Dnr. 551-4273-12.

Klagande:

Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal – FFSV. Föreningen, bildades 2009 och organiserar ca. 750 medlemmar, varav fler än 500 är medlemmar i Härjedalens kommun, (se våra stadgar på vår hemsida www.ffsv-lillhardal.tk FFSV har flera hundra medlemmar lokalt i Lillhärdal, som är direkt berörda av planerna på storskalig vindkraft, samt ytterligare ett stort antal andra, med samma intresse av att följa utvecklingen av vindkraftsplanerna).

Samt som klagande likväl ett antal av MPD:s beslut berörda privatpersoner enligt sidorna 19-21.

Vårt yrkande

Vi yrkar att Mark- och Miljödomstolen upphäver MPD:s ovannämnda beslut att till största delen bifalla Skaftåsen Vindkraft AB:s (Bolaget) / Bergvik Skog AB:s ansökan, och avslår densamma av nedanstående skäl, samt de frågor och synpunkter som vi tidigare skriftligen lämnat in till MPD.

 

Skäl för vårt yrkande:

Inledning

Först och främst finner vi det sorgligt att MPD i stort sett helt och hållet gått Bolagets ärende till mötes, och negligerat starka argument från många parter, föreningar och myndigheter. Beslutet bryter dessutom helt och fullt mot gällande översiktsplan, vilket vi vet är lagligt, men det att tänja på kommunallagens yttersta gränser.

De anpassningar mot ansökan som MPD gjort ser vi endast är en anpassning för att ta bort den allra grövsta påverkan på naturen, miljön och livsmiljön. Om MPD, skulle godkänt Bolagets begäran i sin helhet, hade hela etableringen äventyrats i nästa instans. P.g.a. de svepande och ytliga bedömningar MPD gjort, får vi uppfattningen att inriktniningen hela tiden varit att gå Bolaget till mötes för att kunna industrialisera Skaftåsområdet.

Vidare kan man konstatera i MPD:s beslut att orden ”bedöma” och ”bedömning” finns i stort sett i varje paragraf. Dessutom verkar försiktighetsprincipen vara sparsamt använd i dessa många bedömningar. Beslutet är ett resultat av en ensidig bedömning med målet att vindkraft ska byggas i området. Det skulle vara högst sannolikt att myndighetspersoner med en annan, mera pragmatisk syn och inställning till vindkraftens negativa miljöpåverkan och ekonomiskt mycket tvivelaktiga nytta, skulle bedöma ärendet diametralt annorlunda och därför avslå etableringen i sin helhet.

Vi anser att de synpunkter och frågor som redan ställts i remissprocessen oftast bara ytligt har undersökts, behandlats och besvarats av MPD. Därför önskar vi att Mark- och Miljödomstolen noga går igenom hela materialet för att bedöma, om MPD behandlat inkommet material tillräckligt grundligt och seriöst. I detta överklagande tar vi därför bara upp ett fåtal punkter explicit.

Enligt tillgänglig information har ej heller platsbesök från myndighetens sida gjorts, vilket är anmärkningsvärt med tanke på den massiva miljöpåverkan och engagemang från en hel bygd mot planerna, som denna miljardetablering kommer att innebära.

Att Bolaget endast har sina egna ekonomiska intressen för ögonen är inte konstigt, då dess beslutsfattare inte har någon lokal förankring. Bergvik Skog AB (ägare av Skaftåsen Vindkraft AB) har varit helt öppen från processens början om, att de inte själva tänker driva någon vindkraftsverksamhet. De ämnar sälja de byggrätter de kommer att få till högstbjudande. Troligen har de därför upprättat ett eget bolag, Skaftåsen Vindkraft AB, som vid rätt tillfälle säljs innehållandes byggrätterna, (och kanske även marken?) Om det bolag, som eventuellt köper byggrätterna kan kallas seriöst, återstår att se. Men ett högst sannolikt scenario är, att det köpande bolaget har flyttat sin verksamhet på ett eller annat sätt, när verksamheten ska avvecklas och marken återställas.

Om marken ingår i Skaftåsen Vindkraft eller inte är idag inte viktigt. Bergvik kan enkelt avyttra marken och låta något ”målvaktsbolag” stå som markägare tillsammans med de privata markägarna i etableringen. Markägarna är ekonomiskt ansvariga för de kostsamma återställningsarbetena och går sannolikt i konkurs. Kommunen blir då ansvarig för återställningen av den förstörda miljön. Frågan är om det överhuvudtaget kommer att återställas, med de små tvingande avsättningar som föreslås. Om man lyfter blicken finns exempel på spöklika vindkraftkyrkogårdar i andra länder, som tidigt byggde ut sin vindkraft (t. ex. i USA). Spanien exempelvis har nu helt stoppat vidare utbyggnad.

Ett exempel finns, på hur Bolaget ser på rättigheterna för innehavare av jaktservitut i det planerade Skaftåsenområdet, där Bolaget ansökt om att få tillstånd till sex byggrätter för vindkraftverk.

I Bergvik Skogs kommentarer med anledning av inkomna synpunkter av den 2015-01-29 svarar Bergvik med planer på att starta en ”civilrättslig” process mot dessa servitutägare, som vägrar släppa sitt servitut eller låta sig köpas loss. Även MPD skriver att Bolaget får lösa servitutproblemet i en civilrättlig process. Men MPD tog för säkerhets skull bort dessa planerade sex verk på servitutmarken, troligen för att inte riskera problem i nästa instans.

Problemet för Bolaget kvarstår dock, att få bort servitutägarna från markerna. Sannolikt kommer Bolagets ekonomiska muskler att tala mot den lilla människan, understödda av MPD. För säkerheten kräver vi att vindkraftsområdet hägnas in, vilket även understöds av EU:s maskindirektiv.

Den närliggande Åndbergsetableringen, som för övrigt parallellt med Skaftåsenetableringen ligger på MPD:s bord för beslut, vittnar om hur märklig och ljusskygg en bolagsbildning kan vara i denna typ av etableringar, som troligen planerar för en billig exit om ca 20 år. I Åndbergsetableringen heter den sökande Rabbalshede Kraft AB.

De har bl. a. för journalister på tidningen Dagens Industri vägrat berätta vem, som är den hemlige majoritetsägaren till bolaget. Aningslösa beslutfattande politiker och markägare tycks heller inte bry sig om ägarförhållandena. Efterforskningar av öppna bolagsregister i Luxemburg och andra källor ger vid handen att Rabbalshede Kraft AB, idag är majoritetsägt av det Luxemburgsbaserade bolaget Manor S.A. Med reserveringar för att det har skett ytterligare förändringar i bolagsstrukturen för att undvika upptäkt, finns nedanstående bolag med likartade namn baserade i Luxemburg;

 

Dénomination

Numéro RCS

MANOR - S.A.

B15070

Manor Automotive Group (MAG) S.A R.L.

B165016

Manor Care Luxco S.à r.l.

B144580

Manor Care Parent S. à r.l.

B144128

MANOR HOUSE COMPANY S.A.

B56097

MANOR INTERNATIONAL S.A.

B43532

MANOR INVESTISSEMENT S.A.

B132613

MANOR INVESTMENT S.A.

B157644

MANOR PROPERTIES S.A.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om Mark- och Miljödomstolen eller MPD önskar, kan officiella dokument från bolagsregistret i Luxemburg överlämnas ang. Manor S.A

Detta bolag, Manor S.A., är i sin tur ägt av det Panamaregistrerade bolaget Odessa (Holding). Dessutom kan nära kopplingar till det Londonbaserade bolaget Treis Partners ses. Information/rykten gör gällande, att det är en viss fransman som står som ägare till allt detta och inte vill ge sig till känna, av okänd hemlig anledning.

Vi utelämnar tills vidare namnet på denne påstådde ägare, men det kan uppges för intresserade för att möjliggöra närmare efterforskningar. Denna bolagsstruktur är vanlig, då inkomster från illegal verksamhet skall tvättas och omvandlas till vita investeringar i marknaden. I detta fall kan det röra sig om, att undanhålla information om investeringarna från den franska skattemyndigheten, eller något annat. Vi vet inte.

Det märkliga är, att Rabbalshede Kraft AB, som aspirerar på en börsnotering vägrar berätta om ägarförhållandena. Hittills har alltså ingen myndighet eller Härjedalens kommun visat något som helst intresse för, att ta reda på, vem man håller på att ge bygglov till. MPD borde ha utrett detta ägarförhållande, för att se om medel för en framtida återställning av förstörd natur efter vindkraftsetableringen, kan kvalitetssäkras.

Det går inte längre att byråkratiskt hålla isär dessa två gigantiska etableringar Åndberget och Skaftåsen, då de berör samma livsmiljö, samma bygd samma kungsörnar, samma kumulativa och ackumulerade effekter av buller, miljö, friluftsliv, turism, människor och djur etc. De båda ansökningarna måste betraktas parallellt av MPD. Vi kräver att stor vikt i utredningen läggs på, hur helhetsbilden av båda etableringarna kommer att bli i verkligheten om båda etableringarna ges tillstånd, vilket verkar sannolikt, då man läser MPD:s bedömningar i Skaftåsenärendet.

Kumulativa- och ackumulerade effekter vid eventuell tillståndsgivning till båda de gigantiska etableringarna av vindkraft i Åndberget och Skaftåsen

I en för de boendes ”långvariga och trygga boendemiljö” (som det heter i lagtexten), samt sammantagen negativ miljöpåverkan, är de kumulativa effekterna av de två gigantiska vindkraftetableringarna med närhet till varandra, som klämmer in byar mellan de båda industretableringarna av yttersta vikt. Aktuell etablering i Skaftåsen av MPD godkända 41 verk, samt den pågående ansökan för intilliggande Åndberget (101 verk), behandlas samtidigt av samma MPD i Västernorrlands Län.

De kumulativa- och ackumulerade effekterna finns inte, eller ytterst sparsamt nämnda i beslutet eller ansökan till Skaftåsenetableringen. Detta är ett vanligt sätt från sökanden och myndigheter att se och behandla dylika miljöförstörande projekt på ett fragmenterat sätt. Det görs för att undvika att de drabbade människorna ska förstå realiteten och projektens ackumulerade miljöpåverkan, då helheten är genomförd.

En passande metafor är att äta elefanten i små stycken, vilket är lättare än att äta hela elefanten på en gång. Den som får äta elefanten är i detta fall allmänheten. Genom att portionera ut besluten, blir det lättare att genomdriva dessa monsterprojekt, som totalt ändrar livsmiljön för medlemmarna i Härjedalens kommun och för alla övriga, som idag utnyttjar bygden för många olika rekreationsändamål.

Vi kräver därför att Mark- och Miljödomstolen gör en riktig bedömning av kumulativa och ackumulerade effekter från de båda etableringarna sammantaget, samt all påverkan/effekt med avseende på t ex buller, ljus, påverkan på djur, fåglar, friluftsliv, turism o.s.v. I denna kontext bör även kommunens gällande översiktsplan för vindkraft studeras med allt, som noggrant och till stora kostnader utreddes inför dess fasställande. Som ”lök på laxen” ser Härjedalens kommun dessutom positivt på ny torvbrytning på 700 hektar vid Orrmosjöns östra del, nära byarna Östansjö, Orrmo och Högen.

Detta visar hur Härjedalens kommun är beredd att offra en hel bygd för svårt miljöförstörande verksamhet. En tolkning är, att orsaken kan finnas i en strävan att bevara nordvästra Härjedalen för turismen och samtidigt tillmötesgå regeringens ”vindkraftmål”. Något man f. ö. redan med råge har uppfyllt ”kraven” på, före Åndbergs- och Skaftåsenetableringarna. Intressant är också att konstatera, att det finns ett egenintresse bland vissa av de beslutande politikerna av att Åndbergsetableringen tillåts, vilket tillsammans med de politiska turerna i Härjedalens kommun beskrivs nedan.

Vi konstaterar också att Länsstyrelsens MPD inte har agerat i enlighet med EG-konventionen för landskapsbildsskydd och tagit hänsyn till länets känslighet och i synnerhet de stora effekterna på det ur turismsynpunkt viktiga landskapet kring Lillhärdal. 

Bakgrund

Härjedalens kommun genomförde en föredömlig och demokratisk process och lät kommunens medlemmar och andra intressenter säga sin mening vid tre tillfällen, rörande de två gigantiska vindkraftetableringarna Åndberget och Skaftåsen i Lillhärdal. Resultatet blev en dokumenterad förkrossande majoritet mot vindkraftetableringarna med 75,7 %.

En mycket omfattande och genomarbetad översiktsplan genomfördes och blev antagen 2010-11-24. Den sa nej till vindkraftutbyggnad i Lillhärdal. Bygden skulle få utvecklas genom tillvaratagande av de möjligheter som naturen, floran & faunan, tystnaden, mörkret och naturnära aktiviteter som friluftsliv, ekoturism, jakt och fiske innebär. Istället skulle Härjedalen tillåta ytterligare 120 nya vindkraftverk på andra platser i kommunen, som därmed lever upp till de förväntningar, som eventuellt kan finnas på kommunen beträffande nybyggd vindkraft.

MPD hittar en svaghet i översiktsplanen, nämligen att bevarandet av tystnaden inte uttrycks explicit. Bevarandet av tystnaden ingår givetvis implicit i helhetsbedömningen av, varför inte vindkraft ska tillåtas i Lillhärdal. Översiktsplanen blev verkligen ett resultat av folkviljan. Att MPD hittar just detta argument tycker vi bara visar, att MPD:s lojalitet ligger mera hos Bolaget, som sannolikt gjort ett stort lobbyingarbete under ärendets beredning i MPD..

Efter att vindkraftsfrågan i Lillhärdal olyckligtvis under 2012 blivit ett slagträ i en intern maktstrid mellan olika falanger i kommunens största politiska parti (S), där den segrande falangen tillsatte nya ledande politiker, som av olika skäl var uttalat positiva till planerna på vindkraft i Lillhärdal, fattade kommunfullmäktige 2012-08-29 ett beslut om att helt i strid med sin egen översiktsplan tillstyrka etableringstillstånd hos Länsstyrelsen.

Beslutet överklagades och revs därefter upp av Förvaltningsrätten i Härnösand p.g.a. jäv och andra brott mot kommunallagens bestämmelser för kommunala beslut. Senare gjordes samma beslutsprocess om på nytt, nu utan att de jäviga politikerna röstade och utan formaliafel enligt Förvaltningsrätten. Det blev starten för en fortsatt process mot ett avgörande i MPD.

Vi är medvetna om, att översiktsplanen inte är ett för kommunen juridiskt bindande dokument, men vill ändå påpeka att agerandet från ledande politiker i kommunen strider mot majoritetens av kommunmedlemmarna i Lillhärdal skriftligt uttalade vilja.

I samband med bildandet av den nya styrande majoriteten efter valet 2014, fick vi ännu ett nedslående exempel på, hur tillståndsgivningen för vindkraft används av kommunens ledande politiker, som betalningsmedel i politisk kohandel. Nu användes ett kommunalt avslag ”av försiktighetsskäl”, för en av exploatören Nordex Sverige sökt ny etablering av sex vindkraftverk på Florkölen, för att säkra stöd för (S) sida, från partiet Vox Humana, vars ledande politiker inte ville ha denna nya vindkraftsetablering, i sin egen geografiska närhet. Överenskommelsen innebar, att majoriteten avslog Nordex Sveriges ansökan på Kf-mötet i juni 2015, trots att ansökan tidigare hade tillstyrkts av kommunstyrelsen.

Att agerandet, förutom att dra ett löjets skimmer över seriositeten och kompetensen i det politiska beslutsfattandet i kommunen, dessutom sätter legitimiteten och behovet av den kommunala planprocessen ifråga, är det för Lillhärdalsborna och alla andra kommunens medlemmar mycket beklagliga konsekvenser av politiskt mygel i Härjedalens kommun.

Buller

I Naturvårdsverkets riktlinjer angående tyst miljö står det ”I områden där ljudmiljön är särskilt viktig, där bakgrundsljudet är lågt och där låga ljudnivåer eftersträvas, exempelvis områden i fjäll och skärgårdar, bör ljudet enligt Naturvårdsverket inte överskrida 35 dBA”. Den planerade vindkraftsetableringen i Skaftåsen ligger i ett extremt tyst område, som Härjedalens kommun i sin gällande översiktsplan för vindkraft pekat ut, som olämpligt för större vindkraftsutbyggnad. Maxgränsen för buller invid alla typer av fastigheter i vindindustrins närområde bör därför begränsas till 35 dBA vid alla tider på dygnet.

Lillhärdalsbygden är ett mycket tyst område, där möjligheten att uppleva tystnaden och mörkret ses, som unika tillgångar i dagens av buller och elektriskt ljus starkt påverkade vardag. Det står klart att hela området söder om Lillhärdal runt Orrmosjön kommer att belastas med ljudnivåer, från de två industriella vindkraftsetableringar, som hotar bygden på var sin sida om den tio kilometer långa och en kilometer breda sjön.

Den kommer med sin låga belägenhet och närmast ljudförstärkande yta, att fungera som en klanglåda för bullret från de högre belägna vindkraftverken, där den gigantiska Åndbergsetableringen i sydväst i den vanligt förekommande sydvästvinden i området, kommer att höras mycket långt med ljudnivåer, som långt överskrider de fastställda gränsvärdena. Naturlig maskering är också marginell under kvällar och nätter. Akustisk samverkan med Skaftåsenetableringen har inte utretts, än mindre tagits hänsyn till.

Vi anser att det är en stor brist i MPD:s tillståndsgivning för Skaftåsen, att inte ta hänsyn till att ytterligare en gigantisk vindkraftindustrialisering, i ett än mera känsligt område för människor, djur och natur, håller på att behandlas i MPD, nämligen för det.s.k. Åndbergsområdet.

MPD:s beslut rörande Skaftåsen är därför ej komplett och måste göras om. Det borde inte vara svårt för samma MPD, som samtidigt har båda ansökningarna på sitt bord!

Det kan inte vara rimligt att man på detta sätt klämmer in ett antal byar mellan två gigantiska vindkraftparker, som får vindkraftverk i en större del av sitt siktfält var man än står i Lillhärdals gamla socken, vad man än tycker om vindkraftverkens negativa miljöpåverkan av t ex kumulativt buller, ljus, blänk, visuella påverkan, livsmiljö, fåglar, djur etc.

Världsarv

Vi står även bakom alla dem, som värnar om världsarvet Hälsingegårdar i Fågelsjö. Viss mindre hänsyn har tagits i MPD, men fortfarande kommer landskapsbilden att drastiskt påverkas, vilket även medges av MPD (sidan 19 näst sista stycket). I förlängningen riskerar världsdarvsstatusen för Hälsingegårdarna i Fågelsjö, att tas bort från Unescos världsarvslista, p g a Skaftåsens vindkraftindustrialisering. Vår åsikt är att MPD inte har tagit detta argument på tillräckligt stort allvar, utan istället har drivits av en önskan, att i största möjliga utsträckning gå Bolaget till mötes.

Säkerhet – Jakt – Inhägnad

MPD skriver;”Området kommer inte att avlysas från allmänhetens nyttjande och jakt och friluftsliv kommer i huvudsak att kunna ske som tidigare. Frågan om servitut och rättigheter på den mark som ägs av Bergvik Skog Väst AB får lösas genom en civilrättslig fråga mellan parterna”. Här tycker uppenbarligen MPD att Bergvik ska släpa den lilla människan – servitutägarna, inför domstol!

Ang. risker skriver MPD följande;

”Risker (villkor 9

Det är sällsynt att rörliga delar kastas iväg från vindkraftverk eller att vindkraftverk faller omkull. Miljöprövningsdelegationen förutsätter dock att den teknik som finns och allteftersom blir tillgänglig, för att tidigt identifiera obalans eller vibrationer i ett vindkraftverk till exempel till följd av materialutmattning kommer att nyttjas inom anläggningen och att frågan kan lösas inom ramen för verksamhetens egenkontroll. Fungerande avisning av vingarna minskar också risken för produktionsbortfall och ökar därmed nyttan av etableringen.

Nedisning av torn och vingar kan uppkomma under vissa meterologiska förhållanden. Detta kan medföra att is faller ned från verken eller att is kastas iväg från verken. För stora delar av Sverige bedöms förutsättningarna för ispåbyggnad föreligga under någon vecka per år. Denna bedömning torde även kunna gälla som generell utgångspunkt för den aktuella etableringen

I vilken utsträckning nedisning uppkommer på ett enskilt verk är beroende av de lokala förutsättningarna. Vindkraftverken avses dock placeras i ett område där relativt få människor rör sig och mot bakgrund av ovanstående bedöms nedisning av vindkraftverk och därtill hörande nedfall av is eller kast av is inte utgöra något hinder för tillåtligheter.

Vindkraftområdet kommer att hållas tillgängligt för rennäringen och för allmänheten för att bedriva jakt och övrigt friluftsliv. Det är viktigt att de som befinner sig i området effektivt informeras om de risker som detta kan medföra och sedvanligt villkor om varningsskyltar föreskrivs därför.”

Eftersom alla i princip ska få röra sig fritt i området och dessutom kunna utöva renskötsel, skogsskötsel, samt fritidssysslor som t.ex. bärplockning och jakt förväntas några skyltar minimera alla risker. Vi finner att detta bör prövas i Mark- och Miljödomstolen och kanske överprövas i EU myndighet, då EU:s maskindirektiv uppenbarligen överhuvudtaget inte nämns och än mindre tillämpas.

Vi ställer oss också frågande till, hur MPD bedömer och definierar acceptabel risk för olycksfall. I citatet ovan medger man att det finns risk för människors ohälsa. Vad är en rimlig kalkylerad risk? Hur många skador eller dödsfall får inträffa för att det ska vara på en acceptabel nivå enligt MPD? Ett dödsfall per år eller kanske ett per 5 eller 10 år? Vi bedömer MPD:s resonemang kring säkerheten och beslutet, som slarvigt och oansvarigt för människors hälsa och livsmiljö.

Under Miljöbalkens portalparagraf (§1), stadgas att lagen skall tillämpas så att: ”människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan”. Vi menar att uppenbara risker för hälsa och liv för både människor och djur föreligger, inte bara som vi återkommer till nedan, för termikflygande fåglar och fladdermöss. Risken för livsfarliga iskast från verkens roterande vingar och nedfallande delar är numera välkänd.

Energimyndigheten har kommit ut med en skrivelse ”Arbetsmiljö och säkerhet vid vindkraftverk”, daterad 2014-03-17. I den rekommenderas ett riskavstånd om (1,5*(Rotordiameter+navhöjd). I detta fall skulle det innebära ca 360 meters radie från vkv, givet att rotordiametern är 120 m samt att tornets höjd är 120 m. Det finns andra experter som anger 500 meters säkerhetsavstånd för denna typ av vindkraftverk.

Trots detta konstaterade riskområde undviker ansvariga och rättsvårdande myndigheter att tillämpa bästa skydd för människor i närheten av dessa maskiner, nämligen avspärrning genom stängsling, vilket vi menar krävs i EU:s maskindirektiv. Under planläggning och byggnationsfaserna är vindkraftverket att anse som en byggnad, men så snart det tagits i drift övergår det till att vara en maskin, som omfattas av Produktdirektivet, där Maskindirektivet med sina krav på bästa skydd för människor gäller för maskinen, liksom kraven på att hela maskinen – inte bara vissa delar av verket - är CE-märkt.

MPD har valt att bortse från kravet på bästa möjliga skydd i EU:s maskindirektiv, vilket är anmärkningsvärt! Att svenska myndigheter inte följer EU:s gällande Maskindirektiv är en gåta, värd att uppmärksamma kompetenta organ inom EU på, eftersom Sverige med sitt medlemskap i EU åtagit sig att tillse, att alla dess direktiv skall inkorporeras i svensk lag.

Skyltning är inte tillräcklig för att hålla människor och djur borta från vindkraftverken. Jakträttsinnehavare har rätten att vistas i området, samt även allmänheten, enligt allemansrätten, enligt citat ovan från MPD. Om jakt kan förekomma finns dessutom vid viss jakt risk att kulor kan träffa vindkraftverken, detta kan inte helt undvikas p. g. a. det stora antalet verk, som kommer att stå skymda i skottlinjen. Dessutom är terrängen så kuperad, så att kulor lätt kan träffa vingar och andra vitala delar på verken. Det innebär att ytterligare fara uppstår då roterande och fasta delar i maskinen kan haverera och orsaka kringflygande delar. Det är heller inte helt ovanligt att rotorer skenar tills hela vindkraftverket havererar (finns dokumentarat på youtube). Uppstår brottanvisningar i utsatta delar, är sannolikheten stor att de stora centrifugalkrafterna orsakar haveri på roterande delar, med påtaglig fara för liv och lem. MPD har inte på ett tillräckligt trovärdigt sätt angett hur säkerheten för djur och människor i området ska säkerställas. MPD ”bedömer” att val av plats uppfyller miljöbalkens 2 kap. 6 § första och andra stycket. Den bedömningen delas verkligen inte av oss.

Om vi jämför Trafikverkets bedömning av säkerhet med MPD:s finns en stor diskrepans. Trafikverket (som är ansvarig myndighet för säkerheten på allmänna vägar), har beslutat att ca två kilometer av den allmänna vägen 776/969 genom ett av SCA/Statkraft utbyggt vindkraftsområde i Björkhöjden/Björkvattnet, beläget i Sollefteå och Ragunda kommuner, av säkerhetsskäl måste flyttas. Man skriver: ”Av säkerhetsskäl ska den allmänna vägen 776/969 som går förbi vindkraftparken Björkhöjden läggas om.” Vidare att: ”Samtliga trafikanter som färdas på sträckan ska kunna känna att de kan göra detta på ett tryggt och säkert sätt”.

I MPD:s beslut, på sidan 19/33, medges att förekommande sjöar och vattendrag i området omfattas av strandskydd. Men MPD:s ”bedömning är att man med beslutet, inte”...mer än marginellt försämra förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområdet......”Eftersom det är svårt att exakt enkelt se var varje vindkraftverk kommer att byggas med den flexibilitet till lokalisering som medgivits Bolaget, måste detta bättre beskrivas och definieras. Menar MPD att 100-metersgränsen till strand ibland underskrids, eller är det säkerhetsavståndet till vkv som underskrids? Kan man vistas på strand och längs bäckar vid bäckfiske som är mycket populärt hos framförallt turister, utanför säkerhetsavståndet 360-500 meter från varje vkv, utan fara för liv och lem?

Om säkerhetsavståndet underskrids till sjöar och tjärnar är risken högst påtaglig för att lossnande isblock yr omkring, att tänka på även vid det i området populära vinterfisket. Vi tycker att MPD tar alldeles för lätt på att tillåta människor och djur att vistas inne i detta mycket riskabla maskinområde. Vi upprepar EU:s maskindirektivs krav på inhägnad som bästa skydd.

Sammanfattningsvis rörande säkerheten anser vi att MPD:s beslut, att alla ska få röra sig fritt i området och dessutom kunna utöva jakt inte är att ta säkerhetsaspekten på allvar. MPD förlitar sig på att några skyltar ska vara tillräckliga och minimera alla risker. Mark- och Miljödomstolen ombeds bringa klarhet i detta. Om inte egen svensk juridisk kompetens finns, bör bristen på tillämpandet av EU:s maskindirektiv överprövas av kompetent EU-myndighet.

Fåglar, kungsörn, fladdermöss m m

Förkomsten av kungsörn med boplatser bekräftas av MPD. Området är en viktig länk i det för kungsörnens i Sverige överlevnad omistliga rast-, födosöks- häcknings- och övervintringsområde, som sträcker sig från Ängersjö i öster, via Skaftåsenområdet till det likaledes örnrika området kring Åndberget sydväst och väster om Lillhärdal. Länsstyrelsen i Jämtlands län har varit remissinstans till etableringen i Åndberget och skriver där:

“Ny forskning (Betydelsen av kungsörnars hemområden, biotopval och rörelser för vindkraftsetableringar, Hipskiss, T., m.fl. Vindval 2013) visar att örnarnas hemområden varierar mellan 60 och 605 km2, vilket motsvarar en radie mellan 5-15 km om det skulle beskrivas som ett cirkulärt område. Hemormråde är ett område som för kungsörnparen innehåller boplatser och jaktområden. Storleken på kungsörnars hemområden är av stor betydelse för förvaltning av arten, inte minst vid etablering av vindkraftsanläggningar. En cirkulär skyddszon runt ett örnbo är ofta ett grovt och enkelt instrument för att ange ett skyddsområde.”

Vidare kan man studera otaliga skrifter från Sveriges Ornitologiska Förening, centralt och lokalt, hur man försöker skapa möjligheter för att skydda hotade arter, exempelvis kungsörn. MPD fortsätter sin bedömning på sid 21 genom att påpeka att man i andra fall bedömt ett skyddsavstånd om minst två kilometer från förekomst av Kungsörn, men att man ska bestämma detta från fall till fall. Jämför med citatet ovan som Länsstyrelsen i Jämtlands län givit. Där anges ett säkerhetsavstånd om 5-15 km. En gyllene medelväg vore då, att bestämma 10 km säkerhetsavstånd, något som även Länsstyrelsen i Jämtlands län krävt i sitt remissvar.

Det verkar som om MPD med sitt resonemang helt och hållet bortser från experternas forskning och rekommendationer. Framförallt från senare rön, om säkerhetsavstånd till kungsörn. Om man tar till sig denna forskning inses lätt att med MPD:s synsätt om kungsörnars rörelse och storlek på revir kommer de fridlysta kungsörnar som finns i området, att förr eller senare utrotas av vingarnas centripetalhastighet på över 200 km/h.

ÅOF (Ångermanlands Ornitologiska Förening skriver på

http://www.sofnet.org/fagelskydd/vindkraft/:

”Vindkraft: Den storskaliga satsningen på vindkraft i hela landet har gjort att detta är den fågelskyddsfråga som tar allra mest tid för ÅOF att jobba med. Årligen besvarar föreningen ett 15-20 tjugotal remisser både från bolag och från myndigheter. ÅOF har bl.a. gjort överklaganden till miljödomstolen och vunnit i högsta instans, mark- och miljöverdomstol, vad gäller bl.a. skyddsavstånd till kungsörnsbon”

Vidare skriver ÅOF;

”Stora rovfåglar särskilt utsatta

Kungsörnen är orädd för alla rörliga föremål i luften. Under årtusenden har den regerat i luftrummet och aldrig varit utsatt för hot från något som rör sig i luften. Örnarna är därför inte rädda för vindkraftverken och undviker dem inte. Därför blir de ofta dödade. Det finns videoinspelningar på nätet som visar hur stora rovfåglar, i god sikt och under normala vindförhållanden, cirklar runt vindkraftverk tills de slutligen träffas av ett rotorblad och faller till marken. I Sverige har man inte sökt systematiskt efter vindkraftdödade fåglar, men man har av tillfälligheter ändå hittat både havsörnar och kungsörnar som dödats av rotorbladen på vindkraftverk. Havsörnar har heller inga naturliga fiender i luften och utnyttjar uppvindar på samma sätt som kungsörnar.


På ön Smöla i Norge har det dödats minst 49 havsörnar och två kungsörnar av vindkraftverk sedan vindkraftsetableringen på 68 verk färdigställdes i oktober 2005. I vindkraftsparken Altamont i Kalifornien dödas 40-60 kungsörnar årligen. Från USA kom under 2012 nya alarmerande uppgifter från STEI (Save the Eagles International) som visar på en fördubblad dödlighet för kungsörn per MW sedan de lägre vindturbinerna i Altamont bytts ut till betydligt högre torn. STEI varnar nu för att kungsörn och californisk kondor riskerar utrotning i västra USA. Den senare arten har en mycket sårbar populationn där stora arbetsinsatser gjorts för att hjälpa arten. Beståndsminskningar för kungsörn har konstateras på flera områden och huvudorsaken anges vara vindturbiner. Andelen häckande örnar i Altamont har också minskat kontinuerligt.

Storskaligheten ororar

Vi anser att särskild hänsyn skall tas till de kungsörnsbon om finns i området med en skyddszon på 3 km enligt SOFs policy (se nedan). Vi har starka skäl att hävda detta eftersom kungsörn är en av de arter som kommer att bli mest drabbad av vindkraftutbyggnad. Arten förekommer på höjder över 300 m och där är nu mer än 70 % av örnreviren i länet sådana som projekteras för vindkraft. Enligt den senaste kunskapen vi fått angående ytterligare vindkraftsplaner så närmar vi oss 80 % påverkan på örnreviren i länet. Detta kan slå mycket hårt mot örnpopulationen. Varje projekt måste därför ta erforderlig hänsyn till kungsörnen.

Tjäder är en fågel som bör inventeras under april-maj för att kartlägga artens spelplatser. Dessa har liksom boplatser för kungsörn m.fl. arter ett starkt skydd i artskyddsförordningen 4 §, fjärde stycket (SFS 2007:485).”

Ornitologiska Föreningen är tydliga i sin sammanfattning;

SOFs vindkraftspolicy:

ÅOF konstaterar således att storskalig vindkraftutbyggnad kan utgöra ett reellt hot mot kungsörnar och andra rovfåglar. Därför behövs ett bra beslutsunderlag innan etableringar påbörjas. Vår utgångspunkt är att
- rejäla skyddsavstånd behövs till bon av kungsörn, havsörn och andra rovfåglar
- att vindkraft ska undvikas i viktiga rast- och födosökslokaler för fåglar,
- att viktiga flyttfågelstråk ska undvikas samt barriräreffekter beaktas

Vår utgångspunkt i kontakter med bolag och myndigheter är
SOFs vindkraftspolicy.”

Vi betvivlar att MPD skulle kunna göra en bättre bedömning än den ornitologiska föreningen ovan, ang. kungsörnarnas nödvändiga skydd och skyddsavstånd från deras bon. Bergvik Skog skriver i sina kommentarer till inkomna synpunkter 2015-01-29 att:

”Länsstyrelsen (i Jämtlands län) har kommit fram till att det bör iakttas ett skyddsavstånd om 10 kilometer runt det södra kungsörnsrevirets boplatser. Länsstyrelsen anser också att MPD bör förelägga Sökande ytterligare utredningsinsatser för att kartlägga örnarnas flygbeteende i området och därefter lämna förslag till lämpliga modulerade skyddsområden. Sammanfattningsvis anser länsstyrelsen att lämpligheten i den planerade vindparkens lokalisering skall ifrågasättas.”

Det tycks, som att MPD inte har brytt sig om Länsstyrelsen i Jämtlands läns råd i sitt remissvar, vilket vi finner anmärkningsvärt, då Länsstyrelsen i Jämtlands län har betydligt bättre lokal- och artkännedom än MPD i Västernorrlands län har. Länsstyrelsen i Jämtlands län har också följt turerna i detta ärende från start då Härjedalen/Skaftåsen tillhör Jämtlands län och haft regelbunden (även dokumenterad) kontakt med Härjedalens kommun i föreligganden ärenden.

Vi tror MPD helt enkelt tror sig se en ”nytta med vindkraften” och att viljan att gå Bolaget till mötes, är större än viljan att rädda några fridlysta fåglar. Detta synsätt är inte förenligt med svensk- eller EU-lagstiftning. Vi ber att Mark- och Miljödomstolen nogsamt utreder vilket säkerhetsavstånd, som skall gälla enligt tillgänglig forskning och de senaste rönen.

Vi ska inte gå igenom alla övriga fågelarter, utan stannar vid tjäder och orre. Att det endast skulle röra sig om 3-4 tjädertuppar i området, verkar vara helt osannolikt, med erfarenhet från våra otaliga besök i området. Hela denna del av södra delen av Härjdalen är rik på tjäder och orre. Vi tror helt enkelt inte på den inventering som Bolaget gjort.


Det är inte heller rimligt att tro, att dessa fåglar stannar kvar och häckar i området, efter det massiva intrång och de betydande störningar som kommer att ske under byggtiden, med lokal tillverkning av betong, bergkross, vägbyggen, ledningsdragning m. m. Detta tycks MPD inte ha fäst något avseende vid alls. Även här måste en djupare analys göras av Mark- och Miljödomstolen, möjligen med senare överprövning av EU-instans.

Till sist tar vi upp den mycket summariska behandlingen av fladdermöss som MPD gör på sidan 21-22. MPD skriver ”En fladdermusinventering har genomförts.” (av Bolaget, egen anmärkning) ”Mot bakgrund av vad som framkommit i inventeringen bedömer miljöprövningsdelegationen att det inte är nödvändigt att föreskriva särskilda skyddsåtgärder till skydd för fladdermus.”

Det finns skäl att tro att Bolaget gör denna bedömning enbart baserat på ekonomiska hänsyn. Att fladdermössen kommer att gå en mycket svår framtid till mötes i ett vinkraftindustrialiserat område som detta med 41 vkv, är ställt utom allt rimligt tvivel.

Fladdermössen är skyddade av en global FN-konvention som Sverige undertecknat redan 1992. Den europeiska implementeringen av denna lagstiftning drivs av United Nations Bat Secretariat UNEP/Eurobats, som har sitt sekreteriat i Bonn sedan 1995.

Deras hemsida klargör hotbilden:

”Fladdermöss spelar en central roll i ekosystemet. I Europa är de nästan de enda naturliga regulatorerna av nattaktiva insekter. Om det inte fanns fladdermöss, skulle vi behöva bekämpa dessa insekter med kemiska bekämpningsmedel. De insekter som fladdermöss lever av är framför allt insekter som är skadliga för jord- och skogsbruk”

https://www.deutschland.de/en/topic/environment/bat-protection

EUROBATS-avtalet inrättades inom ramen för konventionen om skydd av flyttande arter (CMS eller Bonn-konventionen) som erkänner att utrotningshotade flyttfåglar endast kan skyddas ordentligt om aktiviteter koordineras över hela flyttområdet. Avtalet syftar till att skydda alla europeiska fladdermusarter (52) genom lagstiftning, utbildning, åtgärder för bevarande och internationellt samarbete mellan avtalets medlemmar.

Avtalet är ett oberoende internationellt fördrag med egna organ: the Meeting of Parties, the Standing Committee, the Advisory Committee och sekretariatet, som rapporterar direkt till de medverkande länderna. EUROBATS har nu fastlagt riktlinjer för att skydda fladdermössen och undvika dödsfall vid vindkraftverk; the EUROBATS Guidelines 2015, A guide to the implementation of the Agreement on the Conservation of Populations of European Bats (EUROBATS). Version 1. UNEP/EUROBATS Secretariat, Bonn, Germany. (UNEP = FNs Environment Program). Nedan återges viktiga ståndpunkter och krav:

Sid 11. Exempelvis kan stora floddalar tjäna som vandringsvägar för fladdermöss som Nyctalus noctula eller Pipistrellus nathusii. Vindkraftverk bör inte installeras inom alla typer av skogsmark eller inom 200 m /från skogsbryn/ på grund av den stora risken för dödsfall (DÜRR 2007, KELM et al. 2014). Ökningen av livsmiljöer i skogsbryn (vägkanter och schaktningar) kommer också att förbättra födotillgången (mygg, insekter) för fladdermöss (KUSCH et al. 2004 MÜLLER et al. 2013, WALSH & HARRIS 1996a, b), vilket kan leda till en ökning av fladdermössens aktivitet intill vindkraftverken och ytterligare ökad risk för dödsfall.

16. Det är viktigt att inse att högre vindkraftverk inte nödvändigt minskar fladdermössdödligheten (GEORGIAKAKIS et al. 2012). Tvärtom kan större rotorer öka dödligheten (ARNETT et al. 2008). Studier har också visat att även i till synes olämpliga fladdermusmiljöer, som stora öppna jordbruksslätter, kan vindkraftverk orsaka hög fladdermössdödlighet (BRINKMANN et al. 2011).

17. När vindkraftverk byggs i skogar kan effekterna förvärras, särskilt för fasta fladdermus-populationer.

20.För landbaserade vindkraftverk rekommenderas att förundersökningen ska utvärdera alla tillgängliga uppgifter om fladdermöss inom en 10 kilometers radie från vindkraftverkens placering. I vissa fall kan en större radie vara lämpligt (t.ex. När det gäller viktiga kolonier av arter som pendlar långa sträckor till födosöksplatser).

Det finns ytterligare en rad punkter i denna skrift, som vi rekommenderar Mark- och Miljödomstolen att läsa, för en prövning av MPD:s syn på det nästan obefintliga hotet mot de fridlysta fladdermössen i området.

Fundament

MPD skriver på sidan 11 att fundamenten består av 400 m3 betong och 60 ton armeringsjärn. För att få en uppfattning om hur mycket betong det är totalt kan man räkna 400 m3 x 41 verk = 16.400 m3 betong. Hur mycket betong är detta? Man kan tänka sig en yta på 1,64 hektar med 1 meter hög betong. Denna mängd betong ska enligt beslutet få ligga kvar i marken i all framtid. MPD anger att fundamenten ”kommer att jämnas av”, vad nu detta innebär? Återigen en välvillig formulering, som öppnar fältet fritt för att inte göra ett dugg för dem, som äger vindkraftverken efter att maskineriet är uttjänt.

I sökande Bergvik Skogs kommentarer den 2015-01-29, med anledning av inkomna synpunkter på etableringen skriver de ”Sökande avser inte att använda naturgrus i de fall bergkross kan användas ”Denna kommentar öppnar upp möjligheten att använda naturgrus, om Bolaget anser att det bli för dyrt med stenkross. Vidare skriver Bergvik” Sökande anser att återställning av vindkraftparken skall ske enligt beskrivningar i ansökan och MKB som innebär att det inte är ekonomisk och miljömässigt motiverat att bila bort delar av fundamentet. Sökandes förslag är att återställning skall kunna ske genom att fundamentet täcks över med jordmassor. Slutlig utformning av återställning föreslås ske i samråd med tillsynsmyndigheten”. Problemet skjuts alltså på framtiden.

Enligt ovanstående inlagor från MPD och Bergvik är vår tolkning att fundamenten kommer att lämnas kvar i marken för all framtid och i bästa fall täckas över med jordmassor som blir 41 onaturliga kullar i landskapet, där växtlighet och annan användning av marken kommer att bli begränsad för generationer framåt. Ovan har redan scenariot redovisats när Bolaget blir sålt. Bergvik Skog AB deklarerade tidigt att byggrätterna skulle säljas vidare.

Det billigaste sättet för att undgå kostnader för återställning är att sätta bolaget i något skatteparadis oåtkomligt för svenska myndigheter. Möjligen har Bergvik Skog AB goda avsikter, men vi vet inte vilka avsikter ett köpande bolag kan ha. Jämför med ägarbilden i Rabbalshede Kraft AB, vilken beskrivits ovan. Att Bergvik redan skapat bolaget Skaftåsen Vindkraft AB, kan mycket väl signalera någon form av planerad avyttring.

Ute i Europa är man skyldig att alltid ta upp pålar av betong, fundament och all betong ur marken vid rivning. Detta tillämpas även i Sverige. Annars skulle det bli omöjligt att bruka marken för kommande generationer om marken består av en enda stor slutförvaring av betong. Men i Skaftåsetableringen ska 16.400 m3betong få ligga och läcka och urlaka miljöovänliga ämnen till marken och grundvattnet. Hur ställer sig Mark- och Miljödomstolen till det? Vår tolkning av lagstiftningen är att denna mängd betong måste tas upp ur marken och destrueras. Bara för att det är vindkraft som ska byggas, kan man inte tillåta vilken miljödumpning som helst.

MPD fastslår att en säkerhet på 50.000 kr per verk ska ställas innan tillståndet börjar gälla. Detta är en mycket låg summa pengar i detta sammanhang. Enligt uppskattning från Skanska kostar deponi av enbart ett fundament ca 3 mkr. Vidare nedmontering och bortforsling av verk och återställning av mark ytterligare ca 2 mkr per verk. Här kräver MPD endast ytterligare 350.000 kr per verk, som dessutom kan omprövas under tillståndstiden. På sidan 8 punkt 9 krävs även att en fond på 65.000 kr per idriftsatt verk ska byggas upp år under 15 efter idrifttagandet. Vad händer då den framtida ägaren vägrar göra det? Troligen inte mycket, befarar vi. Ärendet kommer att dras i långbänk tills verken uppnått full livslängd. För att göra en riktig återställning av naturen och miljön kan det kosta upp till ca 5 mkr per verk. MPD kräver 400.000 kr, som kan omprövas under tillståndstiden, plus den framtida fonden på 65.000, kr som är en högst osäker fordring.

Ett realistiskt scenario är att detta område kan betraktas som en vindkraftkyrkogård efter 20-25 år då verken är uttjänta, enligt de exempel vi sett från USA. Ingen (annan än solidariskt ansvariga markägare) kommer att kunna tvingas till- eller lagföras för nödvändigt återställningsarbete. Detta scenario underlättas av MPD:s till Bolaget välvilliga lösning för ställande av säkerheter. Vi ser fram emot Mark- och Miljödomstolens utredning av om fundamenten ska få finnas kvar efter avslutad drift, samt storleken på säkerheter, för att säkerställa en så bra återställning av naturen som är möjlig.

Det borde numera vara allmänt känt, att vindkraften sedan sommaren 2011 har allvarliga lönsamhetsproblem och ingen ljusning kan ses inom överskådlig tid. Varje vindkraftverk, som kopplas till nätet innebär idag, att de redan helt otillräckliga intäkterna minskar för alla kraftverksägare. När det blåser bra riskerar Sverige numera att få negativa elpriser. Detta är att medvetet såga av den gren man sitter på! Vårt elöverskott vindkraftens bidrag förutan, innebär att vi exporterar betydligt mer el än vindkraften kan producera. Hur länge skall svenska elkunder tvingas betala mångmiljardbelopp årligen, för att sekunda vindkraft exporteras till stora förluster till våra rika grannar?

Att öka vindkraftsberoendet innebär också, mycket stora kostnader för nya ledningsdragningar i lokal-, regional- och stamnäten och att Sveriges elkunder riskerar att kopplas bort från nätet när effektbrist uppstår kalla och vindstilla vinterdagar.

Att hoppas på att samhället beslutar ålägga elkunderna att ytterligare subventionera vindkraften känns ytterst osäkert p.g.a. vårt elöverskott, branschens mognad och den dåliga produktiviteten hos verken. Svenska Kraftnät redovisar varje år, hur mycket av installerad vindkraftseffekt vi kan räkna med kommer ut i elnätet. Ett typiskt värde ligger runt 6 %! Detta borde mana till eftertanke hos investerare, politiker samt hos oss medborgare och väljare, som får betala detta helt meningslösa slöseri med vår miljö och ekonomi.

Vi vill därför se, att Mark- och Miljödomstolen beslutar riva upp MPD:s beslut att tillåta vindkraftsetablering på Skaftåsen och i stället avslår Skaftåsen Vindkraft AB:s ansökan.

 

Med vänliga hälsningar

Lillhärdal 2015-07-21

 

Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal – FFSV

…………………………………………………..

Billy Anklew,

 

............................................................

Evert Halvarsson

 

...............................................................

Karl-Erik Eriksson

 

.....................................................................

Allan Andersson & Margit Andersson

 

......................................................................

Tord Andersson

 

………………………………………………….

Bengt Bengtsson

 

.............................................................................

Alf Olsson

 

...............................................................................

Niklas Olsson

 

...........................................................................

Susann Halvarsson

 

.....................................................................

Daniel Halvarsson

 

...........................................................................

Sally Halvarsson

 

........................................................................

Amanda Halvarsson

 

.............................................................................

Olle Eriksson

 

.............................................................................

Bertil Nilsson

 

...............................................................................

Tonny Persson, företräder 5 familjer: Ulf Strömblad, Leif Persson,

Roine Theodorsson, Jonny Theodorsson

 

 

 

 

Sverige är på väg mot negativa elpriser.

Sverige är på väg mot negativa elpriser

Publicerad 2015-06-22 09:19

Foto: Robert F. Bukaty/TT

De låga elpriserna plågar energibranschen allt mer. Någon dag i sommar kan Sverige för första gången få negativa elpriser, tror branschrepresentanter.

Det blir allt vanligare att det svenska elpriset kryper ner under 10 öre/kWh. Senaste helgen var spotmarknadspriset över dygnet i Sverige 7-9 öre/kWh, natten till måndag sjönk det i tre av fyra prisområden under den billigaste timmen till 4 öre. 

Under juni har spotpriset i Sveriges tre nordliga elprisområden på veckonivå varit omkring 14 öre. I terminshandeln för årets tredje kvartal handlas elpriset fortsatt på den nivån.

”Alla elproducenter blöder just nu. Och det värsta är att vi inte ser något trendbrott på prisfallet”, säger Bosse Andersson, vice vd i Svensk Energi.

Han hänvisar till att enbart fastighetsskatten för vattenkraften kostar elproducenterna 9 öre per kilowattimme. Även anläggningar med låga fasta kostnader visar därför just nu röda siffror.

Samma gäller kärnkraften, där enbart effektskatten och avgiften till kärnavfallsfonden innebär en fast kostnad på över 10 öre/kWh.

I en ännu jobbigare division spelar vindkraften, där lönsamhetskalkylerna ofta bygger på intäktsnivåer på 50 öre/kWh eller högre. Med den aktuella prisnivån på elcertifikaten, som ger vindkraftsägarna omkring 15 öre/kWh, är det alltså långt kvar till en nollnivå.

”Vindkraftens problem är dessutom att elpriset tenderar att sjunka i takt med att blåsten tilltar. När vindkraften levererar maximalt, får den sämst betalt”, säger Bosse Andersson.

I länder som Danmark och Tyskland, med stor andel väderberoende elproduktion, är negativa elpriser sedan några år vanliga. När elproduktionen överstiger efterfrågan, får producenterna alltså betala för att bli av med sin el.

Särskilt kritiska är blåsiga helger, då vindkraften producerar för fullt samtidigt som behovet är minst. Det danska rekordet i negativt elpris dateras till julhelgen 2013, då minuspriset var nästan 2 kronor/kWh.

”I Sverige är vi nu på gränsen. Vi är på väg in i semesterperioden, då elanvändningen minskar, dessutom från en redan låg nivå. Flera kärnreaktorer är på väg att startas upp efter översyn, ovanligt mycket osmält snö fyller fortfarande på vattenmagasinen i norr, och vindmöllorna är fler än förr”, säger Bosse Andersson.

Han beskriver en oro som han förr aldrig upplevt i branschen. I hög grad handlar den om tvivel på att politikerna förstår konsekvenserna av sina beslut.

”Med målet 30 TWh ny förnybar el till 2020 kommer vi att få 12.000 megawatt installerad vindkraft i Sverige. Det är mer än den effekt som hela Sverige använder en solig sommardag. Med vattenkraft, kärnkraft och annan produktion som inte kan stängas av kan vi få perioder med en våldsam överkapacitet.”

Kan elen inte exporteras?
”Problemet är att när det blåser hos oss, blåser det ofta också i grannländerna. De har samma problem som vi”, säger Bosse Andersson.

Håkan Feuk, chef för koncernledningsfunktionen på Eon Sverige, har nyss återkommit efter sex år i moderbolaget i Tyskland.

”Grundproblemet i Tyskland är att det finns de som tjänar pengar på att producera el trots att priserna är negativa. Det tyska feed in-systemet garanterar vind- och sol-elsproducenter ett fast pris oberoende av hur det ser ut på marknaden”, säger han.

2013 hade Tyskland negativt elpris under 64 timmar. Enligt en studie av tankesmedjan Agora Energiewende kommer timmarna med negativt elpris att stiga till 1000 år 2022, om produktionen vid de konventionella kraftverken inte kan anpassas mer flexibelt till vädrets växlingar.

”Men det ger ofta ännu större kostnader att stänga ner och starta upp dessa kraftverk med korta intervaller. Dessutom måste vissa anläggningar hållas i gång av systemskäl för att minska risken för störningar”, säger Håkan Feuk.

”I praktiken innebär negativa elpriser samhällsekonomiska kostnader, eftersom något produceras som inte behövs”, tillägger han.

Håkan Feuk betonar att Sverige har bättre utgångsläge än Tyskland. Dels för att stödsystemet till de väderberoende energikällorna, elcertifikatsystemet, är marknadsbaserat, dels för att Sverige genom sin välutbyggda vattenkraft kan agera mer flexibelt.

”Vattenkraften är idealisk för att den kan regleras sekundvis utifrån behovet. Men inte heller vattenkraften går bara att stänga av. Vatten måste till viss del släppas igenom systemet även om den producerade elen inte skulle behövas”, säger Håkan Feuk.

För vindkraftens del väckte Peter Chudi, senior mäklare på Svensk Kraftmäkling, nyligen uppmärksamhet genom att varna för att branschen genom sin forcerade utbyggnad är på väg att begå ”ett kollektivt marknadssjälvmord”.

De vindkraftstillstånd som redan finns räcker enligt honom mer än väl för att nå utbyggnadsmålet inom elcertifikatsystemet.

”Den absolut viktigaste prissäkringen är att inte bygga mer produktion än systemet är utformat för. Görs det, faller priset för alla. Investerarna borde därför låta det sista projektet vara outbyggt, hur bra det än är”, säger Peter Chudi till Di.

Fotnot: Under midsommarafton varierade elpriserna på spotmarknaden mellan 3,72 och 12,46 öre per kilowattimme för Sveriges del – lägsta timpriset kl. 3-4, högsta kl. 10-11. Priserna bestäms genom budgivning kl. 12 en dag i förväg.

Svenolof Karlsson Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

 

”Bygg inte ut vindkraften”

"Bygg inte ut vindkraften"

Verkligheten och sanningen verkar äntligen ha hunnit ikapp och fått "syndarna" att vakna! Två av vindkraftens tidigare portalfigurer i Sverige, Matthias Rapp och Gunnar Fredriksson, bägge med förflutet i Svensk Vindenergi, skriver en från det hållet, smått sensationell artikel med ovanstående rubrik i tidningen "Dagens Samhälle", där de talar för ett stopp för vindkraftsutbyggnaden och ett stopp för utvidgning av- och för nya elcertifikat efter 2020. Det går inte längre att blunda för fakta! Ekonomins lagar gäller och det marknadsbaserade systemet för försäljning av el och elcertifikat fungerar precis så bra, som Nils Andersson, systemets andlige "fader" och medförfattare till artikeln i Dagens Samhälle, hade tänkt sig. Det har byggts för mycket vindkraft, då sjunker obönhörligen el- och elcertifikatprisena.

Det enda bekymmersamma med artikeln, är pratet om att det fortsatt skall ges flera tillstånd till vindkraftsutbyggnad av kommunerna, med sikte på en mycket oviss framtid. Risken finns alltid, för att Sverige fortsätter att utvecklas till en "råvarukoloni för el", där utländska "investerare" förstör den svenska naturen och miljön alldeles i onödan. Om Sveriges marknadssystem för prissättning av el uppenbart okunniga portföljförvaltare i utländska pensionsstiftelser, är nämligen alltid en lockande marknad för finanshajarna. Dessa ser möjligheter till stora provisionsklipp vid försäljning av större vindkraftsprojekt i Sverige. Lika bekymmersamt är, det fortsatta missbruket av den marknadssnedvridande skattefriheten för egenproducerad vindkraft, t.ex. IKEA:s etablering på Glötesvålen, som politikerna verkar vara helt oförmögna att stoppa, trots alla varningar och rekommendationer.

Samtidigt skriver elbranschens intresseorganisation Svensk Energi en mycket intressant artikel i samma riktning, med titeln "Dålig timing för höjning av ambitionsnivån i elcertifikatsystemet", där den föreslagna höjningen av kvotplikten i elcertifikatsystemet sågas totalt. (Se länkar till båda artiklarna under "länkar").

Att vi nu ser vindkraftsutbyggnadens väntade totalhaveri utspelas, är inte någon överraskning för oss alla, som länge varnat för detta för helt döva öron. Nu måste även kommunpolitikerna och länsstyrelsens tjänstemän lyssna och ta till sig, att branschens tunga företrädare till slut, under galgen ger oss rätt! Stoppa den miljöförstörande och onödiga vindkraften!

Björn Törnvall

 

Storförlust för Rabbalshede Kraft AB 2014

Storförlust för Rabbalshede Kraft AB 2014

Rabbalshede Kraft AB:s ännu oreviderade bokslutskommuniké för 2014, som kom 2015-02-26 är ingen rolig läsning för bolagets ägare och långivare. Koncernens totalresultat för 2014 försämrades jämfört med 2013 med 160,0 miljoner till en förlust om 127,6 miljoner. Nedvärdering av säkringsinstrument för ränte- och kursrisker har belastat resultatet med 131,4 miljoner, samtidigt som räntebärande skulder har ökat med 84,3% till 1,4 gånger det egna kapitalet. Detta minskade med 11,4% under 2014. Soliditeten har minskat med 36,2%, från 58% 2013 till 37% 2014 och avkastningen på det egna kapitalet är negativ.

Marknadsnoteringarna för el och elcertifikat med framtida leverans, ger inte anledning till någon optimism. Bolagets ökning av elproduktionen med 125.234 MWh jämfört med 2013 innebär rimligen ännu större förlustrisker framöver. Elöverskottets allt lägre priser för el och elcertifikat innebär, att intäkterna sjunker för alla vindkraftsägare för varje nytt vindkraftverk, som kopplas till elnätet.

Ambitionerna att öka kvotplikten för vindkraftsel, avsedda att leda till en ökad utbyggnadstakt för vindkraften, leder obönhörligen i en fungerande marknad med lagen om tillgång och efterfrågan, till ännu större förluster för vindkraftsägarna framöver. Frågan är, hur länge är Rabbalshede Kraft AB:s aktieägare beredda, att fortsätta tappa pengar på denna starkt förlustbringande verksamhet?

Björn Törnvall

 

Öppet brev till energiminister Ibrahim Baylan, skrota förslaget om ökade kvotplikter för vindkraften.

Skrota förslaget om ökade kvotplikter för vindkraften!

En fortsatt utbyggnad av vindkraft i Sverige betyder ännu sämre möjligheter för vindkraftsägarna att få ekonomi i sina investeringar. För varje vindkraftverk, som kopplas in på elnätet sjunker elpriset, eftersom överutbudet av el ökar. Ändringen av kvotplikten behövs inte för att uppnå EU:s mål 49% andel av elproduktionen som förnybar, det klarar vi redan.

Ändringen görs för att söka öka priserna på elcertifikaten, på elräkningen dolda subventioner utanför statsbudgeten till vindkraftsägarna. Subventionshöjningar, som direkt kommer att motverkas av det ökade överutbudets fallande elpriser. Ett sätt att snabbare såga av den gren vindkraftsägarna sitter på. Därtill kommer det framöver ökande elutbudet från Finland, som hittills med sin import av svensk el har hållit emot prisfallet. Vindkraftsutbyggnaden och dess ökande subventioner är ett mycket kostsamt och för landet helt onödigt sätt, att förstöra vårt idag mycket väl fungerande elsystem och allt fler landsbygdsbors livsmiljö.

Vindkraftsbranschen talar om, att vi skall exportera vindkraftselen. Vi exporterar redan idag årligen betydligt mer el än vindkraften producerar. En lönsam elexport förutsätter dock, att det finns klara prisskillnader på elen mellan Sverige och köparländerna. Sådan har inte funnits på senare tid med ett sjunkande kolpris och mycket låga värden på utsläppsrätterna i EU. Inget talar för att detta blir dramatiskt annorlunda till 2030. En ytterligare press på elpriset i EU kommer troligen i en framtid även från den billiga skiffergasen.

En ökad elexport kräver också, att nya exportledningar byggs och framförallt, att näten fram till dessa i Sverige och från dessa i mottagarländerna byggs ut kraftigt. Görs inte detta blir skillnaden mellan fysisk kapacitet i exportledningarna och deras verkliga handelskapacitet så stor, att de nya ledningarnas betydelse blir minimal. Det problemet finns i den s.k. Baltkabeln idag. Tyskland stänger t.ex. idag av ledningarna till Danmark, när det blåser lika mycket i bägge länderna.

Nya exportledningar kräver ledtider om 10-12 år från beslut till färdigställande, samt minst lika långa ledtider för att bygga ut nödvändiga anslutningar till dessa ledningar i Sverige och i importländerna. Skulle Tyskland dessutom gå vidare med sina planer på mycket stora investeringar i havsbaserad storskalig vindkraft, kommer exportledningarna till Tyskland snarare att bli importledningar därifrån för billig överskottsel, vilket gör att elpriserna i Sverige rasar ytterligare och bryter ryggen av den svenska vindkraften.

Det är ett mycket farligt spel med vår försörjningstrygghet, som politiker och vissa vindkraftstroende forskare nu spelar. Ett i tiden näraliggande exempel; 2015-01-21 kl. 15 – 16 tvingades Sverige köra sin reservkapacitet p.g.a. ett transformatorfel i Göteborgstrakten. Vindkraftens bidrag till nätet var då mycket begränsat. Så känsligt är elsystemet i Sverige idag, att en ökad satsning på vindkraften innebär en reellt ökad risk för urkoppling av privatkunder när det inte blåser. Därför måste vi främst planera för att säkerställa en robust leveranskapacitet av el till alla elanvändare, istället för att som nu ägna tankekraft och skattemedel åt populistiskt färgade utopier om 100% förnybart i elsystemet.

Förslaget om ökade kvotplikter ger lägre prisnivåer för elen, höjda nätkostnader för elkunderna och lägre intäkter för alla elproducenter (inklusive de norska vattenkraftsproducenterna) utanför elcertifikatssystemet. Det leder sannolikt till ett ännu snabbare haveri för vindkraften. Det innehåller helt orealistiska förhoppningar om hur snabbt flaskhalsarna i stamnätet mellan prisområde 2 och 3 kan byggas bort, varför en ökning av el från utbyggd vindkraftsproduktion i norra Sverige kommer att låsas in och leda till lägre elpriser i prisområde 1 och 2, något vi ser redan idag.

Varför skall vi med miljön som täckmantel fortsätta förstöra miljön i Sverige och betala dyrt för att exportera subventionerad sekunda el, som ingen vill ha, till våra rika grannar? Nej, sätt nu stopp för vidare olönsam och miljöförstörande vindkraftsutbyggnad, i avvaktan på att Sveriges samlade energiproduktion, dess leveranssäkerhet och de olika energislagens verkliga kostnader för elkunderna och landet har kunnat redovisas på ett uttömmande och korrekt sätt, av den energikommission som regeringen aviserat. Kommissionens uppdrag måste vara, att presentera en objektiv helhetssyn och konsekvensanalys, innan några förändringar i den långsiktiga energipolitiken får göras.

Att utan att ha konsekvenserna klara för sig arbeta för ökade snedvridande subventioner till den dyra och ineffektiva vindkraften, är ett mycket riskabelt och kostsamt sätt att skapa problem för elproducenter, elkunder och landets mycket viktiga exportindustri – alldeles i onödan.

Vänliga hälsningar,

Björn Törnvall

 

Kammarrätten i Sundsvall meddelar inte prövningstillstånd

Kammarrätten i Sundsvall meddelar inte prövningstillstånd för det överklagande två av FFSV:s medlemmar lämnat in beträffande Förvaltningsrättens i Härnösand domar 2014-07-09 i mål nris 3421-13 och 3441-13.


Detta innebär, att Förvaltningsrättens domar från 2014-07-09 står fast och Härjedalens kommuns beslut av 2013-10-02 att tillstyrka Rabbalshede Kraft AB:s och Bergvik Skog AB:s ansökningar om tillstånd till vindkraftsutbyggnad på Åndberget respektive på Skaftåsen vinner laga kraft. Vi konstaterar med beklagande, att det faktum att ingen gällande ansökan förelåg hos kommunen från någondera av exploatörerna, när dessa beslut att tillstyrka fattades av kommunfullmäktige, liksom att jävsproblem och formaliafel enligt vår mening allvarligt störde bilden, lämnas utan avseende av Förvaltningsrätten och Kammarrätten.


Nu är det upp till Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrland (MPD), att bereda ansökningarna och komma till beslut i dessa ärenden. Vi kommer givetvis, att studera MPD:s beslut mycket noga, inför ett beslut om hur FFSV och dess medlemmar eventuellt skall och kan agera när beslutet väl föreligger.


FFSV - Styrelsen

 

En titt i kristallkulan på Åndbergsetableringen i januari 2015

En titt i kristallkulan på Åndbergsetableringen i januari 2015;

Vi får ofta höra påståenden från bybor i Lillhärdal om, att det nu skall i det närmaste vara klart för att

börja bygga ut vindkraftverken på Åndberget. Beslutsprocessen ser dock ut som följer:

Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Västernorrland (MPD) har somrarna 2012 och 2013

efterfrågat Härjedalens kommuns inställning till Rabbalshede Kraft AB:s ansökan om att få bygga 101

st. vindkraftverk i det s.k. Åndbergsområdet. Kommunfullmäktige har senast 2013-10-02 beslutat

tillstyrka Rabbalshedes ansökan, vilket vi tyckte var mycket förvånande och rent av anmärkningsvärt,

eftersom ingen gällande ansökan då fanns inlämnad hos länsstyrelsen Västernorrland!

Beslutet om att tillstyrka Rabbalshedes ansökan överklagades av två av vår förenings medlemmar till

Förvaltningsrätten i Härnösand. Denna beslutade under juli 2014, att ej bifalla överklagandet.

Eftersom Förvaltningsrättens beslut innehöll detaljer och uppgifter, som behövde prövas,

överklagades detta (genom ansökan om prövningstillstånd) till Kammarrätten i Sundsvall under juli

2014. Vi väntar fortfarande på svar på denna begäran om prövningstillstånd, från Kammarrätten.

Skulle även detta beslut gå oss emot, vinner kommunens beslut av 2013-10-02 laga kraft och MPD

kan därmed börja sitt arbete med att ta ställning till exploatörens ansökan. Detta arbete, vars

tidsåtgång vi inte kan bedöma idag kommer att resultera i ett beslut. Skulle beslutet vara positivt, är

det möjligt att överklaga till Mark- och Miljödomstolen, som då har att pröva överklagandet i enlighet

med gällande lag. Hur lång ytterligare tid detta kan ta är omöjligt för oss att sia om idag. Kanske kan

vi se ett beslut som gör att en tillståndsgiven byggnation kan starta någon gång under 2016 eller

2017, men osvuret är bäst, det kan dröja längre.

Vi vill dessutom påminna om, att vindkraften inte lönat sig sedan försommaren 2011 och att allt fler

vindbolag dras med mycket besvärande förluster. Ett antal planerade etableringar har lagts ned och

flera vindbolag har dragit sig ur förlustmarknaden, som inte visar några tecken att förbättras på

många år framåt. Sverige exporterar årligen betydligt mer el än vindkraften producerar, vilket visar

att landet inte behöver den alldeles för dyra och sorgligt ineffektiva vindkrafstelen överhuvudtaget.

Det är enligt vår mening högst osannolikt att Rabbalshede Kraft AB kommer att besluta bygga några

vindkraftverk på Åndberget, även om de slutligen skulle få tillstånd att göra detta. Vi tror att man

enbart kommer att försöka sälja de byggrätter man fått tillstånd till, för att försöka få tillbaka de

pengar man investerat i projektet sedan 2006. Skulle detta kunna ske och man därmed inte beslutar

bygga några verk, faller avtalet om 1% i bygdepeng med föreningen Medvind, som tillsammans med

kommunens beslutande politiker får stå där med lång näsa.

Sammantaget kan vi säga, att klart för byggnation på Åndberget är det inte på länge än, om det blir

av överhuvudtaget är mycket svårt att säga. Att vissa markägare nu lägger ned pengar på

provborrningar, vägdragningar och andra förberedelser, ser vi som mycket djärvt. Det finns idag inget

som talar för att dessa pengar alls kommer att betalas tillbaka, men dessa investeringsbeslut är ju

upp till var och en, som tror blint på en lönsam verksamhet på Åndberget. Vi gör det definitivt inte!

FFSV - Styrelsen

 

FFSV informerar

FFSV:s hemsida har nu kommit igång igen efter en längre tids uppehåll. Vår avsikt är, att åter börja lägga ut material med information om vad som händer kring vindkraften i allmänhet och givetvis om nyheter kring vindkraftsplanerna för Lillhärdal, som vi hoppas kan intressera våra medlemmar. Situationen för ansökningarna gällande Åndberget och Skaftåsen är just nu, att kommunfullmäktiges beslut av 2013-10-02 att tillstyrka exploatörernas ansökningar, har överklagats till Kammarrätten i Sundsvall i juli 2014 av två av föreningens medlemmar. Vi väntar fortfarande på Kammarrättens beslut om prövningstillstånd och kommer att informera er alla här, så snart något nytt om detta finns att säga.

FFSV - Styrelsen

 

Öppet brev till Rabbalshede Kraft AB

Vi läser i bolagets årsredovisning för 2013, att 2014, skall bli ett förändringens år för Rabbalshede Kraft AB. Ni skriver att ni skall, prioritera ett antal intressanta framtida projekt med färdiga tillstånd där upphandling pågår och kommer i större ursträckning än tidigare, att sälja både befintliga parker och hela eller delar av framtida parker.

Vi är inte alls förvånade, lönsamheten för vindkraft saknas sedan sommaren 2011, en tickande bomb för alla vindkraftsägare. Samtidigt har röstmajoriteten i Rabbalshede Kraft AB köpts upp, av ett utländskt bolag med märkligt hemliga ägare. Detta kan nog räcka, för att förklara bolagets ”förändrade inriktning”.

Vi har aldrig trott, att ni tänkt bygga och äga några vindkraftverk på Åndberget i Lillhärdal, eller att ni skulle leva upp till era löften gentemot den självutnämnda representanten för byn, Föreningen Medvind, beträffande 1% i bygdepeng årligen och 25 permanenta arbetstillfällen i byn. Det mycket sent uppdykande avtal med Medvind, som var huvudskälet till, att kommunpolitikerna beslutade gå emot en stor folkmajoritet i byn och sin egen översiktsplan 2012-08-29 och igen 2013-10-02, är så lömskt skrivet, att det inte binder er till några åtaganden alls, om bolaget inte ”beslutar sig för att uppföra vindkraftverk i Vindparken”, detta står klart och tydligt i avtalet under 3.1.

När ni meddelar, att ni skall sälja bort de byggrätter ni i en framtid hoppas kunna få fram med kommunens hjälp på Åndberget, lär ni inte besluta er för, att uppföra några vindkraftverk i området. Därmed faller hela avtalet med Medvind och alla, som trots varningar och påpekanden från vår förening, ändå haft en närmast sekteristisk tro på era fagra löften, står där med lång näsa.

Det är svårt nog, att överhuvudtaget kunna sälja några byggrätter, när vindkraften inte har någon chans till lönsamhet under många år framåt. Att byggrätter på Åndberget skulle kunna säljas, dessutom belastade med skyldigheten, att betala en stor bygdepeng från framtida vindelsproduktion, finns inte ens på kartan.

Hur skall ni kunna se de lättlurade politikerna i Härjedalens kommunfullmäktige och deras trosfränder i Lillhärdal i ögonen? Vilken anledning har kommunens politiker, att fortsätta stötta bolaget och era märkligt hemlighetsfulla utländska ägare? Är det inte dags nu, att alla, som gått på era påståenden om, att ni skall bygga, äga och driva 101 vindkraftverk på Åndberget, betala mångmiljonbelopp årligen i bygdepeng till bygden och garantera 25 permanenta arbetstillfällen i byn, äntligen får veta sanningen från er?

Lägg därför snarast ned detta olyckliga projekt, som redan under mer än sex år orsakat så mycket onödig skada och osämja i relationerna mellan människorna i Lillhärdal med omgivningar. Det minsta byn behöver, är att än en gång, utsättas för denna typ av lycksökare, som lurar skjortan av alla för sin egen snöda vinnings skull. Vi upprepar det vi sagt hela tiden, ni har aldrig tänkt leva upp till era fagra löften. De var bara till för att politikerna, utan att ens ha sett er slutliga ansökan, aningslöst skulle rösta för en nödvändig tillstyrkan av era planer. Detta är nu helt uppenbart för de flesta. 

 

Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal – FFSV

Billy Anklew, ordförande

 

Aktier i Rabbalshede inget för Dagens Industri

På onsdag börjar handeln med bolaget Rabbalshedes aktier på Alternativa aktiemarknaden.
Men Annelie Östlund, ekonomijournalist på Dagens Industri, rekommenderar inte ett köp.


Läs mera på op.se

 

Börsdebutant mörkar storägare

DI Agenda Energi granskar Rabbalshede Kraft AB:s mörkande av sin majoritetsägare.
Vem satsar över 600 miljoner i ett resultatsvagt svenskt vindbolag och varifrån kommer pengarna?
Hemlighetsmakeri är ingen bra grund, för aktieköpares förtroende!

Läs artikeln på di.se

 

Vindsnurror hamnar för nära skjutfält

Försvarsmakten anser i ett yttrande att några av vindsnurrorna i den planerade parken på Åndberget utanför Lillhärdal ska utgå.

Läs mer på ltz.se

 

Sverige ska inte ta efter Tysklands energipolitik

Den svenska elproduktionen är redan i dag koldioxidneutral och tillräcklig för våra behov. Därför bör vi inte bygga ut vindkraften och okritiskt haka på EU:s energitåg, skriver fem ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott.


Läs hela debattinlägget på di.se

 

Julkort från Föreningen FFSV

Föreningen Medvind har till Lucia delat ut ett brev med ett julkort, till alla med postlåda i Lillhärdal. De har ju en viss vana vid att producera sådana. Under flera år viftade de med något de påstod vara ett avtal, som till slut när de tvingades visa upp ”avtalet”, visade sig vara en simpel avsiktsförklaring från exploatören, utan större värde än just ett julkort. Till slut tvingades ett avtal med Rabbalshede fram, ett närmast värdelöst dokument, som har fler gratisutgångar för Rabbalshede Kraft AB, än en Lillhärdalsräv normalt har från sin lya!

Nu propagerar Medvind tillsammans med exploatörerna Rabbalshede Kraft AB, Arise AB och uppseendeväckande nog, med Härjedalens kommuns näringslivskontor (!) för de stora behov av service och fritidsaktiviteter, som kommer att uppstå för ”en hel del människor” när vindkraften kommer till byn! Mat, frissa, bio, bibliotek, gym och massör…, listan över behoven påstår Medvind kan göras lång. När vindkraften kommer till byn, ja då blir allt så bra för alla!

Varken Näringslivskontoret eller Medvind tycks vara medvetna om, att byn redan idag har ett fungerande bibliotek, en hårt kämpande frissa, ett värdshus, som länge legat ute till försäljning och för det mesta är stängt och en hårdsatsande nygammal krog, ”Farsans”.

Inte heller tycks man ha kännedom om, att vindkraftsrallarna, om och när de högst eventuellt kommer till byn, med största säkerhet i likhet med vad som gällde för Havsnäsprojektet och för andra vindkraftsbyggen, kommer att ta med sig allt de behöver i form av boende, matserveringar, bageri, bio och andra serviceinrättningar. Den positiva påverkan på servicenäringarna lokalt, som julkortsskrivarna drömmer om, har hittills alltid visat sig vara mycket begränsad. Vad talar för att något annat skall gälla för Lillhärdal, om det ändå till slut skulle bli tal om en utbyggnad av den olönsamma vindkraften? Vad skall vi med den alltför dyra och ineffektiva vindkraften till, när Sverige har ett växande elöverskott, som håller nere elpriserna under många år framöver?

Hur ser tidsaspekten ut, för detta högst osäkra förlustprojekt? Nu har man från Kf:s sida gjort om misstaget att gå emot folkviljan, besluten har än en gång överklagats. Det fanns inte ens några korrekta gällande ansökningshandlingar från exploatörerna , för kommunens politiker att ta ställning till! Vad i all världen tillstyrkte man undrar vi? Innan kommunen har fattat ett korrekt beslut i Åndbergsärendet, som vunnit laga kraft, kan inget beslut om tillstånd fattas av Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrland. När detta kan ske är högst osäkert idag. När det gäller Skaftåsen finns, såvitt vi vet, inte ens någon gällande ansökningshandling inlämnad till länsstyrelsen ännu!

I denna juletid, kan det inte hjälpas, att tankarna går till Selma Lagerlöfs roman ”Till Jerusalem”, där ett antal religiöst troende sålde av sina hemman i Nås och följde den farligt övertygande predikanten till Jerusalem, för att där under sektledarinnans hårda regim förgäves invänta Kristi återkomst 1881. Parallellerna till skeendet i Lillhärdal med alla fagra löften om pengar från vindkraften och närmast religiös övertygelse om allt det goda, som skall komma ur denna förlustbringande, subventionerade miljöförstöring, är lika tydliga som skrämmande. Slutresultatet torde i Lillhärdal bli lika nedslående för de troende, som för de strandsatta, utblottade och grundlurade Nåsborna, i romanens Jerusalem.

Vårt syfte är, att skydda Lillhärdalsbygden från onödig industriell förstörelse, vi fortsätter därför oförtrutet kampen mot vindkraften i Lillhärdal med alla till buds stående lagliga medel. Vi tackar för ditt fortsatta stöd och önskar samtidigt en God Jul och ett Gott Nytt 2014, utan vindkraft i Lillhärdal.

Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal – FFSV, Styrelsen  

julgran

 

Överklagande till Förvaltningsrätten

Överklagande av beslut 2013-10-02 i kommunfullmäktige i Härjedalens kommun, om tillstyrkan av tillstånd för Bergvik Skog AB och Rabbalshede Kraft AB att bygga storskalig vindkraft i Lillhärdals närhet.


Länk till dokumentet

 

Information från första sidan flyttad till historik.

Hej


Vi har rensat lite på förstasidan, så all information som tidigare låg där går nu att hitta här istället:

Länk till historik!


Fortsättningsvis så kommer allt successivt att läggas in här under Nyheter, och bara den mest essentiella informationen kommer speglas på förstasidan.

mvh

Styrelsen

 

Avskaffa skattefriheten för egenproducerad vindkraftsel

Gästinlägg av Björn Törnvall

En skatterabatt, som är avsedd för smärre gårdsverk missbrukas av vindkraftsbranschen,för att kunna sälja stora industriella vindkraftsanläggningar.
Läs mer

 

Bygdepeng är fagra löften om konstgjord andning

Svar till föreningen Medvind för bygden, Lillhärdal, ÖP 19/1.

I dag ligger byns chans till nya varaktiga arbeten inom tjänstesektorn och turistindustrin. Möjligheten till dispenser i strandskyddet för sjönära boende kan också ge många bra arbetstillfällen lokalt, både som byggarbeten och löpande skötsel av hus och stugor framöver. Vi vill se att dessa möjligheter nu omsätts i permanenta jobb i Lillhärdal.
Läs mer

 

Vindkraften skjuter sig själv i foten!

Svar till Föreningen Medvind för bygden i Lillhärdals insändare ”Elpriset sjunker tack vare vindkraften”, Åsikter 14 januari.

Det växande elöverskottet i Sverige, vindkraften förutan, fortsätter att öka samtidigt som elanvändningen minskar. Det är det som håller elpriserna på en nivå som inte vindkraften klarar att leva med. Vindkraftens bidrag till att elpriset varaktigt hålls på en låg nivå är helt försumbart.

Däremot skapar överutbudet, som vindkraften bidrar till en allt större risk för tillfälligt negativa elpriser även i Sverige. Att elpriset dyker under de korta perioder då den onödiga vindkraften matas in i elbalansen, betyder bara att vindkrafts­ägarna skjuter sig själva i foten! Vad är det för en affärsidé, när det blåser riktigt bra, får jag mycket sämre betalt? Vem vill satsa pengar på en sådan verksamhet?

Norra Sverige har ett växande elöverskott, som på länge än inte kan föras söderut eller exporteras. Att då som Medvind gör, argumentera för en utbyggnad av storskalig vindkraft i samma område, verkar mindre begåvat. Sveriges hushåll är hjärtligt trötta på att finansiera de allt högre kostnaderna för vindkraften och dess krav på ökad nätkapacitet. Skulle vindkraftsbolagen gå omkull, på grund av att de inte klarar av marknadens prissättning, är det bara sunt och bra för Sverige.

Billy Anklew, ordförande
Föreningen Småskalig Vindkraft i Lillhärdal

 

Svensk vindkraft -215 miljarder senare

Rapporten i korthet:

• Regeringens mål enligt Energiöverenskommelsen är att bygga 30 TWh vindkraft till år 2020. Detta är den största planerade infrastruktursatsningen i modern tid.

• Utbyggnaden av vindkraften kommer att kosta svenska hushåll och företag 215 miljarder kronor, lika mycket som 14 Botniabanor, eller 47 000 kronor per hushåll. Detta betalas genom elcertifikaten.

• Men Sverige behöver inte mer vindkraft för att nå klimatmålen. Vårt elsystem är redan idag koldioxidfritt tack vare kärnkraft och vattenkraft. Vindkraften har heller inte potential att öka andelen förnyelsebar el då den är beroende av vattenkraft som reglerkraft.

• De som förespråkar en utbyggnad hävdar att vindkraften kan skapa jobb, öka exporten av grön el och bli en viktig framtidsbransch för Sverige. Det finns inget belägg för något av detta.

• Rapporten rekommenderar att utbyggnadsmålet för vindkraft överges av regeringen och att de aktörer som driver på för mer vindkraft omvärderar sin argumentation.

Läs hela rapporten här! pdf_button

 

Krypskyttet från Liljemark mot Härjedalens politiker fortsätter i LT, trots att beslutet att hålla Lillhärdal fritt från vindkraft vunnit laga kraft!

Politikerna i Härjedalen har sagt ja till 120 nya vindkraftverk, vilka säkerligen kommer att ge några lokala entreprenörer arbete under byggtiden. De som får jobb är däremot till allra största delen de vindkraftsrallare, montörer från utlandet, vilka ofta medförande allt de behöver i form av boende, affär och t.o.m. biograf, åker landet runt och sätter upp verken. Permanenta arbeten efteråt blir det endast mycket få om ens några. Liljemarks siffror i LT är lika otillförlitliga, som hans tidigare påståenden om fantasibelopp till bygden i form av ”bygdepeng”.

 

Vid min fråga till Härjedalens ledande politiker på kommunfullmäktige förra året om hur många permanenta lokala arbetstillfällen de nuvarande 22 befintliga vindkraftverken hade inneburit, kunde inga sådana redovisas.

 

Vi inom Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal (FFSV) anser att politikerna i Härjedalen varit kloka och verkligen lyssnat på den lokala opinionen, när de beslöt 2010-11-24 att inte tillåta någon utbyggnad av vindkraft kring Lillhärdal. Vi är övertygade om att ett vindkraftsfritt Lillhärdal kommer att vara en mycket stor tillgång framöver, när resten av landet förstörts av denna helt onödiga vindindustrialisering.

 

Det återstår dessutom att se hur utfallet blir för byggplanerna gällande de 120 nya verken. Vi har redan idag ett växande elöverskott i Norden vindkraften förutan, som tillsammans med att vi har stora svårigheter att inom överskådlig tid överföra el inom Sverige och till utlandet, gör att elpriserna faller, både på spotmarknaden och på terminsmarknaden.

 

Idag får vindkraftägarna inklusive bidraget ut mellan 50 och 60% av produktionskostnaden för en kWh vindel. Vilka vindbolag kan köra sin verksamhet någon längre tid med sådana förluster? Vilka banker eller investerare riskerar sina pengar på så osäkra projekt? Hur mycket mer är elkunderna beredda att betala för den onödiga vindelen och för dess behov av kraftigt höjda nätavgifter?

Kommunfullmäktiges beslut av 2010-11-24 har nu efter alla överklaganden vunnit laga kraft.

 

Vi tycker att det är dags nu för Liljemark och hans likasinnade, att sluta upp med sitt illasinnade ”krypskytte” mot våra politiker och acceptera verkligheten som den är.

 

Billy Anklew, ordförande

Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal (FFSV)
 

Förvaltningsrättens dom angående vindkraften i Härjedalen


Läs Förvaltningsrättens dom
  pdf_button

 

FFSV skriver brev till regeringen med anledning av Bergvik Skog AB:s ansökan

FFSV har 2011-02-14 skrivit brev till Regeringen med anledning av Bergvik Skog AB:s ansökan 2011-01-26 om Regeringens tillstånd, att få bygga 130 vindkraftverk på Skaftåsen i Lillhärdals socken, trots kommunfullmäktiges i Härjedalen kommun beslut 2010-11-24, att inte i tillägget till översiktsplanen för vindkraft tillåta någon vindkraftsutbyggnad på Skaftåsen,

Kommunens översiktsplan för vindkraft har utarbetats med stor noggrannhet och beslutats
under demokratiska former, där hänsyn till befolkningsmajoritetens uttalade vilja varit
ledstjärnan.

FFSV hävdar i sitt brev till Regeringen, att den egentliga grunden för Bergvik Skog AB:s ansökan saknas och att detta är ett felaktigt och icke avsett sätt, att använda Miljöbalkens 17 kapitel på. Det är notabelt nog det andra exemplet i Härjedalens kommun på, att exploatörer försöker gå runt och åsidosätta kommunens självbestämmanderätt i frågor som rör vatten- och markanvändningen inom kommunen. Ett agerande som allvarligt hotar närdemokratin genom att söka åsidosätta
kommunens ”vetorätt”.
 

FFSV skriver brev till regeringen med anledning av Rabbalshedes ansökan

FFSV har idag skrivit brev till Regeringen med anledning av Rabbalshede Kraft AB:s ansökan i
slutet av december 2010 om, att trots kommunfullmäktiges beslut 2010-11-24, få
Regeringens tillstånd att bygga 101 vindkraftverk på ”Södra Åndbergsområdet”.

Kommunens översiktsplan för vindkraft har utarbetats med stor noggrannhet och beslutats
under demokratiska former, där hänsyn till befolkningsmajoritetens uttalade vilja varit
ledstjärnan.
 
FFSV hävdar i sitt brev till Regeringen, att grunden för Rabbalshedes ansökan saknas och att
detta är ett felaktigt sätt att använda Miljöbalkens 17 kapitel på. Det är ett sätt att försöka
gå runt och åsidosätta kommunens självbestämmanderätt i frågor som rör vatten- och
markanvändningen inom kommunen. Ett agerande som allvarligt hotar närdemokratin
genom att söka åsidosätta kommunens ”vetorätt”.
 

Kommunstyrelsens kommunledningsutskott 2010-10-13

Kommunstyrelsens kommunledningsutskott 2010-10-13 13

 

Klu § 154

 

Fördjupad översiktsplan för vindkraften i östra Härjedalen, information

Dnr 212-194-04 Ks

ÄRENDE

Kommunledningsutskottet beslutade den 20 februari 2008 att en översyn av översiktsplanen ska göras för östra delen av kommunen, bl.a. med anledning av att gällande översiktsplan för vindkraftsområdet är inaktuell och att kommunen får många förfrågningar om utbyggnad av vindkraft.

Miljö- och byggförvaltningen har arbetat med frågan, bl.a. tillsammans med en lokal arbetsgrupp med flera olika intressenter och har lämnat löpande information under arbetet. Den 24 februari 2010 gav kommun-ledningsutskottet direktiv inför upprättade av samrådsförslag.

Då vindkraftsutbyggnad är en konfliktfylld fråga där flera olika intressen ska vägas samman gjordes ett diskussionsunderlag inför fyra möten med allmänheten och som allmänheten kunnat lämna synpunkter på.

Förslaget var ute på samråd under tiden 1 april t o m 24 maj 2010.

Kommunstyrelsen lämnade i § 135/2010 direktiv för utställning av planförslaget. Förslaget har varit utställt under tiden 12 juli t o m

13 september 2010.

Kommunledningsutskottet behandlade ärendet 2010-09-16/§ 145 då stadsarkitet Ulf Alexandersson redovisade de 1 271 yttranden som kommit in under utställningstiden.

Stadsarkitet Ulf Alexandersson redovisar de områden där klargörande behövs för eventuell vindkraftsutbyggnad:

Sjöarberget

Åndberget/Granhållan

Skaftåsen

Risbrunn/Brickan

Ängersjökölen

 

YRKANDEN

Gunilla Hedin yrkar att Sjöarberget inte ska bebyggas med vindkraft.

Gunilla Hedin och Anders Häggkvist yrkar att Åndberget/Granhållan kan bebyggas med 60-70 verk.

 

Justerandes signBeslutsexp. HÄRJEDALENS KOMMUN

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL BLAD Kommunstyrelsens kommunledningsutskott 2010-10-13 14

 

 

Klu § 154 forts

 

Gottfrid Jonsson och Maj-Lis Larsson yrkar att Åndberget/Granhållan inte ska bebyggas.

Gottfrid Jonsson yrkar att Skaftåsen och Risbrunn/Brickan inte ska bebyggas.

PROPOSITIONSORDNING

Ordförande prövar Gunilla Hedins och Anders Häggkvists yrkande om Åndberget/Granhållan mot Gottfrid Jonssons och Maj-Lis Larssons yrkande och finner att kommunledningsutskottet beslutar enligt Gottfrid Jonssons och Maj-Lis Larssons yrkande.

BESLUT

Kommunledningsutskottets beslut

 

I kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige ska ett område på Ängersjökölen märkas ut för att kunna bebyggas med maximalt fem vindkraftverk. På områdena Sjöarberget, Åndberget/Granhållan, Skaftåsen och Risbrunn/Brickan ska vindkraftverk inte tillåtas.

 

________

Justerandes

 

Kontroversiell rapport: Kärnkraft ger billig el

Affärsvärlden
Den elberoende svenska basindustrin har beställt en utredning om hur man får fram billigaste elen.
Svaret var inte helt oväntat – med kärnkraft!
Läs mer
 

Majoriteten säger nej till vindsnurror i Lillhärdal

ÖP SVEG
De flesta som lämnat synpunkt­er på den nya översiktsplanen om vindsnurror i södra och östra Härjedalen vill inte ha någon utbyggnad i Lillhärdal.
Läs mer
 

Känd ekonom sågar dyr vindkraft

Vindkraft är en tvivelaktig affär. Det anser nationalekonomen Marian Radetzki, som räknat ut att subventionerna till svensk vindkraft motsvarar sex moderna kärnreaktorer.
Läs mer
 

Att bli blåst av vindkraftsindustrin, publicerad i Avanza Bank AB

KRÖNIKA: Tre månader har gått sedan vindkraftbolaget Arise Windpower noterades på börsen. Aktien har sedan dess gått ned med 13 procent. Är det en följd av den allmänna börsnedgången, eller är vindkraft en dålig affärsidé? Vi försöker reda ut begreppen.

Läs mer

 

En rättsstat i förfall, debattartikel införd i värmländska och dalsländska tidningar i augusti 2010;

Vi får nu veta att Värmlands kommuner och landsting har tilldelats totalt 3,1 miljoner i stöd för ”vindkraftsplanering”, som kan sökas före årsskiftet. Det handlar om hushållens inbetalda skattepengar, som statliga Boverket delar ut till kommunerna och landstinget för att underlätta utbyggnaden av vindkraft.

Till vindkraftsindustrin delades förra året ut mer än en miljard, som stöd i olika former. Pengar som tas in från hushållen i form av elcertifikatsavgifter via elräkningen och skatter. Dessa används för att skapa ”lönsamhet” för ägarna av vindkraftverken och för att driva propaganda för vindkraften.

Det  mycket anmärkningsvärda i ljuset av denna stora generositet med hushållens pengar är sättet att behandla de människor på landsbygden, som drabbas av vindkraftsutbyggnaden. Deras mycket berättigade motstånd skall, under förevändning av utövandet av demokratiska spelregler, malas ned och tröttas ut av krav på att skriftligen i välformulerade och sakliga inlagor protestera mot vindkraftsvandalismen till diverse mer eller mindre seriösa prospektörer, till länsstyrelser och till kommuner i upprepade omgångar.

Det allt hårdare trycket på enskilda människor är ett uttryck för en mycket obehaglig syn på hur den enskildes rättigheter skall nonchaleras för det som våra styrande idag anser vara ”det allmännas bästa”. En uppfattning som troligen kommer att ändras radikalt framöver, när vindkraftens hela tiden ökande krav på bidrag och dess krav på en stor utbyggnad av ständigt tillgänglig vattenkraft som uppbackning, blir kända för allmänheten.

De flesta människor, som drabbas av vindkraftsutbyggnaden, har inga eller mycket små ekonomiska, kunskapsmässiga och juridiska möjligheter att sätta emot detta formidabla tryck från de kapitalstarka förespråkarna för vindkraften och deras röstfiskande medhjälpare bland politikerna i riksdag och kommuner, samt ”rättroende” tjänstemän på länsstyrelser och kommunkontor.

Det är genant och skamligt, att enskilda människors rättigheter behandlas på detta sätt i vårt Sverige, som berömmer sig av att vara en rättsstat. Alla enskilda medborgare, som drabbas av vindkraftutbyggnaden skall givetvis av staten tillförsäkras nödvändiga medel till sakkunnig juridisk och annan hjälp, för att på ett rättssäkert sätt kunna värna sin livsmiljö, sin egendom och sina rättigheter. Detta självklara skydd saknas helt idag, samtidigt som staten utan nämnvärd kontroll i en ökande takt sprätter ut hushållens pengar till vindkraftsindustrin och kraftverksägarna.

De människor, som inte vill ha vindkraftverk i sin närhet får inte lov att trampas på av representanter för storfinansen och vindkraftsskojarna, ivrigt påhejade och på alla sätt understödda av politiker, som till och med kan tänka sig att ta till lagändringar för att snabba på vindkraftsutbyggnaden. Detta är helt oacceptabelt, ett uttryck för en rättsstat i förfall och en skrämmande avveckling av vår civiliserade människosyn.

Björn Törnvall,
Säffle
 

Pressrelease

Pressrelease från FFSV:

Styrelsens ordförande sedan starten i augusti 2009, Billy Anklew har på egen begäran 2010-07-10 vid föreningens styrelsemöte lämnat posten som ordförande i FFSV. Billys engagemang i det egna företaget, vars mest hektiska tid är under sommarmånaderna, gör det svårt för honom att även fungera som ordförande i FFSV. Som ytterligare grund för beslutet vill Billy undvika en sammanblandning mellan ordföranderollen i FFSV och det faktum, att han kommer att ägna mycken tid åt politiskt arbete för Moderaterna i Härjedalen under höstens val. FFSV är en uttalat opolitisk idéell förening, vilket Billy på detta sätt markerar att han respekterar. Han kvarstår dock i FFSV:s styrelse som dess sekreterare.

Som ny tf. ordförande fram till extra- eller ordinarie föreningsstämma valdes FFSV:s styrelsemedlem och sekreterare sedan starten, Inger Wetterstrand. Ingers tillträde som ny ordförande efter Billy borgar för en fortsatt stark lokal förankring av föreningen.

Vår bevakning av utvecklingen för vindkraftsetableringen i sydöstra Härjedalen fortsätter givetvis med oförminskad uppmärksamhet. Nu gäller det för alla, som har intresse av att bevara Lillhärdal från storskalig vindkraft, att ta del av det utställda förslaget: ”Tillägg / fördjupning Översiktsplan”, som finns utställt på flera ställen i kommunen. FFSV kommer att lämna föreningens och dess medlemmars syn på det utställda beslutet inom tiden för synpunkter, senast 2010-09-13.

Lillhärdal 2010-07-11

Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal, FFSV

Styrelsen
 

Stå för vad ni tycker, lillhärdalingar

Replik på artikel i LT den 4 juni "Lillhärdalsbo - det här är dödsstöten för bygden"

Läs mer

 

Medlemsantalet ökar

Föreningen har nu 732 medlemmar
 

Vindkraften, nyckeln till en utbyggd vattenkraft?

Vindkraftsförespråkarna påstod, att vindkraften skulle minska CO2-utsläppen i kraftproduktionen. När det blev klart att vindkraftverken inte är miljövänliga och att vi inte har några CO2-utsläpp från vår kraftproduktion övergick man till att hävda, att vi av solidaritet med andra länder, som släpper ut mycket CO2 och riskerna med en hotande klimatförändring, skulle exportera denna ”gröna kraft” till våra grannländer. Även detta är vilseledande propaganda. Vindkraften duger inte till att exportera, dess leveranser är för opålitliga eftersom de styrs av vinden. När högtryck och bister vinterkyla råder finns ingen vind, likadant är det under högtryck och värmebölja sommartid, när vi behöva spara vattenkraften i vattenmagasinen, då finns vindkraften inte! Vindkraftverken levererar i genomsnitt el var femte dygn när vinden finns, detta är inte hållbart i ett energisystem.  

Det är ”reglerkraften”, den nödvändiga backupkraften för den opålitliga vindkraften, som är basen i en ny och mycket lönsam elexportindustri – inte vindkraften! Kraftbolagen vill exportera nyutbyggd vattenkraft. Då det är en stor miljöpolitisk utmaning, att ändra vattendomarna och få alla tillstånd för ytterligare vattenkraftsutbyggnad, går man omvägen via vindkraftens behov av ”reglerkraft” främst från vattenkraften. En utbyggnad med ytterligare ca 30 % av vattenkraften, blir enligt miljökämpen Björn Gillberg nödvändig, om regeringens mål om 30 TWh vindkraft skall uppnås. Därmed har kraftbolagen, på elkundernas bekostnad via elcertifikat för ”förnyelsebar kraft”och rena statsbidrag, lyckats få till den önskade utbyggnaden av vattenkraften. Denna kan sedan exporteras till mycket goda vinster – för de stora kraftbolagen!

Resultatet för svenska folket, som bekostat utbyggnaden är förstörd natur med vindkraftverk och allt vad dessa för med sig av negativ påverkan på livsmiljön, ytterligare påverkan på sjösystem och älvar, samt ett minskat ekonomiskt utrymme för angelägna reformer i Sverige. Sist men inte minst får vi ett betydligt högre elpris, p.g.a. de helt onödiga kostnaderna förknippade med den bidragsberoende vindkraftsutbyggnaden och dess mycket opålitliga leveranser till elnätet.

När regeringens mål om 30 tWh till 2020 ev. har uppnåtts, kommer mer än 10 miljarder om året att tvingas av hushållen och betalas som bidrag till vindkraftsbolagen, detta bör väljarna rimligen inte acceptera, vilket i förlängningen innebär en mycket stor risk för vindkraftbranschens, bankernas, pensionsspararnas och markägarnas  ekonomiska ställning.

Frågan, ”var skall vi få den utökade och för vindkraften nödvändiga reglerkraften ifrån?”, är en av de viktigaste att ställa idag. Det är mycket svårt att få något svar. Behovet t.o.m. förnekas av vindkraftsindustrin! Det cyniska läggspelet om vattenkraften, med hjälp av den för samhällsekonomin, miljön, naturen och grannsämjan ute i byarna förödande vindkraften, måste upp till granskning och debatt. Det är inte elkonsumenterna och skattebetalarna, som skall finansiera investeringarna i en ny och mycket lönsam kraftexportindustri, det skall de stora och mycket vinstrika bolagen klara av själva, med egna och lånade medel. Att låta elkonsumenterna stå för notan, medan vinsterna stannar i de stora bolagen är utmanande i ett land, där många fortfarande lider av vinterns skyhöga kostnader för elen och oroar sig för fortsatt stigande elpriser.

Björn Törnvall,
medlem i FFSV, Lillhärdal
 

Kommunen nobbar fyra vindkraftsparker

Hylte kommun utnyttjade i veckan sitt kommunala veto för att säga nej till fyra olika vindkraftsparker i kommunen
Läs mer
 

Till alla medlemmar i FFSV

Jag har av Länstidningen i Östersund blivit anklagad för det allvarliga brottet urkundsförfalskning. Anklagelsen publicerades 14 maj 2010 av journalisten Håkan Degselius i en artikel, där han citerade en ”anonym källa”. Anklagelsen är grundlös. Jag ser  den som ett brott mot god journalistisk sed och etik.

Anklagelsen mot mig som namngiven person har skett utan kontroll av bakgrunden och är baserad enbart på en anonym källa. FFSV blandas helt felaktigt ihop med fiskerättsinnehavarnas agerande vid Lillhärdals FVOF:s extrastämma, där jag deltog som fiskerättsinnehavare för egen del och befullmäktigad för andra icke närvarande.  

Det påstådda brottet skall enligt artikeln bestå i, att jag företrädde ett antal medlemmar genom deras fullmakter. Eftersom jag bara kunde rösta för ett begränsat antal fullmakter, transporterades de överskjutande till andra, av mig väl kända och vid stämman närvarande personer. För fullmaktsgivarnas räkning utförde vi deras önskemål vid en påkallad omröstning. Förfarandet godkändes av stämmans ordförande i närvaro av representanter för Länsstyrelsen i Jämtlands län och för Härjedalens kommun. Röstningen genomfördes, beslut fattades, protokoll skrevs och justerades. Allt var i sin ordning.

Degselius och hans tidning har i efterhand framfört en helt ogrundad anklagelse om urkundsförfalskning, med hänvisning till en anonym källa. Att falskeligen anklaga mig för ett så allvarligt brott i skydd av anonymitet, måste vara ett grovt journalistiskt övertramp. De vidriga häxprocesserna hade sitt ursprung här i Lillhärdal. Oskyldiga brändes på bål enbart p.g.a. spridda rykten. Jag hade hoppats, att vi skulle ha kommit längre än så idag. Men just nu är jag, genom Länstidningens artikel, ”var mans niding”. Häxprocessernas "ingen rök utan eld" kan inte opåtalat tillåtas leva vidare!

FFSV har inget emot att befinna sig ”i blåsväder”, syftet med vår verksamhet är att informera om vad vindkraftutbyggnaden innebär för lokalbefolkningen. Att vissa som tror sig ha vinning av vindkraften, reagerar på vårt brev med information om gällande lagar och regelverk kan tyckas märkligt, men visar bara att vår information behövs. Alla läskunniga kan för övrigt se, vad som gäller om skadestånd och markägarnas solidariska ansvar för detta, i kapitel 32 i Miljöbalken.

Föreningen FFSV och dess styrelse tar gärna en debatt med sakliga argument kring vindkraften, men att vi skall klä skott för mycket märkliga turer i en helt annan förenings styrelse, tycker vi är oacceptabelt. Lika oacceptabelt och fegt är det, att anonymt framföra anklagelser mot mig om ett grovt brott!  Att utan att ta reda på fakta, publicera dessa grundlösa anklagelser i en tidning, under hänvisning till anonymitetens källskydd, är dessutom så fult och illvilligt gjort, att det inte får lov att passera utan åtgärd! Jag har därför anmält Länstidningen och Håkan Degselius till Pressombudsmannen för deras tilltag.

Billy Anklew, ordförande, Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal, FFSV
 

Information om vindkraft

Härjedalens kommun har upprättat ett samrådsförslag gällande möjligheterna att etablera vindkraft i sydöstra delarna av kommunen. Kommunen anordnar nu ett informationsmöte om samrådsförslaget. Observera att denna information gäller för hela området och anordnas på
Folkets hus i Sveg, onsdagen den 5 maj, kl. 19.00.
 

Informationsmöte

FFSV bjuder in representanter från byarna till ett informationsmöte
i Lillhärdals Folkets hus, söndag den 25, april kl. 10:00
 

Världsrekord av Rabbalshede

Rabbalshede Kraft AB                Lillhärdal 2010-04-21
Marknadsvägen 1
457 55 Rabbalshede







Betr,: Er i Lillhärdal nyligen till hushållen utdelade broschyr, ”Varför vindkraft?”


Saklig information till de boende i Lillhärdal om vindkraften har hittills varit närmast obefintlig från exploatörernas sida, tyvärr ser vi inte någon förbättring av situationen! Rabbalshede har nu delat ut en broschyr med titeln:”Varför vindkraft?” i brevlådorna i Lillhärdal. Den är i våra ögon mer ett exempel på att ”Skam tycks gå på torra land” än någon saklig information.

Svaren på broschyrens inledande fråga tycks i huvudsak vara: För att exportera i Sverige onödig kraft till utlandet, för att vi av ”miljöskäl” skall offra vår natur för att producera svindyr vindkraft till länder, som idag förorenar med CO2, för att ge arbetstillfällen till kraftindustrins kringresande ”rallare” under byggtiden, för att ge någon procent av intäkterna från kraftförsäljningen till de markägare som arrenderar ut sin mark till vindkraftverk, för att
– kanske – ge en viss ersättning till bygden i form av de mutor som kallas ”bygdepeng”, något exploatörerna givetvis varken vill eller har skyldighet att betala.

Man glömmer dock att nämna, att de stora pengarna som givetvis kommer från de för vindkraftens ”lönsamhet” helt nödvändiga bidragen från hushållen, främst hamnar hos kraftverksägarna utanför Härjedalen och förmodligen även utanför Sverige. Att sprida kunskap är som sagt välkommet och nödvändigt, Rabbalshedes mer än lovligt vinklade ”information” i den utdelade broschyren, ger dock upphov till många frågor till bolaget. Bland andra följande, som vi gärna vill att bolaget ger Lillhärdals befolkning sina svar på;

1.    Rabbalshede påstår, att den ökande användningen av fossila bränslen med ökande utsläpp av CO2 orsakar en ökande global uppvärmning. Vad stöder uppfattningen att mer CO2 skulle höja temperaturen?

2.    Hur många permanenta arbetstillfällen blir det kvar i bygden per verk, när vindkraftsrallarna byggt klart och rest vidare?

3.    Ansvaret för återställandet av naturen när vindkraftverken slutar vara ”lönsamma”, märkligt nog samtidigt som bidragen upphör efter 15 år, är ägarens, men var finns denne, när det då skall betalas ca. 1,5 miljon för jobbet?

4.    Är det inte så, att Miljöbalken föreskriver, att markägaren är solidariskt ansvarig med ägaren för alla kostnader för inlösen av fastigheter, skadestånd och återställande av marken?

5.    Är det inte så, att både låg- och högsvängande ljud stör omgivningen runt vindkraftverk och att det lågsvängande pulserande ljudet som hörs på längst avstånd från verken, förstärks kraftigt vid större grupper av vindkraftverk?

6.    Hur kan ni säga att ”riskerna för fågellivet verkar vara små”, när alla idag vet, att vindkraftverk utgör en mycket stor risk för och på ett mycket effektivt sätt slår ihjäl eller vingklipper stora rovfåglar och ugglor?

7.    Har ni inte ens sett filmen från Norges västkust, där det tidigare så rika beståndet av havsörn nu är helt utraderat av vindsnurrorna?

8.    Menar ni verkligen att vindkraftverk skulle vara något som älgar och rådjur vill ha i sin närhet, kan det inte istället vara så, att de liksom många andra i Sverige idag inte ges något annat val?

9.    Hur kan ni säga, att er önskade ”vindkraftspark” vid Södra Åndberget inte skall behöva uppfylla i EU:s Maskindirektiv, uppställda lagligen gällande säkerhetskrav för maskiner, på stängsling och låsta grindar för allmänhetens skydd?

10.    Vilken kostnad per producerad kWh är högst, ca. 0,50 kr för ny kärnkraft eller ca. 1, 50 kr för ny vindkraft?

11.    Vilken kraftkälla ger mest tillbaka per insatt krona i investering, vatten- kärn- eller vindkraft, vilket sätt att skapa kraft är effektivast per investerad krona?

12.    Så över till Rabbalshedes första världsnyhet! 90% effektivitet från vindkraftverk har aldrig uppnåtts någonstans i världen. Skottlands blåsiga västkust kan ge uppåt 35% effektivitet i undantagsfall, i Sverige är medelvärdet ca. 22 % , i skog som det gäller i Lillhärdal ca. 16%. Hur är det möjligt att Rabbalshede kan bygga vindkraftverk, som ni påstår har världens i särklass högsta effektivitet, nämligen 90%?

13.    Den andra världsnyheten! Alla vindkraftverk behöver 90% ständigt tillgänglig annan kraft, för att stötta med, när vindkraftverk inte kan leverera under genomsnittligt fyra dygn av fem. Vad är det som gör att just er planerade ”park” inte kräver någon utbyggd backup-kraft, något som varenda vindkraftverk i övriga Sverige och världen behöver?

14.    Är det inte så, att landets ca 1.100 existerande vindkraftverk, huvudsakligen i Sydsverige, med de begränsningar som stamnätet har för att föra ned ersättningskraft från norra Sverige, orsakar ett ökande behov av importerad smutsig fossileldad kraft för att kunna vara med i elförsörjningen?

15.    Betyder inte detta att vindkraftverken, istället för att vara en lösning på ett icke existerande ”utsläppsproblem” från kraftproduktion i Sverige, orsakar ständigt ökade utsläpp av CO2 i vårt närområde med sitt behov av ständigt insatsberedd fossileldad kraft?

16.    Är ni inte rädda för, att ni med alla felaktigheter och ”världsnyheter” i er marknadsföring grovt missbedömer Lillhärdalsbornas intelligens och förmåga att genomskåda er bluff om effektivitet och förmåga att verka utan stöd av ökad och utbyggd vattenkraft?


Som sagt, information är bra och välkommen, men det får vara måtta på skönmålningen och bluffandet! Vi tar gärna en seriös debatt med er, där ni får redovisa och förklara era sensationella siffror för oss inför byborna i Lillhärdal. Bondfångeri kanske går hem på Västkusten, men här uppe är det varken välkommet eller särskilt gångbart!  


Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal, FFSV




Billy Anklew, ordförande


CC:     Gunnar Olofsson, vindkraftssamordnare, Lillhärdal
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Miljö- & byggkontoret i Härjedalens kommun
Länstidningen
Tidningen Härjedalen
Östersundsposten
 

Medlemsantalet ökar

FFSV har nu 690 medlemmar!
 

Facebookgrupp mot vindkraftplaner

Svegsbördiga folkpartipolitikern Maria Weimer har startat en facebookgrupp mot storskalig vindkraft i Härjedalen.
På kort tid har hon fått in 243 medlemmar

Läs mer

 

Till alla medlemmar och sympatisörer! Viktigt meddelande!

Hej alla FFSV-medlemmar och sympatisörer!

Vi vill först och främst tacka Er alla för Er mycket fina uppställning för bygden och för föreningen, i samband med att vi bad alla skriva och skicka in sina synpunkter på vindkraftsutbyggnaden till Härjedalens kommun senast 2010-03-05. Hela 525 brev och e-brev kom in till kommunen (!) varav 94% inte ville ha vindkraft alls, max tio stycken verk i gamla Lillhärdals kommun eller max 30 verk i södra/östra Härjedalen, allt detta ryms inom den nuvarande översiktsplanen. Helt fantastiskt att så många hörsammade vår uppmaning att reagera! Ni överträffade alla våra förväntningar med bred marginal! TACK för Er insats, den värmde och sporrade oss ytterligare!

Kommunledningsutskottets (Klu) tre socialdemokrater och med dem nära samarbetande centerpartist, besvarade detta rungande nej till storskalig vindkraft med, att besluta föreslå en möjlig utbyggnad av 167 vindkraftverk i vår del av Härjedalen, varav 100 runt Lillhärdal! Så mycket bryr sig dessa partier alltså om folkviljan! Det kan tyckas ganska djärvt av dem, eftersom det är valår i år! Vox Humana reserverade sig glädjande nog mot beslutet och håller fast vid att översiktsplanen ej behöver ändras. De politiker i Klu., som bestämde vilket alternativ som skall gälla och läggas fram för behandling var:

Gottfrid Jonsson, (S), ordförande, Tännäs,
Anders Häggkvist, (C), vice ordförande, Vemdalen
Gunilla Hedin, (S), ledamot, Lillhärdal
Maj-Lis Larsson, (S), ledamot, Hede
Michael Bellman, (VH), ledamot, Sveg


Tala gärna om för dessa politiker, vad Ni tycker om deras sätt, att köra över Era önskemål och Er vilja, genom att tillåta en storskalig vindkraftsutbyggnad i södra/östra Härjedalen. I västra Härjedalen tillåts inte vindkraftverk efter enkätsvar från några hundra turister, för att detta skadar turismen. I övriga Härjedalen kör man över de fastboende, övriga medlemmar av kommunen och struntar helt i turismen!  

Nu skall det beslutade alternativet ligga till grund för ett ”samråd” och ställas ut, allt för att ”allmänheten” än en gång skall få tillfälle att yttra sig över förslaget och påverka det förslag som Klu därefter lägger fram, för ett beslut på ett extra kommunstyrelsemöte den 16 juni 2010. Det tycker vi är bra, därmed blir de olika partiernas ställning till vindkraftsfrågan känd och denna blir därför en valfråga i valet i september.

Det är mycket viktigt, att vi alla som givetvis fortfarande vill rädda bygden från vindkraftsmarodörerna och finanshajarna, än en gång skriftligen talar om för kommunen, vad vi tycker om detta sätt att förstöra ”Europas närmaste vildmark”! Tidigare insända synpunkter räknas nu inte längre, därför måste vi alla än en gång säga vad vi tycker. Vi får inte låta oss tröttas ut av denna demokratiska process, som är menad att säkerställa, att vi alla får vara med och påverka skeendet. Vi måste noga bevaka detta och följa med i turerna kring samråd och utställning.

Vi kan lova Er, att vi kommer att göra allt för att bevaka, att Era röster skall bli hörda genom Era brev eller e-post inom utsatt tid för synpunkter. Vi kommer givetvis från FFSV:s sida, att arbeta hårt vidare för att med information och alla till buds stående lagliga medel stoppa den föreslagna industriella skövlingen av vår bygd. Men vi måste fortsatt ha Ert fina stöd bakom oss för att lyckas. Vi känner att vi har Ert stöd, tillsammans är vi starka!

FFSV har som mål, att verka för att ingen storskalig utbyggnad av vindkraftverk kommer att möjliggöras genom en ändring av gällande översiktsplan. Vi accepterar därför inte det förslag, som Klu nu har beslutat lägga fram för samråd och utställning. Vad vi tycker om detta och om handläggningen i övrigt framgår tydligt på vår hemsida. Gå gärna in på den och läs!

www.ffsv-lillhardal.tk  

Vi har sett i medlemsförteckningen, att det är mycket vanligt, att bara en medlem av familjen listar sig som medlem i FFSV. Alla familjemedlemmar är givetvis lika välkomna som medlemmar i föreningen. Blir vi fler blir vår röst starkare! Vi är stolta över att vi idag har över 660 medlemmar, men vi vill gärna fortsätta att växa. Anmälan av nya medlemmar görs enklast på hemsidan. Tack för Ert engagemang, Ert stöd för vår kamp är helt avgörande för utvecklingen!

Visa att Ni står bakom oss även senare i vår, när Era brev kommer att krävas än en gång. Vårt mål är, att nästa gång överträffa det antal som skickades in till kommunen före 2010-03-05. Vi är övertygade om, att det går med den energi och det engagemang Ni visade då. Dessutom har vi nu med oss en grupp härliga ungdomar, som stöder vår kamp via sin Facebook-grupp. Gruppen har idag över 230 medlemmar! Den heter Stoppa vindkraftens ockupation av Härjedalen!

Tack än en gång för Ert stöd och bästa hälsningar,

Lillhärdal 2010-03-19

Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal, FFSV

Styrelsen
 

Medlemsantalet ökar

I dag är vi 665 medlemmar
 

Harry Frank: Vindkraften kräver dessa kolkraftverk

  • Harry Frank artikelHarry Frank artikel

 

Kommer Härjedalens kommuns Kommunledningsutskott (Klu) & Kommunfullmäktige att bidra till, att tillverkare av vindkraft i kallt/isigt klimat och vindkraftverkens verksamhetsutövare kommer att begå lagbrott? Läs FFSV:s brev till kommunen

Kommunstyrelsen, Lillhärdal 2010-03-10

Härjedalens Kommun

Medborgarhuset

842 80 Sveg

Kommer Härjedalens kommuns Kommunledningsutskott (Klu) & Kommunfullmäktige att bidra till, att tillverkare av vindkraftverk i kallt/isigt klimat och vindkraftverkens verksamhetsutövare kommer att begå lagbrott?

Varför vilseleder Härjedalens kommun kommunmedborgarna genom att i underlagen för vindkraftsetableringens samråd vid upprättande av översiktsplaner, detaljplaner och bygglovsprövningar inte alls redogöra för de mycket farliga säkerhetsrisker, som vindkraftverk utgör i isigt/kallt klimat?

Varför beskriver och uppger inte Härjedalens kommun hur ineffektivt rotorbladens uppvärmningssystem är i isigt/kallt klimat dvs., att ”commercial de-/anti-icing systems not yet available for medium and severe icing conditions” enligt projekt “IEA RD&D Wind Task 19 - Wind Energy in Cold Climates”?

Kommer Härjedalens kommuns kommunfullmäktige att bidra till att vindkraftverkens tillverkare och verksamhetsutövare/arbetsgivare kan begå lagbrott genom, att Kommunledningsutskottet (Klu), respektive Miljö- & byggnämnden inte beaktar behovet av ett inhägnat riskområde runt vindkraftverk i planarbetet och genom att utfärda "slutbevis" om att kontrollplanen uppfyllts i enlighet med 9 kapitlet 10 § Plan och Bygglagen (1987:10), trots att vindkraftverken inte uppfyller bindande legala krav för att få tas i drift och i bruk?

Tar Härjedalens kommuns Miljö- och byggnämnd nödvändig hälso- och säkerhetshänsyn för person, egendom och i förekommande fall husdjur under tillståndsprocesser, under planförfaranden och i bygglovsprocessen då till exempel detaljplanen utgör en direkt förutsättning för, att tvingande och obligatoriska krav i enlighet med EG:s/EU:s maskindirektiv skall kunna uppfyllas så att vindkraftverk kan CE-märkas samt tas i drift och i bruk?

Beaktar Härjedalens kommuns kommunfullmäktige och kommunens Miljö- och byggnnämnd att det kan bli obligatoriskt, att retroaktivt inhägna riskområdet runt vindkraftverk genom dom i EG-domstolen?

Varför beaktar inte Härjedalens kommuns kommunfullmäktige samt Miljö- och byggnämnd alla relevanta obligatoriska svenska rättsregler under tillståndsprocessen och beslut för byggande och drift av vindkraftverk då det ännu inte på marknaden finns några vindkraftverk, som uppfyller grundläggande hälso- och säkerhetskrav för CE-märkning samt för att få ta vindkraftverk i drift och i bruk i kallt/isigt klimat?

Varför kräver inte Härjedalens kommuns kommunfullmäktige och Miljö- och byggnämnd, att ”Tillverkaren”/”Importören” eller deras ombud under samrådsprocessen och vid samrådsmöten också redovisar den riskbedömning som ”Tillverkaren”/”Importören” utfört, med stöd av den harmoniserade standarden SS-EN ISO 14121-1:2007, ”Maskinsäkerhet - Principer för riskbedömning” samt för vilka åtgärder som kan och kommer att vidtas för, att eliminera alla hälso- och säkerhetsrisker och därigenom garantera hälsa och säkerhet för person, egendom och i förekommande fall husdjur under vindkraftverkens livstid?

Varför prioriterar Härjedalens kommuns kommunfullmäktige endast miljö och vissa allmänna ”riksintressen”, framför kommuninvånarnas boende-, rekreations- och livsmiljö samt hälsa och säkerhet?

Varför beaktar inte Härjedalens kommuns kommunfullmäktige främst kommuninvånarnas boende-, rekreations- och livsmiljö samt hälsa och säkerhet?

Varför vidtar inte Härjedalens kommuns kommunfullmäktige erforderliga åtgärder, genom vetot 16 kap. 4 § MB, för att förbjuda och/eller hindra att farliga maskiner som vindkraftverk byggs och används i yrkesmässigt bruk i kommunen, då vindkraftverk i kallt/isigt klimat kommer att utsätta besökande, drift-, service-, räddningstjänstens- och underhållspersonal samt förbipasserande, för farliga säkerhetsrisker, ja till och med för livsfara?

Kommer Härjedalens kommuns kommunfullmäktige att tillåta, att vindkraftverk får byggas och tas i drift samt i yrkesmässigt bruk inom kommunen trots, att tillverkare inte bevisar/bevisat genom ”EG-deklaration om överensstämmelse” med maskindirektivet bilaga 2A, med stöd av relevanta stödjande dokument, att de grundläggande (väsentliga) kraven för hälsa och säkerhet i enlighet med EG:s/EU:s maskindirektiv, med stöd av relevanta harmoniserade standarder, uppfylls i kallt/isigt klimat?

Varför tillåter Härjedalens kommunfullmäktige, att vindkraftverksprototyper med osäker hållfasthet och funktion får byggas samt tas i drift och i yrkesmässigt bruk i kallt/isigt klimat utan att riskområdet är inhägnad så, att det inte kan beträdas då vindkraftverk är i drift?

Finns det några föreskrifter som hindrar, att Härjedalens kommunfullmäktige och kommunens Miljö- och byggnämnd kan inhämta yttrande över ansökan om tillstånd för uppförande av maskinen vindkraftverk från sektorsmyndigheten Arbetsmiljöverket?  Om svaret är nej, varför begärs inte yttrande av Arbetsmiljöverket för att därigenom säkerställa, att vindkraftverk som uppställs inom kommunen uppfyller krav för CE-märkning, så att vindkraftverk får tas i drift och i bruk?

Då i drift och i bruk varande vindkraftverk som tillåts att bevisligen få utsätta person, egendom och i förekommande fall husdjur för farliga säkerhetsrisker, ja till och med för livsfara, på grund av att relevanta och tvingande arbetsmiljö-, hälso- och säkerhetskrav inte uppfyllts av tillverkare och verksamhetsutövare blir frågeställningen till Härjedalens kommunfullmäktige: Hur säkerställer och garanterar Härjedalens kommunfullmäktige, att den/de som kan drabbas av skada inom kommunen av vindkraftverk erhåller ersättning för inträffad fysisk skada på person eller sakskada på egendom eller för andra hälsorelaterade skador i enlighet med den strikta produktansvarslagen (PAL) 1992:18?

Energimyndigheten påstår att ett vindkraftverk är en byggnad, vilket också  är fel.

Som framgår av MD är vindkraftverk en produkt, det vill säga en ”maskin” i enlighet med MD 98/37/EC (AFS 1993:10), som ersattes från 2009-12-29 av maskindirektiv (MD) 2006/42/EC (AFS 2008:03) och inte en byggnad. (Se bilaga 1.)

Vindkraftverk är alltså  ingen "anläggning", ”byggnad” eller "byggprodukt" i enlighet med EG:s byggproduktdirektiv (CPD, 89/106/EEC), införlivad med svensk lagstiftning genom BFS 1999:17.

Det påstås av Energimyndigheten (regeringens expertmyndighet), att ”oberoende certifieringsinstitut” kontrollerar vindkraftverkens överensstämmelse med de relevanta EG-direktivens grundläggande hälso- och säkerhetskrav. Detta är inte sant.

Däremot kan ”Tillverkare”/”Importörer” anlita så kallade ”anmälda organ” för besiktning, provning och certifiering av maskinsäkerhet.

Typ- och projektgodkännande, för vindkraftverk, i enlighet med standarden SS-EN 61400-1, ”Vindkraftverk – Del 1: Säkerhetsfordringar” uppfyller inte krav för ”EG:s-typkontroll” det vill säga, att vindkraftverk på uppställningsplatsen är i överensstämmelse med ”den nya metoden” lagstiftningens grundläggande (väsentliga) hälso– och säkerhetskrav. Det kan alltså konstateras, att standarden SS-EN 61400-1 inte erbjuder presumtion om överensstämmelse med MD 98/37/EC ersatt av MD 2006/42/EC, LVD 73/23/EEC ersatt av

LVD 2006/95/EC och EMCD 2004/108/EC. Detta betyder, att en tredjeparts typ- och projektgodkännande i enlighet med SS-EN 61400-1, (IEC 61400-1 ed. 3) WT-klass S, för vindkraftverk byggd/uppställd i kallt/isigt klimat, inte innebär att säkerhetskraven för att få CE-märka samt ta i drift och i yrkesmässigt bruk vindkraftverk uppfylls.

Standarden SS-EN (IEC) 61400 definierar –10 grader C temperatur som ”normal” och – 15 grader C som ”extrem” temperatur.

Vilka grundläggande hälso- och säkerhetskrav på konstruktion och tillverkning av maskiner ställer MD 98/37/EC (AFS 1993:10) och MD 2006/42/EC (AFS 2008:03)?

För att uppfylla krav för CE-märkning samt för att få ta vindkraftverk i drift och i bruk bl.a. enligt MDs bilaga 1, punkt 1.3.3. ”ska åtgärder vidtas för att förhindra att fallande eller utkastade föremål ger upphov till risker”. Då vindkraftverk bevisligen ger upphov till fallande och utkast av föremål (t.ex. farliga iskast) och då vindkraftverkets rotorblad inte kan byggas in i en byggnad eller kapslas in, måste skyddsanordningen (inhägnaden) som inte får kunna beträdas då vindkraftverk är i drift placeras på tillräckligt avstånd från riskområdet.

Definition, utdrag ur AFS 2008:03:

b) riskområde: varje område inom eller omkring en maskin där en persons hälsa eller säkerhet kan utsättas för risk,

Vilka tekniska krav ställer AFS 2006:04 – Användning av Arbetsutrustning?

Exempelvis framgår av bilaga A 2.9 Fallande föremål och utkast, atten arbetsutrustning, som medför risk på grund av fallande föremål eller något som kastas ut, skall ha lämpliga skyddsanordningar anpassade efter riskerna”.

Definition utdrag ur AFS 2006:04:

Arbetsutrustning Maskin, anordning, verktyg, redskap eller installation som används i arbetet.

Riskområde Område inom arbetsutrustningen eller i dess omgivning, där utrustningen kan medföra risk för ohälsa eller olycksfall för någon som helt eller delvis uppehåller sig där.

Vad säger vindkraftsbranschen själv om vindkraftverk i kallt/isigt klimat?

Utdrag bl.a. ur ett par presentationer vid ”Vintervinds konferens i Piteå 3-4 februari 2010”.

- Vindforsk III, projekt V-313, ”VINDKRAFT I KALLT KLIMAT”:

        • Moln/nedisningsproblematiken måste vi förstå bättre.
        • Att vi kan förvänta oss nedisning i princip, i hela landet. Mindre risk i södra Sverige, med undantag för sydsvenska höglandet. Störst är risken i norra Sverige, norra och inre Svealand och norrut.
        • Att följande projekt uppges vara pilotprojekt inom ’kallt klimat’:
    • • Storskalig vindkraft i fjällmiljö – O2Vindkompaniet AB

    • • Storskalig vindkraft i norra Sverige – Svevind AB

    • • Pilotprojekt Uljabuoda – Skellefteå Kraft AB

    • • Pilotprojekt Storrun – Dong Energy

    Notera att tillståndsgivande, marknadskontrollerande och rättsvårdande myndigheter helt struntar i, att i stort sett alla de vindkraftverk som nu är i drift och i yrkesmässigt bruk i kallt/isigt klimat är oinhägnade ”prototyper”, vars hållfasthet och funktion är osäker och som därigenom tillåts utsätta person, egendom och i förekommande fall husdjur för farliga säkerhetsrisker, ja till och med livsfara.

  • Av Göran Ronstens (VindRen) presentation vid Vintervinds konferens i Piteå 3-4 februari 2010 - “IEA RD&D Wind Task 19 - Wind Energy in Cold Climates” framgick bland annat följande:

    Conclusions with respect to icing:

    • We’ve got started!
    • Items in red need attention. (Se bilaga 2)
    • Relevant icing measurements at relevant heights for model verification of wind turbine specific icing do not yet exist
    • Site specific modelling verification studies needed - to be followed by regional icing studies at 1 km resolution
    • Commercial de-/anti-icing systems not yet available for medium and severe icing conditions.
    • Detailed national mapping
    • O&M issues to be looked into

    Göran Ronsten uppgav även, att han tror att problemet med nedisning är underskattat och att nedisningsproblem är mycket svårare på 100 meters höjd än vi har i kraftledningshöjd. Dessutom uppgav Göran Ronsten bl.a. också, att ”andra problem är att isstycken kan lossna och givetvis orsaka skador om människor träffas”. ”Ljudet från vindkraftverken har också en tendens att öka i samband med nedisning.”

    Nedisning är alltså enligt vindkraftsbranschen, fortfarande ett olöst problem!

  • INTERNATIONAL ENERGY AGENCY (IEA) uppger bl.a. i Task 19:s slutrapport, av 2.4.2009, 4.3 Key findings – Safety, att “No fallen ice chunks have been found further than 5 rotor diameter from the tower base of a wind turbine. The size of fallen ice chunks can be everything between few grams to several kilograms. Thus, there is a clear need to protect the risk area and mark it properly”.

  • Av tester som tillverkare av vindkraftverk utfört framgår bland annat att iskast, som är en farlig säkerhetsrisk, förekommer i stort sätt alltid under och efter varje avisningscykel. Av testresultat framgår också, att det är tre (3) gånger vanligare att isbitar kastas ut via rotorbladens spets än från rotorn.

Några exempel på  andra viktiga aspekter att beakta:

  • Att den internationella standarden ISO 12494 inte är tillämpbar för beräkning av bl.a. materialutmattning av rotorblad i isig och/eller kallt klimat på grund av ispåbyggnad, ismassan och ismassans förflyttning på rotorblad.

    -     Att det finns inte några säkra detekterande tekniska skyddsanordningar, som uppfyller maskindirektivets grundläggande säkerhets- och tillgänglighetskrav och som till exempel säkerställer att all is har avlägsnats från rotorbladen under en avisningscykel.

  • Att det inte finns någon avisningsteknik, som uppfyller krav i kallt och isigt klimat. Den termiska avisningssystem som uppges vara den enda på marknaden för större vindkraftverk och som blåser in varmluft i rotorbladens kanaler, har endast visat sig fungera under milda vintrar (omkring 0 grader C).

  • Att isbitar och isklumpar (isprojektiler) på upp till flera kilo kan kastas ut med en utgångshastighet av 90 m/s till 125 m/s upp till ett avstånd från vindkraftverket av ca. 500 m till 625 m, vilket bland annat kan innebära direkt livsfara för personer och husdjur som befinner sig inom riskområdet. Notera, att sikten kan vara mycket dålig under den aktiva isbildningstiden och direkt dålig under snöstormsförhållanden.

  • Att isbildning och isbeläggning på vindkraftverkens rotorblad också kan, förutom att utsätta person, egendom och husdjur för mycket farliga säkerhetsrisker, orsaka stora vibrationsproblem på grund av olika ispåbyggnader på rotorbladen. Lokal isbildning, vibrationer och låg temperatur kan leda till rotorbladsbrott, förkortad livslängd på grund av materialutmattning och allvarliga skador på vindkraftverk, samtidigt som säkerhetsriskerna för personer, egendom och husdjur ökar året runt, om inte hela riskområdet runt vindkraftverket är inhägnat.

  • Att det redan i SOU 1999:75 uppgavs att: " det finns rapporter om att blad/bladdelar lossnat och isbitar har slungats iväg från vindkraftverk på mer än 300 m avstånd".

    Vi ser med stort intresse fram mot Härjedalens kommuns snara svar på våra ovan ställda

    frågor och vill även ha ert besked om vad kommunen ämnar göra, för att tillse att de

    i kommersiell drift varande vindkraftverken i kommunen uppfyller de  lagreglerade

    säkerhetskrav, som idag gäller i Sverige enligt ovan.

Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal, FFSV

 

Bilaga 1 till brev av 2010-03-10 till Härjedalens kommun.

Energimyndigheten påstår, att ett vindkraftverk är en byggnad, vilket är fel.

Som framgår av EG:s - maskindirektiv (MD) 2006/42/EC (AFS 2008:03) och nedan är vindkraftverk en produkt, det vill säga en ”maskin” i enlighet med MD 98/37/EC (AFS 1993:10), som ersätts från 2009-12-29 av MD 2006/42/EC (implementerad i svensk lagstiftning med stöd av AFS 2008:03) och inte en byggnad.

Vindkraftverk är alltså  ingen "anläggning", ”byggnad” eller "byggprodukt" i enlighet med EG:s byggproduktdirektiv (CPD, 89/106/EEG), införlivad med svensk lagstiftning genom BFS 1999:17.

USEFUL FACTS IN RELATION TO THE MACHINERY DIRECTIVE 98/37/EC - Utdrag

Q.64. What is the Committee’s opinion on the level of health and safety requirements in the Directive on machinery as regards wind-driven generators?

A.64. “When the Directive on machinery was drawn up, all involved requested that the level of essential health and safety requirements be high and recognised that this objective was

achieved. The Council also recognised that the Directive applied to wind-driven generators.”

Q.68. If a manufacturer installs machinery on the premises of a potential customer for him to evaluate it but the machinery is not sold and remains the property of the

manufacturer, does it have to bear the CE marking and meet the other requirements

applicable to it?

A.68. “This is a textbook case because as long as the machinery remains under the manufacturer’s control and as long as the operators are the manufacturer’s employees the machinery has not been placed on the market. This is the case provided for by Article 2(3). As soon as the satisfied customer takes delivery the machinery has to comply with the Directive, bear the CE marking, etc.”

“If the manufacturer has supplied the machinery for evaluation by the potential customer and

the machinery is operated by the future customer’s staff, the machinery has to be considered

as placed on the market (handed over provisionally but handed over all the same) and put

into service within the meaning of Article 2(1) and must be entirely in conformity with the

Directive.”

“Machinery made by the manufacturer for his own use is subject to Article 8(6) of the

Directive on machinery.”

Q.87. How does the Commission interpret Article 8(6)?

A.87. “Article 8(1) states that the manufacturer (or his authorised representative established in the Community) must carry out the procedures laid down in the Directive. Article 8(6) states that where neither the manufacturer nor his authorised representative fulfils the obligations of the preceding paragraphs, these obligations fall to any person placing the machinery or the safety component on the market.”

“It is clear from the verb “must” in Article 8(1) and from the order of the various points that

there must be a pressing reason for the manufacturer or his authorised representative

established in the Community not to fulfil their obligations.”

“What might these reasons be? It is not possible to give an exhaustive list.”

“A manufacturer established in the Community or his authorised representative cannot invoke

Article 8(6) to evade obligations by transferring responsibility for certification procedures to

the user. Only the translation of the instructions and of the various indications on the machinery may be delegated to the person who places the machinery on the market in the

language area in question.”

2.1. HARMONISED STANDARDS WHICH GIVE PRESUMPTION OF CONFORMITY WITH THE MACHINERY DIRECTIVE

“Any machine or safety component constructed by a manufacturer, in accordance with a

national standard transposing a harmonised standard, shall be presumed to comply with the relevant essential requirements. Article 5, paragraph 2 of the Directive 98/37/EC states that more than one essential safety requirement may be relevant. A harmonised standard is established by CEN, CENELEC or ETSI, on the basis of a remit from the Commission for which the references are published in the Official Journal of the European Communities.”

“Attention must be drawn to the fact that conformity with several harmonised standards does not confer the presumption of conformity with all the Directive, unless these standards cover all the essential requirements applicable to the machine.”

2.4. EUROPEAN STANDARDS RELATING TO THE MACHINERY FIELD BUT NOT TO THE DIRECTIVE

“We would like to draw your attention to the fact that the use of the above indicated standards does not provide a presumption of conformity : these standards may be used as guidance by manufacturers of machinery equipment.”

Exempel på EN-standarder som berörs:

  • SS-EN 61400-1, Vindkraftverk – Del 1: Säkerhetsfordringar
  • SS-EN 61400-2, utgåva 1, Vindkraftverk - Del 2: Säkerhet - Små vindkraftverk. Utgåva 1 upphävd 2009-05-01, ersatt av utgåva 2.

http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/mechanical/files/machinery/facts_en.pdf

Skyddsfunktioner och eller varningsskyltar

Notera, att skyddsfunktioner och/eller varningsskyltar som permanent lösning inte frikänner ”Tillverkaren”/”Importören” från ansvar då en högre säkerhetsnivå är enkelt tekniskt och ekonomiskt möjligt i detta fall genom inhägnad av en säkerhetszon med radie av minst 450 m till 550 m runt ett vindkraftverk, som inte får kunna beträdas då vindkraftverket är i drift.

Bureå 2010-03-05

Claes-Erik Simonsbacka

Bilaga 1 (Microsoft Word Document)
Bilaga 2 (Microsoft Word Document)

 

Lördagen den 27 februari

Lördag den 27 februari finns FFSV på parkeringen vid Coop Nära i Lillhärdal.
Kom och ställ frågor om vindkraft och ta del av fakta kring den
ev vindkraftetableringen i östra Härjedalen.
Vi bjuder på varm dryck.

VÄLKOMNA!

 

Nu är det allvar!

Nu är det allvar!
Nu har det hållits kommunalt informationsmöte om storskaliga industriella vindkraftsparker i Lillhärdal! Detta skall senare följas av samrådsmöte, där föreslagen ändring av översiktsplanen skall presenteras av kommunen.

Det är mycket viktigt att vi, som bor i, har fastigheter i, eller annars engagerar oss i Lillhärdals framtid utnyttjar våra lagliga möjligheter, att säga vad vi tycker om förslaget till ändring av översiktsplanen för östra Härjedalen.

Hur många vindsnurror vill vi ha och var skall dom stå. Tycker ni att det räcker med max 10 stycken, ja då är det viktigt att ni talar om det. Det här är det viktigaste beslut, som kommer att tas under 2010, som påverkar Lillhärdals framtid och hur det kommer att vara att leva och bo i Lillhärdal. Ni måste reagera på planerna i tid!

Hur gör man det?

1. Det viktigaste är, att skicka in skriftligen vad ni tycker till Härjedalens kommun. Era synpunkter kommer sedan att finnas med när politikerna tar beslut. Det räcker inte att tro, att byns politiker går omkring och lyssnar - för vem och vad lyssnar dom på?

2. Vet ni inte på vilket sätt ni skall göra det, fråga gärna någon av personerna i FFSV:s styrelse, vi hjälper gärna till.

3. Ni kan och bör lämna era synpunkter till kommunen under den tid som kommunen anger. (läs noga vad kommunen anger om sista dag för synpunkter  på kommunens hemsida och i deras kommande annonsering!)

Innan ni fattar pennan, tänk på att:

Vi inte kommer att få billigare el med vindkraften, tvärtom. Den kostar ca. 10 gånger så mycket att producera, som vår nuvarande elmix. Vindelen kostar minst ca. 1.50 kr.,vår nuvarande el kostar ca. 0.50 kr. per kWh. Nätavgiften kommer dessutom att stiga med minst 30%- 50%. Vi får kraftigt höjda elpriser, kanske en fördubbling, bara för att andra skall tjäna storkovan på vindkraften!

Ingen vet hur buller och ljus från flera hundra vindkraftssnurror kommer att påverka boendemiljön. Av säkerhetsskäl kommer stora arealer att avlysas och inhägnas, turism, jakt, fiske, bärplockning och annat friluftsliv kommer att påverkas mycket negativt, liksom byns fastighetsvärden.

En vindsnurra i skogslandet producerar ca. 16 % av sin kapacitet, resten ca. 84% måste fyllas på med el från ständigt insatsberedd, gas-, olje- eller kolkraft, (reglerkraften) som idag sker i Sydsverige, Tyskland och Danmark. Vindkraften är svindyr, miljöpåverkande och otroligt ineffektiv. Vattenkraften från norra Sverige kan inte idag hjälpa vindsnurrorna i Sydsverige när de står stilla 10 månader av årets 12.


Nästa steg blir att bygga ut vattenkraften, stamledningarna och elnäten för att serva vindkraften! Det säger inga politiker något om idag. Snart kanske frågan gäller en utbyggnad av Härjeån, som en del i nödvändig ny reglerkraft till vindkraften.

Sverige har som ”mål”, att bygga 6000 vindkraftsverk, (idag finns planer på över 20.000!) Det innebär, om man gör en jämn fördelning över riket, att varje kommun behöver sätta upp 30 vindsnurror för att nå ”målet”. Härjedalen har redan 22 vindkraftverk. Runt Lillhärdal finns det nu planer på 500 nya vindsnurror- varför, till vilken nytta och för vem? Jo för giriga vindkraftscowboys, utländska bolag och entreprenörer, samt för några få markägare, som alla struntar helt i miljön.

För att exploatörena ska lyckas med sina planer, måste staten dvs svenska folket kraftigt subventionera driften med många miljarder om året. Det är våra tvångsinbetalda pengar för elcertifikat och våra skattepengar som utgör lönsamheten! Utan dessa bidrag till vindkraftsägarna, är vindkraften helt olönsam, omöjlig att driva och därmed stendöd..  

Vad gör exploatörena för att övertyga ortsbefolkningen om, att gå med på en miljöförstörande industrialisering av sin hembygd? Jo, dom lovar en ”bygdepeng”, som om bygdens framtid är till salu!  Ingen vet idag hur stor ”bygdepengen” blir, eller om den kommer att kunna bibehållas. Dessutom lovar de "stora" pengar till några få markägare. Så var det med vattenkraftsutbyggnaden också, ”vindkraftsrallyt” är vår tids baggböleri, vi skall nu luras av smarta exploatörer utifrån, för tredje gången på 100 år!

Där ledningar och nät skall dras fram, betalas nästan ingenting till berörda markägare. Det blir en försumbar positiv påverkan på ortens arbetstillfällen, både under och efter byggtiden. Det vet vi från andra ställen med vindkraft.

Tänk på att, om ni inget säger under tiden för synpunkter, tar de som vill tjäna storkovan på att förstöra byns miljö er tystnad, som ett ja till deras planer på flera hundra vindsnurror runt byn! Missa inte er rätt att göra era röster hörda! Säg ifrån om vindkraftsplanerna innan det är för sent!

Under november 2010, planerar politikerna i Härjedalen, att fatta beslut i detta ärende. Det är de och inga andra, som har makten i sin hand, men de företräder faktiskt oss! Prata med politikerna, som ni kanske tänker rösta på, tag reda på om de tänker förstöra vår bygd! Tala om vad ni tycker, men framförallt, lämna in skriftliga synpunkter till kommunen inom utsatt  tid, sedan är det för sent!

Gå gärna in på FFSV hemsida, www.ffsv-lillhardal.tk  om ni vill läsa mer och se på filmer hur andra upplever vindkraften. Gå med i vår förening, vi påverkar utvecklingen!

FFSV- Styrelsen
 

Medlemsantalet

FFSV har nu 600 medlemmar
 

Nytt vindkraftsprojekt i Härjedalen

Vindkraftsprojekten avlöser varandra i Härjedalen. Det senaste är att Svenska Vindbolaget i Kristianstad har planer
på vindkraftsutbyggnad i tre områden i södra delarna av landskapet.
Läs mer
 

Riksrevision begärd av vindkraften!

Föreningen Svenskt Landskapsskydd, FSL, begär i en anmälan till Riksrevisionsverket, en undersökning av påstådda bedrägerier med skattemedel vid
vindkraftverk och undersökning av, om regeringens beslut om utbyggnaden av vindkraften är god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten.
RRV har meddelat att de kommer att undersöka saken.
Läs anmälan här
 

Vi har nu fått kommunstyrelsens svar på vår framställan av 2009-10-07

Vi har nu fått svar på vår framställan av 2009-10-07, med ett antal krav och frågor till kommunstyrelsen i Härjedalens kommun. Nedan finns vår framställan med kommunstyrelsens svar på respektive krav och fråga inlagda i kursiv stil.

Vi kommer nu, att låta våra rådgivare och sakkunniga noga analysera svaren från kommunstyrelsen. 

Våra spontana reflektioner, när vi nu efter mer än åtta veckors väntan har fått svar, är bl.a.:
att kommunen nu backar från sitt tidigare påstående, att kommunallagen kräver att översiktsplanen förändras varje politisk mandatperiod. Man medger, att KLU vid sitt möte i februari 2008 tog ett politiskt beslut om, att arbeta fram en ändring av översiktsplanen för att möjliggöra för en storskalig industriell vindkrafts-exploatering, notabelt nog endast avseende en viss del av kommunen, p.g.a. att ”exploatörerna ”låg på dom så hårt”. Beslutet togs av G Hedin, (S) L Olsson, (S) K Hallman, (C) M L Larsson, (S). M Bellman (VOX) reserverade sig dock och ansåg, att det inte alls behövde göras någon ny översiktsplan, en uppfattning vi helt delar. Vi kan bara konstatera att de som tog beslutet, har gått exploatörernas ärenden och dessutom, märkligt nog beslutat, att ändringen endast skall beröra en viss del av kommunens invånare.

Kommunen gjorde också ett aktivt val, att sätta den ansvarige personen för vindkraftsfrågor hos den största exploatören, Bergvik Skog AB i ”referensgruppen”, med full insyn i kommunens, kommuninnevånarnas och länsstyrelsens arbete, detta finner vi graverande och märkligt.

I andra kommuner i Sverige gör man precis tvärtom, man börjar med:

1.) en ordentlig landskapsanalys (utförd och betald av länsstyrelsen) därefter
2.) fastställer man en vindbruksplan och när detta arbete är klart,
3.)då först kommer exploatörena in i bilden.

Alltså ett helt annat förfaringssätt än det vi ser i Härjedalens kommun. I skede 1.) och 2.) får kommunens invånare och andra berörda vara med och ge sina synpunkter, vilka sedan ligger till grund för beslutet.

Vi menar att det arbetssätt man använder sig av i Härjedalens kommun, tyvärr väcker frågor om vilka som egentligen styr processen och hur invånarnas mycket berättigade krav på full information, på opartisk och demokratisk behandling av för dem utomordentligt viktiga frågor tillgodoses i kommunen.

 

Kommunstyrelsen i                                                                        Lillhärdal 2009-10-07
Härjedalens Kommun,
Medborgarhuset
842 80 Sveg

Framställan till kommunstyrelsen i Härjedalens kommun;

Föreningen för Småskalig Vindkraft i Lillhärdal (FFSV) tvingades tyvärr konstatera, att varken vår förenings representanter eller andra närvarande innevånare i Lillhärdal vid ”samrådsmötet” med Rabbalshede Kraft AB i Lillhärdal 2009-09-22, fick någon användbar information eller ens några tillfredsställande svar på till bolaget ställda frågor. För att söka tillgodose den av vindkraftverksplanerna berörda allmänhetens befogade krav, på en korrekt handläggning av ärendet och på en fullständig information om konsekvenserna av det aktuella föreslagna storskaliga industriella vindkraftsprojektet i Lillhärdal, ser vi oss nödsakade, att härmed rikta följande krav och frågor till kommunstyrelsen i Härjedalens kommun;
 

Föreningen För Småskalig Vindkraft, Billy Anklew,                   2009-12-04, 106-65-09
Nordanhå 109
840 80 LILLHÄRDAL
 

Svar på ”krav och frågor” från FFSV. 

K1. Generella krav

FFSV kräver generellt, att Härjedalens kommun ställer som oavvisligt krav på exploatören Rabbalshede Kraft AB, att de i sina förberedelser för ansökan om nödvändiga tillstånd till föreslagen etablering av storskalig vindkraftsanläggning i det s.k. Åndbergsområdet strikt följer miljöbalkens bestämmelser. Hittillsvarande ansatser till s.k. samrådsmöten med ”berörda i Lillhärdal” har uppvisat så allvarliga formella brister i hur kallelser utgått, i urvalet av deltagare, i faktainnehållet som bolaget presenterat, samt i mötenas genomförande, att de under inga omständigheter kan uppfattas som annat, än ren marknadsföring för bolagets projekt gentemot hugade markägare.

Vidare kräver vi, att om det alls skall byggas några vindkraftverk i Lillhärdal, skall det vara småskaligt eller maximalt 10 verk, d v s max. dubbelt så många som mot i idag gällande översiktsplan. Verken skall inte störa horisontlinjen från bebyggelse eller fritidshus, eller störa andra naturvärden som är viktiga för utvecklingen av Lillhärdals vildmarksturism, göra ingrepp i eller påverka områden klassade som riksintresse, eller negativt påverka för bygden viktiga existerande fritidssysselsättningar som jakt och fiske.

SVAR: Lagstiftningen stipulerar att det är exploatören som svarar för samrådsförfarandet. Syftet med den pågående kompletteringen av översiktsplanen är att fastställa områden för eventuella vindkraftverk. Om, och i så fall hur många verk, som kommer att byggas i Lillhärdal eller på andra ställen i kommunen avgörs sedan om det finns intressenter som vill bygga. Vid tillståndsgivningen prövar sedan kommunen ansökan gentemot fastställd översiktsplan.

K2. Kommunen skall hålla i samråd, referensgruppen avslutas
Då kommunens roll i markanvändnigsfrågor är att göra avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen kräver vi, att Härjedalens kommun i fortsättningen håller i de samråd som krävs i PBL och MBL, d.v.s. bjuder in till samråd där såväl enskilda som allmänna intressen kan komma fram och noteras för den fortsatta processen.

FFSV kräver att arbetsmodellen med referensgrupp avslutas. Kontakten mellan kommunen och medborgarna har överlåtits till och begränsats till åsikterna från en icke väl fungerande referensgrupp. Faktum är, att urvalet av nuvarande medlemmar i referensgruppen inte har skett på ett neutralt, ojävigt och godtagbart sätt, samt att det föreligger en upprepad demonstrerad oförmåga från många av gruppens ledamöter, att deltaga i gruppens möten och att överhuvudtaget kalla till möten i de respektive undergrupper de representerar.

Då kommunens framförda åsikt är, att referensgruppen tillmäts stor, kanske avgörande betydelse för kommunens senare beslut, bör referensgruppen därför omedelbart läggas ned. Den bör ersättas av kommunens politikers och tjänstemäns öppna dialog med medborgarna, för en fullständig information om planernas konsekvenser för området och en nödvändig demokratisk förankring av eventuellt kommande viktiga beslut om vindkraften, på öppna och i god tid utlysta möten. Så arbetar andra kommuner i liknande fall.

Om kommunen i framtiden fattar beslut, som öppnar för de aktuella vindparksplanerna, och det därefter går upp för allmänheten och kommunen vilket illa underbyggt beslut det var, då kan det som i Offerdal vara för sent. (läs om Krokoms kommuns ånger i länk på vår hemsida, http://op.se/krokom/1.1294269). Kommunen kommer att utsätta referensgruppens medlemmar, som idag intet ont anande ställer upp på denna arbetsmodell, för ett stort obehag.  Kommunen uppfattas samtidigt som om den, med nuvarande arbetsmodell abdikerat från sitt ansvar, en uppfattning vi delar.

SVAR: Modellen med referensgrupper anser vi oftast fungerar bra och vi kommer att tillämpa det förfarandet även i fortsättningen. Vad gäller den aktuella arbetsgruppen anser vi det arbetet i praktiken för avslutat.

K3. Vindkraft i Lillhärdalsområdet - Landskapsanalys
En stor och omfattande fråga som berör hela Lillhärdalsområdet är, att det finns riksintressen som står emot varandra (se punkten K4 nedan) och att underlagsmaterial för denna bedömning bör tillhandahållas av staten. Vi kräver att en utförlig landskapsanalys utförs och bekostas av Länsstyrelsen i Jämtlands län. Den visuella påverkan av vindkraftverk är stor i starkt kuperad terräng där verken placeras i höga lägen. Här kan vindkraftverk synas tydligt på flera mils avstånd. Det innebär att en etablering även långt från Lillhärdalsområdet kan påverka upplevelsen av landskapet i riksintresseområdet.

SVAR: Ett fristående företag har fått kommunens uppdrag att göra en omfattande fotodokumentation över olika scenarior för vindkraften i kommunen. Länsstyrelsen har tagit fram siktanalyser.

K4. Undantag för riksintresse för kulturmiljö
Lillhärdal med omgivande fäbodområde ( Z63 ) är klassat som riksintresse för kulturmiljö. Enligt Miljöbalken 3:6 skall riksintresse skyddas mot åtgärder som kan skada kulturmiljö. I övriga kommuners översiktsplanering har områden med riksintresse generellt undantagits från vindkraftsutbyggnad, varför har detta ej skett i Härjedalens kommun i Lillhärdal? FFSV kräver att detta snarast sker även för Lillhärdal.

SVAR: Se F21.

K5. Miljökonsekvensutredning
En utförlig miljökonsekvensutredning enligt miljöbalkens krav skall utföras av neutral part, ej av exploatörens konsult. Denna skall i föreskriven form, i god tid delges berörda parter inför föreskrivna samrådsmöten och finnas tillgänglig vid och diskuteras under dessa möten. Så har hittills ej skett.

SVAR: I samband med den reviderade översiktsplanen kommer en särskild miljökonsekvensutredning om vindkraften att göras. I varje enskilt tillståndsärende svarar sedan exploatören för miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken.

K6. Övriga konsekvensutredningar
Konsekvensutredningar måste göras för planernas påverkan på turismen och på för landsbygdskulturen traditionellt mycket viktiga intressen, som jakt och fiske.

Vidare vill vi framföra som krav, att synen på vinden som en lokalt ägd naturresurs precis som skogen och vattnet tillgodoses, samt att avkastningen från denna resurs i första hand kommer den egna bygden tillgodo. Vi vill att en betydande del, 10 – 20% av vad ett vindkraftverk ger fördelas på dem, som bidrar till att vindkraften kan byggas ut. Fördelningen kan förslagsvis delas upp på:
Bygdepeng där en viss del av denna bör gå till kommunen som ”utvecklingspengar” för framtida miljö- energi- och kretsloppsfrågor.
Vindbonus, om utbyggnad skall ske i ett riksintressant område bör samtliga markägare få del av avkastningen i proportion till sina markers areal, oavsett om fastigheten direkt drabbas av intrång eller ej.
Intrång infrastruktur: Berörda markägare skall ha ersättning för det intrång det innebär att bygga vägar, ledningar m.m.
Intrång vindkraftverk. Alla fastighetsägare som berörs av byggnationen skall ha ersättning för intrånget, deras medverkan är en förutsättning för att andra kan tjäna pengar på vindkraftverken.

SVAR: Se F13.

K7. Förändring av Översiktsplanen.
I samband med att översiktsplanen nu avses ändras, kräver FFSV, att en nu möjlig anpassning av strandskyddsbestämmelserna samtidigt sker, i avsikt att tillåta mera strandnära byggnation vid områdets vattendrag, liksom att det säkerställes, att nödvändiga förutsättningar finns i planen, för utveckling och expansion av näringar som skapar lokala arbetstillfällen, som t.ex. vildmarksturism.

SVAR: Frågan har behandlats av kommunfullmäktige 2009-11-18 i samband med beslut om ett medborgarförslag. Paragraf bifogas. Frågan kommer att behandlas i kommande revidering av översiktsplanen under nästa mandatperiod. Till dess kommer kommunen att ta upp frågan i aktuella detaljplaner.

K8
. Redovisning av sysselsättningseffekten för nya arbetstillfällen
Vi kräver en redovisning av ”avkastningen” i form av det ökade antal arbetstillfällen för ortsbefolkningen resp. totalt ökat antal, som skapas av projektet under och efter byggtiden, samt hur denna avkastning jämför sig med avkastningen från turism, skogsnäring, rennäring, och eller andra näringar samt avkastningen från jakt och fiske etc.

SVAR: Sysselsättningseffekter är i sig inte motiv för utbyggnad av vindkraften.
För beräkningsgrunderna för de sysselsättningseffekter som redovisas i arbetsmaterialet hänvisas till bifogat mail från Ulf Alexandersson.(Finns ej med här)

K9.
Redovisning av total markåtgång
Vi kräver en noggrann redovisning av markåtgången för vägar, grustäkter,  ledningar och verk.

SVAR: Området för själva vindkraftsanläggningen kommer att redovisas. Vägar och ledningar i samband med tillståndsprövningen. Särskild prövning av grustäkter görs av länssstyrelsen.

K10. Rivning av verk och återställande av mark
De planerade verken skall rivas och marken återställas om ca. 50 år.Det kostar idag ca. 1-2 miljoner att riva ett vindkraftverk. Vem skall stå för den kostnaden om 50 år, då ägandet troligen kommer att vara överfört till bolag, vilka med avsikt icke kan nås av några krav på betalning? Vi kräver att någon form av bankgarantier / säkerheter / fonderingar av avkastning/ eller motsvarande införs, som garanterar att rivningen bekostas och att naturen återställs efter verksamhetens upphörande.

SVAR: I samband med tillståndsprövningen ska deponering av medel för återställande ske hos länsstyrelsen. 

Frågor till Kommunstyrelsen:

F1
. Vad är det för fel på nuvarande översiktsplan från 2004, som gör att den måste omarbetas?

SVAR: Det är kommunens ansvar att enligt gällande lagstiftning ha en aktuell översiktsplan. Enligt plan och bygglagen 4:14 skall kommunfullmäktige minst en gång under mandattiden ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Kommer som i detta fall anspråk på utbyggnader är det kommunens ansvar att pröva detta genom t.ex. översiktsplanen.

F2
. Hur resonerar kommunen då syftet med den nya översiktsplanen bara är att tillåta flera vindkraftverk, vindkraftparker? Varför inkluderas inte andra angelägna frågor, som t. ex. utveckling och expansion av vildmarksturismen i Lillhärdal, i förändringen av översiktsplanen?

SVAR: Vid översiktsplanens revidering görs avvägning mot övriga intressen som blir berörda.

F3
. Vad är tidplanen (detaljerad) för vindkraftutbyggnaden i Lillhärdal?

SVAR: Den reviderade översiktsplanen beräknas kunna antas under hösten 2010. Om det sen blir möjligt med någon vindkraftutbyggnad, ska tillståndsprövningen därefter ske.
Kommunen har inte möjlighet att redovisa någon detaljerad tidsplan för en eventuell utbyggnad. Tillståndsprocessens längd är avgörande för när en eventuell utbyggnad kan komma till stånd.

F4
. Blir de skogsbilvägar som skall färdigställas öppna för allmänheten?

SVAR: Hittillsvarande erfarenheter visar att vägarna vanligtvis är öppna för allmänheten.  Ansvaret vilar på exploatörerna/markägarna.

F5
. Blir området under och omkring vindkraftparkerna öppna eller stängda för allmänheten?

SVAR: Se F4. Beroende på säkerheten omkring vindkraftverken sker vanligtvis information till allmänheten om att försiktighet måste iakttas på grund av nedfallande is m.m.

F6
. Vem ansvarar för säkerheten i och omkring vindkraftparkerna?

SVAR: Exploatörerna.

F7
. Hur många m3 material i form av sand och grus kommer att förbrukas till fundament och vägar? Var skall dessa grustäkter ligga, vem ger tillstånd till dessa i naturen avsevärda ingrepp?

SVAR: Mängden material som skall användas i samband med utbyggnad beräknas inte i arbetet med översiktsplanen. Vi vet ju att det redan idag finns ett antal täkter med tillstånd i området. Behövs nya täkter ska en tillståndsprövning enligt miljöbalken ske. Det är miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen som beslutar detta.

F8
. Hur många mil kraftledningar skall byggas och var? Kommer de att grävas ner?

SVAR: Kraftledning inom vindkraftparker grävs i allmänhet ner, dock inte utanför parkområdet. Hur många mil kraftledningar som kommer att byggas beror slutligen på hur många vindkraftverk eller parker som kommer till stånd.

F9
. Kommer skogen under vindkraftverken att kalhuggas? I så fall, vad säger att Skogsstyrelsen kommer att godkänna detta betydande ingrepp i skogsbruksplanerna?

SVAR: Miljöprövning och den miljökonsekvensbeskrivning som upprättas i samband med tillståndsprövningen kommer att redovisa detta. Det finns dock ingen anledning att göra några kalhyggen annat än där själva vindkraftverket är beläget. Den studieresa som gjordes av arbetsgruppen och där föreningens ordförande deltog visade att några kalhyggen inte gjordes i skogslandskapet.

F10
. Förklara hur kommunen kom fram till att turismen i västra Härjedalen påverkas negativt av vindkraft, men att detsamma inte gäller i Lillhärdal?

SVAR: I den planeringsprocess som föregick framtagande av översiktsplanen och med deltagande av olika intressen, bl.a. turistnäringen i västra Härjedalen, kom man fram till att i den direkta fjällvärlden vägde turismen tyngre än vindkraftsintressena. Samma arbetssätt med olika partsintressen tillämpas även vid denna översyn. Det kan inte uteslutas att samma prövning med tyngd på turismen kommer att göras i Lillhärdal.

F11
. Hur uppfyller kommunen lagens krav om att en översiktsplan säkerställer ”långvarig och trygg boendemiljö” då vindkraftparker är etablerade. Se t ex dokumenterade olyckor och dödsfall i samband med vindkraft, vidare problemet med störande oljud och blinkande ljus för att varna flygplan om natten.

SVAR: Av plan och bygglagen 4:1 framgår bl.a. att i översiktsplanen ska framgå
- grunddragen i frågan om användningen av mark och vattenområden.
- kommunens syn på hur den bebyggda miljön skall utvecklas och bevaras.
- hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena.
I den miljökonsekvensbeskrivning och miljöprövning som sker före uppförande av vindkraftverk ställs villkor som skall uppfyllas, bl.a. ljud.
Varselljus måste även monteras om vindkraftverken kommer upp i en viss nivå.

F12
. Varför inte samma omsorgsfulla och långsamma utredningsarbete i Lillhärdal som i västra Härjedalen med ex.vis externa konsulter?

SVAR: Samma omsorgsfulla utredningsarbete bedrivs nu som tidigare i andra delar av kommunen. De utredningar som tidigare gjorts i bl.a. Västra Härjedalen gentemot besökande turister är tillämpbara i även i detta fall. För övrigt görs mycket omfattande fotomontage och siktanalyser av externa konsulter i det pågående arbetet.

F13.
Hur kommer bygden och dess innevånare att kompenseras för att nuvarande attraktionskraft i områdets naturtillgångar sjunker med denna industriella etablering?

SVAR: I planarbetet måste en bedömning göras utifrån vad som gynnar bygden bäst. Överväger turistintressena, den orörda naturen och jakten m.m. lär det väl inte bli någon vindkraft. Det finns nu ett arbetsmaterial framtaget, tillsammans med övriga kommuner i Jämtland, för en vindkraftpolicy där bl.a. en kompensation föreslås skall gå till berörd bygd där vindkraftverk kommer att byggas. Det är en policy som så småningom skall behandlas av kommunfullmäktige.

F14
. Kommer kommunen att informera boende och fastighetsägare om vindkraftplanerna, och i så fall när? Är detta informationsarbete delegerat till exploatörerna att sköta?

SVAR: Vi har redan bestämt att vi skall informera allmänheten och platserna vi valt är Lillhärdal, Sveg och endera Älvros eller Ängersjö. Vi väntar bara på att de omfattande fotomontagen som vi har beställt, skall bli klara. Informationsmöten lär knappast bli före jul. Övrig information om tillståndsansökningar skall enligt gällande lagstiftning genomföras av intressenterna själva.

F15
. Hur kommer den reglerkraft som enligt E.ON Netz beräkningar i Tyskland 2005, måste ha en kontinuerlig permanent leveransberedskap om ca. 90% av vindkraftverkens möjliga kraftleveranser, att säkerställas?

SVAR: Behandlas inte i översiktsplanen. Är väl närmast en fråga för Svenska Kraftnät.

F16
. Var i kommunen skall denna nödvändiga och betydande vattenkraftsutbyggnad ske?

SVAR: Ingår inte i den nu pågående revideringen  av översiktsplanen.

F17
. Hur ser kommunen på, att ägandet av vindkraftsetableringen i Lillhärdal med omnejd med allra största säkerhet kommer att hamna i händerna på utländska kapitalägare, som kommer att tjäna pengar på, att Härjedalens kommun av miljöskäl tillåter dem att industriellt exploatera och förstöra ett i Europa närmast unikt naturområde?

SVAR: Vi lever och verkar i en marknadsekonomi och är dessutom med i EU där varor och tjänster fritt ska kunna föras över gränserna. Härjedalens kommun kan inte bestämma vem som ska bygga och äga vindkraftverk. Kommunen kan via översiktsplanen klargöra vilka områden som är lämpliga för t.ex. vindkraft och sedan pröva ett vindkraftbygge enligt gällande lagstiftning. Kommunen kan gå in som delägare vilket vi gjort i Vemhån. Sedan kan lokalbefolkningen naturligt också gå in som delägare. Vi ska dock komma ihåg att det handlar om väldigt stora investeringar.

F18
. Vilken betydelse tillmäter kommunens politiker det faktum, att vår förening redan representerar ca. 350 medlemmar med olika anknytning till Lillhärdalsbygden?

SVAR: Det har naturligtvis stor betydelse att föreningar med kommunens egna invånare engagerar sig i kommunens utveckling.

F19
. Bygden gynnas inte långsiktigt av att exploatörer knyter upp några markägare som räknar med att tjäna pengar och därför blir vindkraftsförespråkare. Dessa ersättningar är ju ”småpengar” jämfört med om markägare och kommunen tillsammans kunde ställa större krav på exploatörerna. Är det förenligt med kommunens policy för hur den kommunala verksamheten skall bedrivas, att ett så oerfaret och finansiellt svagt vindkraftsbolag som Rabbalshede Kraft AB i förening med ett litet antal privata markägare, skall tillåtas genomföra denna moderna form av baggböleri och köra över majoriteten av lokalbefolkningen?

SVAR: Det är främst regering och riksdag som sätter upp ramarna för hur vindkraften ska utvecklas i landet. Kommunen kan sedan via främst översiktsplanen styra eventuell lokalisering av vindkraftsverken. Arbetet med översiktsplanen sker i den demokratiska ordning vi har i landet. När översiktsplanen fastställts av fullmäktige kommer vindkraftsärenden i det aktuella området att behandlas.

F20.
Är inte kommunen skyldig att i första hand se till majoriteten av innevånarnas bästa intresse framför en minoritets önskan, att till skada för majoritetens intressen industriellt och storskaligt exploatera sina fastigheter?

SVAR: Politiska beslut handlar ofta om avvägningar mellan olika intressen och det är viktigt att vi politiker genom t.ex. en gedigen samrådsprocess får reda på alla synpunkter.

F21.
Varför har inte riksintresseområdet Z63 (Lillhärdal med fäbodområde) redan från början undantagits helt från denna exploatering? Varför värnar inte kommunen sina så värdefulla
områden, mot en skadlig industriell exploatering?

SVAR: Det riksintressanta fäbodområdet väster om Lillhärdal tillmäts stort värde vid denna revidering och kommer att behandlas i samlad avvägning gentemot andra intressen i det förslag som så småningom skall skickas ut på samråd.
 

Med vänlig hälsning
Gottfrid Jonsson
Kommunalråd
 

 

Vi ser med stort intresse fram mot kommunstyrelsens snara svar på vår framställan, och ställer givetvis gärna upp på en diskussion kring innehållet i denna, om kommunstyrelsen så önskar.


Föreningen för Småskalig Vindkraft i Lillhärdal (FFSV)
 

Billy Anklew, ordförande 

CC för info till:                   Länsstyrelsen i Jämtlands län, Sara Huss

 

 

 

 

 

Tack alla medlemmar för ert stöd!

Tack alla medlemmar, som stött oss även ekonomiskt under våra första månader som växande idéell förening! Vi har fått ert viktiga stöd både till vårt bankgirokonto och senast i vår
”insamlingskruka” vid mötet med politikerna 2009-11-14. Utan ert stöd hade det varit tyngre, att klara av portokostnader, materialkostnader, upprepade annonser i dagspressen, lokalhyra för medlemsmöte och andra nödvändiga kostnader för föreningens drift. Som ni vet arbetar vi alla helt idéellt för att hålla föreningen igång. Inför 2010, som är ett mycket viktigt år för föreningens verksamhet, vill vi be alla medlemmar, som kan avvara en slant, att på så sätt ytterligare stödja föreningens verksamhet. Vi tackar på förhand för er välvilja, den gör stor nytta för vår gemensamma strävan, att rädda Lillhärdal från följderna av den storskaliga satsningen på vindkraft. Sätt gärna in ert mycket välkomna bidrag på föreningens bankgirokonto 436-8353 med uppgift om inbetalarens namn och adress.

 Varmt tack för era bidrag och för ert fortsatta stöd!

 God Jul och Gott Nytt År önskas er alla av,

 Styrelsen,

Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal,  FFSV

 

FFSV:s begäran till Härjedalens kommun om kopior av handlingar

FFSV har hos Härjedalens kommun 2009-11-24 begärt att få ut kopior av alla handlingar,
relaterade till kontakterna med Bergvik Skog AB, Rabbalshede kraft AB, samt alla handlingar
kring, inklusive kommunens beslut, att inte tillåta någon vindkraftsexploatering i västra Härjedalen.
 

Rungande nej till vindkraft i Lillhärdal!

FFSV:s medlemsmöte med politiker i Härjedalens kommun den 14 november 2009 var mycket
välbesökt, möteslokalen i Folkets Hus var fylld av lokala föreningsmedlemmar, som kunde lyssna till inlägg om vindkraften från bl. a. Bernd Stümer, ordförande i Föreningen Svenskt
Landskapsskydd, som starkt ifrågasatte nyttan med den svindyra och miljöskadliga vindkraften och till flera företrädare för FFSV:s styrelse.

Ett antal frågor ställdes till företrädare för samtliga partier i kommunfullmäktige i Härjedalen, både från föreningen och från deltagande medlemmar i publiken. Svarens kvalité visade som
väntat upp stora skillnader, men både (VH) och (SD) var föredömligt klara i sina besked. (S),
(FP) och (KD) undvek i skiftande grad att ta ställning ännu. Centerpartiets företrädare var den
ende som klart stödde vindkraften, med hänsyn till den "globala klimatutvecklingen", ingen
kunde dock på ett övertygande sätt peka på nyttan av vindkraft, varken för landet eller för
bygden. På frågan från (M):s företrädare, om hur många av föreningsmedlemmarna i salen, som
var helt emot en vindkraftsetablering i Lillhärdal blev svaret, samtliga närvarande!

(S) hävdade, att de var tvungna att ta fram en ny översiktsplan, som tillåter storskalig vindkraft då exploatörerna krävde detta. Under mötet blev det dock uppenbart, att detta inte alls
stämmer. Kommunen bestämmer själv, om man vill satsa mycket pengar och stor möda på en
ny översiktsplan. Nuvarande plan tillåter redan småskalig vindkraft, med upp till 30 snurror i
östra Härjedalen. Vidare påstods (C) vara styrt av sitt moderparti på riksplanet, i sin strävan att
förstöra naturen med vindkraftparker. Detta förnekades bestämt av mötets (C)-representant.
Sammanfattningsvis står det klart att kommunen genom kommunfullmäktige sitter inne med
all makt, att kunna avslå både ny översiktsplan och hela denna meningslösa
vindparksindustrialisering runt Lillhärdal. Dessutom har kommunen alla möjligheter, att främja
annan och mer positiv utveckling i Lillhärdal.

Känslan hos många av föreningens medlemmar och hos styrelsen efteråt var, att mötet hade varit
mycket givande och att kommunpolitikerna troligen hade fått en hel del att fundera på inför
framtida beslut. Kanske på om det inte varit klokare, att behålla gällande översiktsplan i stället
för, att så snabbt och villigt besluta påbörja arbetet med en ändring, "för att exploatörerna
tryckte på så hårt", som det sades från ansvarigt håll på podiet! Troligen kretsar tankarna även
kring betydelsen av, att FFSV redan har 500 medlemmar, efter bara ett par månaders
verksamhet. Det känns mycket bra, att så många bybor på detta diciplinerade och välordnade
sätt under trevliga former, ändå kunde ge politikerna ett rungande klart besked om, att de inte
vill ha någon vindkraftsutbyggnad alls i Lillhärdalsbygden.

Föreningens styrelse känner efter Lillhärdalsbornas stora uppslutning på mötet, att vi verkligen
har stöd för våra ansträngningar för att informera mera och att med kraft ifrågasätta den
utveckling, som hotar att helt i onödan ödelägga byn och dess omgivningar. Byns framtid och
natur är inte till salu för någon som helst "bygdepeng". Denna nutida form av gamla tiders
"baggböleri", kommer inte att accepteras i Lillhärdal! Tack alla medlemmar som ställde upp för
byn och för föreningen på detta sätt i lördags, det gladde oss och stärker föreningen ytterligare!
Tack alla politiker, som hörsammade vår inbjudan till en dialog om vindkraften!

Styrelsen för FFSV

 

Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal (FFSV) är nu ansluten till Föreningen Svenskt Landskapsskydd, (FSL)

FSL är en riksorganisation som har till huvuduppgift att värna om, att Sveriges vackra natur och
kulturlandskap inte genom storskaliga exploateringar förvandlas till industrilandskap och därmed
dålig livsmiljö för de människor, som berörs. Utbyggnaden av vindkraften har blivit det område,
som kommit att bli helt dominerande. FSL är idag den enda svenska riksorganisation, som står
upp till försvar för den befolkning och de natur- och kulturbygder, som hotas. För närvarande har
FSL ca 1.600 direktanslutna och via lokala föreningar inskrivna medlemmar samt ca 14.900
medlemmar i anslutna föreningar. Vi gör bedömningen, att vår förening har mycket att vinna på medlemskapet i FSL. Dess erfarenhet och stora kontaktnät är mycket värdefulla för
vår förening, i vår fortsatta strävan att rädda Lillhärdalsbygden från en oönskad industriell
exploatering av vår vackra natur, med storskaliga vindkraftsparker. FSL:s hemsida nås på:
http://www.landskapsskydd.se/
 

Visst finns det människor i Lillhärdal, Bergvik Skog

Replik på uttalanden av Peter Svantesson, Bergvik Skog AB i Dalarnas Tidningar,
Faludelen 2009-10-27

I en ”profilartikel” i Dalarnas Tidningar 2009-10-27, ”Han vill bygga 650 vindkraftverk” om Peter Svantesson, ansvarig för det stora skogsbolagets mycket omfattande vindkraftplaner, kan vi till vår förvåning läsa bl.a.följande uttalanden:

” I våra projekt i Härjedalen bor det nästan inga människor. Invändningarna vi möter kommer oftast från fritidshusägare som tycker att de bor i orörd vildmark. Även om det inte bor folk runt projekten i Härjedalen så finns det fåglar, speciellt kungsörn som man håller på att utreda om de kan ta skada av en vindkraftspark. Flyttfåglar lär sig att ta andra vägar vet vi. Men rovfågeln måste vi ta reda på var den finns. Det är möjligt att det i någon mån kommer att påverka våra platser.

”Vi vill upplysa Peter Svantesson och Bergvik Skog om, att det visst finns människor som bor i byn Lillhärdal i Härjedalen och i dess omgivningar! Både permanent och på fritiden! Än så länge är nog bäst att tillägga. Bolagets planer på en storskalig industriell etablering av 164 vindkraftverk i bygden, kommer säkert att påverka byns utveckling och innevånarantal negativt.

Vår förening, som efter två månaders verksamhet nu har över 400 medlemmar, delar givetvis oron för kungsörnarna, berguvarna och allt annat vilt, som kommer att påverkas av övervåldet på bygdens skogsmarker. Men vi oroar oss än mer för den märkligt nedlåtande attityd till människorna, byinnevånarna i Lillhärdal med omgivande byar, som uppenbart fortfarande finns inom Bergvik Skog. ”I våra projekt i Härjedalen bor det nästan inga människor.” Smaka på det uttalandet, från en företrädare för ett av bygdens och landets största skogsbolag, som sannerligen borde veta bättre! 

Vi ser den planerade förstörelsen av vår närmiljö, som en mycket tragisk repris på det känslolösa baggböleri, som ledde till skapandet av några få mycket stora skogsbolag under början av förra seklet. Alla svenskar, även de som bor i Lillhärdal med omnejd, kommer att få betala notan för bolagets uppbyggnad av sina vindkraftsparker via elräkningen, utan att få vara med och dela på vinsterna. Dessa kommer även denna gång, att hamna i fickorna på bolagsägare mycket långt borta, t.o.m. utanför landets gränser.

Att Bergvik Skog liksom de andra exploatörerna, ser den rådande vindkraftshysterin som en möjlighet att göra snabba finansiella klipp är möjligt, kanske är bolaget även i behov av detta? Att varken Lillhärdalsbygden eller landet i övrigt är i behov av den tekniskt föråldrade, sanslöst dyra, ineffektiva och för elförsörjningen helt onödiga och opålitliga vindkraften, som inte klarar av, att vare sig ekonomiskt eller funktionellt stå på egna ben, är vi helt klara över. Vi hoppas därför, att kommunens politiker utnyttjar sin vetorätt och stoppar Bergvik Skogs planer på att industrialisera Lillhärdalsbygden.

Vi kommer att fortsätta vår kamp för de människor, frilufts- och kulturvärden som faktiskt finns, ”runt projekten”, bolagets planerade storskaliga vindkraftsparker på Skaftåsen och Brickan vid Lillhärdal.
 

Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal (FFSV)   

 

Artikel i Härdalsbladet

Flera enormt stora vindkraftsparker runt Lillhärdal? Nu är det allvar!

Om Du, liksom Föreningen För Småskalig Vindkraft, FFSV, är emot dessa onödiga mastodontprojekt måste Du ta ställning, engagera Dig och bli medlem i vår förening, om Du inte redan är det! Vi närmar oss raskt 400 medlemmar. Annars är risken stor, att våra politiker som idag springer exploatörernas & finansklipparnas ärenden och agerar i egenintresse, förstör vår bygd och natur för all framtid. Vår fäbodkultur är unik i världen, den är ett riksintresse, som kommer att slås i spillror för girighetens skull. Bara inom en radie av 10 km från vindkraftparken i Åndberget finns 27 fäbodar, klassade som riksintresse i kategori 1-4. Även runt Skaftåsen drabbas många fäbodar och jaktlag av samma öde. Brickan har redan ett verk igång det syns väl, 16 km. från byn! Redan nu har många slutat renovera sina hus och avvaktar ett beslut i frågan. Flera säger att ”blir detta verklighet så flyttar vi”. Är det vad våra folkvalda vill, driva folk från sin hembygd? Allt för ett luddigt koldioxidmål och en bygdepeng, som är skriven i stjärnorna, denna blir ofta bara en tummetott av vad som utlovas, se t ex Olden. Titta gärna in på http://www.youtube.com/watch?v=Iq9yX1RLxV0, där boende utanför Hishult i Halland berättar, om hur deras liv helt förändrats efter en utbyggnad med ”bara” 12 verk, ca. en tjugondedel av det enorma antal, som planeras runt omkring Lillhärdal!  Idag har även vindparkförespråkarna förstått, att det blir ytterst få lokala jobb av denna helt onödiga rovdrift på vår natur. Tekniken är dyr och föråldrad, effekten är uruselt låg och kräver dessvärre för att fungera, 90% annan kraft som ständig uppbackning! Vindkraften klarar alltså inte av, att stå på egna ben!

 

Lillhärdal 2017, ett möjligt framtidsscenario;

Byn har i sin direkta närhet fått 110 st 180 meter höga vindkraftverk kring Åndberget. Både runt Skaftåsen och Brickan ser det lika förfärligt ut. Våra lokala politiker körde brutalt över befolkningen, innan de röstades bort! Exploatören Rabbalshede lyckades finansiera 3,5 miljarder kronor för utbyggnaden i Åndberget, genom att sälja ut projektet till utländska kapitalförvaltare. Samma sak hände med Skaftåsen och Brickan. Ägarbolagen finns nu i skatteparadis, för att undvika att betala utdömda skadestånd och för inlösen av fastigheter. Nu jagas därför markägarna som är solidariskt ansvariga för skadestånden. Kommunen vägrar betala. Ett gammalt viltvårdsområde med fem älgjaktslag söder om byn har upplösts och alla vägar är avstängda i området p. g. a. den stora säkerhetsrisken. Hela området är avlyst för allmänheten. Även skogsfastigheterna runt de tre parkerna har blivit mindre värda p.g.a. sämre jakt- och rekreationsvärde. Ingreppen i naturen i form av vägar, grustag och ledningar är fasansfulla. Campingen och värdshuset har stängt liksom affärerna, då turismen helt har upphört. Bygdepengen har lyckats hålla bensinmacken igång, men inte länge till, då omsättningen är för låg. Avfolkningen har ökat, ingen köper eller renoverar längre några hus i byn. Lillhärdal är en bygd i avveckling och förfall. Västra Härjedalen blomstrar av turismen. Där skämtas om Lillhärdal, som ”den blåsta byn”. Innan Rabbalshede sparkades ut av de utländska ägarna, när driften blev för dyr, hann de bekosta en staty av de lokala krafter som gjorde etableringen möjlig och ersatte Härjulf Hornbrytare och hans Helga. Markägarna står på ruinens brant p.g.a. miljonskadestånden och försöker nu komma ifrån de framtida rivningskostnaderna på 2 mkr/verk, vilket verkar omöjligt. Hur skall 40.000 m3 betongfundament bara runt Åndberget tas om hand, vilket motsvarar 8.000 betongbilar? Den döende byn är ett monument över politiskt maktmissbruk, inkompetens och gränslös girighet!

 

Skall vi än en gång tvingas bli offer? Om vi engagerar oss nu, finns fortfarande chansen, att stoppa baggböleriet. Bli medlem nu i vår förening, gå in på www.ffsv-lillhardal.tk , eller prata med någon i styrelsen. Som medlem, är Du välkommen att ställa våra politiker mot väggen i vindparksfrågan, lördagen den 14 november kl 12-15 i Folkets hus, Lillhärdal. Styrelsen för FFSV;

 

Billy Anklew, Inger Wetterstrand, Peter Hammarberg, Alf Olsson, Bertil Nilsson  

 

 

Föreningens brev med synpunkter på samråd till Rabbalshedes Kraft AB

Rabbalshede Kraft AB                                                                      

Marknadsvägen 1

457 55 Rabbalshede

 

Betr.: Kommentarer till de möten om eventuell vindkraftsutbyggnad, som ni anordnat med boende i Lillhärdal, 2008 och 2009.

 

Vi har förstått att ni anser de två möten ni haft med ”allmänheten” i Lillhärdal 2008 och 2009 vara ”Samrådsmöten” i Miljöbalkens mening. Låt oss därför först citera vad som sägs om ”Samråd” i den statliga Energimyndighetens broschyr från 2007, riktad till exploatörer som önskar bygga storskaliga vindkraftsanläggningar (vår kursivering);

 

Samråd

Det första den som vill bygga en vindkraftanläggning måste göra är att ha samråd med alla berörda parter. Sam­rådet ska informera myndigheter, grannar och andra om projektidén, ta reda på fakta och problem i projektet och ge alla berörda en möjlighet att påverka projektet.

 

Samrådet ska genomföras ”i god tid” och ”i behövlig omfattning” innan ansökan lämnas in. Lagen säger inget om vad ”i god tid” innebär, utan sunda förnuftet får råda. Men en bra tumregel är att den som ansöker bör ha samrå­det en månad innan den sökande lämnar in sin ansökan om tillstånd. Samma sak gäller med ”i behövlig omfattning”. I vissa fall kanske ett möte räcker, medan det i andra fall kan behövas flera möten.

 

Erfarenheten visar att ju tidigare grannar och andra be­rörda bli engagerade, desto smidigare går hela processen för länsstyrelsen och för den som söker tillstånd.

Information före samrådet

Innan den som vill bygga en vindkraftanläggning kallar till samråd måste den sökande bland annat informera om:

 

• Antal vindkraftverk

• Placering av vindkraftverken

• Placering av kablar och tillfartsvägar

• Förväntad elproduktion

• Hur stor miljöpåverkan beräknas bli och vad den bedöms bestå i

 

De som ska informeras är länsstyrelsen som tillsynsmyn­dighet och privatpersoner som kan tänkas bli särskilt be­rörda. Informationen ska skickas ut skriftligt. Sedan har länsstyrelsen och andra berörda tre veckor på sig att läm­na synpunkter. På så sätt har alla parter en möjlighet att sätta sig in i alla frågor innan själva samrådet äger rum.

 

Vilka ska kallas till samråd?

Efter informationen ska den som vill bygga vindkraftanläggningen kalla till samråd, där parterna ska diskutera dessa frågor. Vid samrådet ska parterna också diskutera vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla. Det är bra om verksamhetsutövaren har ett utkast till miljökonsekvensbeskrivning som diskussionsunderlag till samrådet.

Den sökande ska samråda med länsstyrelsen, de som bor eller arbetar i området och eventuellt andra som på ett eller annat sätt blir berörda, till exempel kan störas visuellt av vindkraftverken. Samråd ska också ske med övriga stat­liga myndigheter, kommuner, företag och organisationer som verksamheten kan beröra”.

 

Våra kommentarer till skeendet hittills;

 

Om mötet 2008 finns inte mycket annat att säga, än att de flesta av oss, som nu bildat och är medlemmar i föreningen uppfattade det något överraskande mötet, som ett rent insäljningsmöte av traditionell art för era planer på en storskalig utbyggnad av vindkraft i vår bygd. Det framfördes vid upprepade tillfällen hur bråttom det var för markägare att skriva på avtal med er för att hyra ut marken för uppförande av era planerade vindkraftverk, och hur gynnsamma villkoren var för de som gjorde detta. Vidare utlovades stora pengar till byn, som s.k. bygdepeng, om Rabbalshedes planer kunde realiseras som ni önskade.

 

Det vi dessutom upplevde som extra anmärkningsvärt var, att två av kommunens ledande företrädare, som närvarade vid mötet, mycket aktivt agerade ”stödtrupp” och påtryckare för era planer! Ett lika olämpligt som häpnadsväckande beteende från dessa allmänhetens förtroendevalda, vilka senare förutsätts kunna med oväld, pröva projektets lämplighet ur kommunal synpunkt.

 

Till mötet i september 2009, hade vår förening bildats. Ett litet antal av våra idag 325 medlemmar kom till mötet med väl förberedda frågor från byborna, som vi givetvis hoppades få bra svar på. Förutom att vi kunde märka en tydlig irritation från er sida över frågornas innehåll och vårt ifrågasättande av projektets nytta för bygden stod det snart klart för oss, att några svar av önskvärd kvalité inte kunde lämnas av er. Antingen svarade ni undvikande, ”skulle återkomma senare” eller svarade ni inte alls. Dessutom har vi följande observationer;

 

1). Något samråd med alla berörda parter har ej skett, ett flertal fastighetsägare som får sin utsikt förstörd, liksom påverkas av buller, blänk och ljus från vindkraftverken har ej kallats. Lika lite har de, som har sin fastighet längre från verken än 1,5 km kallats. De störs givetvis visuellt av planernas genomförande, därför skall de kallas och beredas tillfälle att yttra sig, enligt Miljöbalken. Den visuella påverkan av vindkraftverk är stor i starkt kuperad terräng, där verken placeras i höga lägen. Här kan vindkraftverk synas tydligt på flera mils avstånd. Det innebär, att en etablering även långt från Lillhärdalsområdet kan påverka upplevelsen av landskapet i riksintresseområdet. 

 

2). Mötena har ej annonserats i ortens lokaltidning, Tidningen Härjedalen.

 

3). Kommunen och Länsstyrelsen fanns ej närvarande vid mötet med ”allmänheten” i Lillhärdal. Visserligen var två ledande företrädare för Härjedalens kommun närvarande vid första mötet, dock i en märklig och mindre smickrande roll, som om den skall ses som kommunens inställning, med kraft måste ifrågasättas.  Några sådana officiella representanter presenterades inte vid mötet i september 2009.

 

4). Något förslag till- eller färdig Miljökonsekvensbeskrivning fanns ej med vid någondera mötet, denna kunde därför ej diskuteras eller kommenteras av oss. Det krävs särskilt tillstånd då vindkraftspark skall placeras nära ett Natura 2000-område, vilket är aktuellt i detta fall. Enligt  7 kap. 28 § Miljöbalken och den särskilda miljökonsekvensbeskrivningen i 6 kap. 1 § Miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivningen är inte heller i fas, eller gjord parallellt med planeringen av teknik och ekonomi, vilket är ett krav. Inga alternativa platser för etableringen presenterades, vilket är föreskrivet i Miljöbalken 6 kapitel, 4 & 6§§. Endast muntliga uttalanden från er förekom, om att ni tolkade projektets miljöpåverkan som positiv!

 

5). Ingen Landskapsanalys fanns framme, den skulle vad vi förstod ej heller göras, då inget krav på detta ställts av kommunen – trots att projektet påverkar ett kulturhistoriskt riksintresse, Lillhärdals som sådant klassade rika fäbodkultur. Detta finner vi utomordentligt märkligt.

 

Vi kan därför sammanfattningsvis, med hänsyn till ovanstående beskrivet skeende och uppräknade allvarliga brister i handläggningen inte acceptera, att era två ”insäljningsmöten” i Lillhärdal 2008 & 2009 tillåts kvalificera som Samrådsmöten, varken i praktiken eller i lagens mening.

 

Våra medlemmars generella inställning till vindkraftsutbyggnad i vår bygd är för övrigt, att om det alls skall byggas några vindkraftverk i Lillhärdal, skall det vara småskaligt eller maximalt 10 verk, d v s max. dubbelt så många som mot i idag gällande översiktsplan. Verken skall inte störa horisontlinjen från bebyggelse eller fritidshus, eller störa andra naturvärden som är viktiga för Lillhärdal och framtida vildmarksturism, göra ingrepp i eller påverka områden klassade som riksintresse, eller negativt påverka för bygden viktiga existerande fritidssysselsättningar som jakt och fiske.

 

Lillhärdal, 2009-10-08

 

Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal,

 

 

 

_____________________________

Billy Anklew, Ordförande

 

 

 

 

 

 

      

CC för information till:          Härjedalens Kommun, Bror Norberg.

                                            Länsstyrelsen i Jämtlands län, Sara Huss.  

 

Medlemsantalet i föreningen ökar

Föreningen har nu 320 medlemmar

 

Snart 300 medlemmar

Efter samrådsmötet den 22 september i Lillhärdal har föreningen 280 medlemmar
 

Samrådsmöte

Den 22 september kl 18.00 hålls samrådsmöte för allmänheten i Folkets hus, Lillhärdal, där representanter från Rabbalshede Kraft presenterar projektet och svarar på frågor.

 

Sidan lanseras

Välkomna hit!
 

Frågorna hopar sig men svaren är få

Till alla kommunfullmäktige och ersättare i        Lillhärdal 2010-02-17
Härjedalens Kommun        
Medborgarhuset
842 80 Sveg


Frågorna om vindkraften hopar sig, men svaren är få!

För två år sedan beslutade Kommunledningsutskottet (Klu) under stor tidspress plötsligen, att översiktsplanen för södra/östra Härjedalen skulle ses över, detta för att möjliggöra för utbyggnad av storskalig vindkraft. I översiktsplanen, som tidigare gällde för nämnda område fanns det möjlighet till en utbyggnad med ca. 30 vindkraftverk.

Översiktsplanen är kommunens viktigaste verktyg för att styra utvecklingen i ett område. Olika intressen skall däri vägas mot varandra. Vindkraftsparker skall ställas mot boende – rekreationsmiljöer och andra näringars t.ex. turismens möjligheter till utveckling.

Bestämmer sig kommunen,  för att stora vindindustrier skall tillåtas växa upp i ett visst område, då har politikerna gjort ett aktivt val, som kommer att påverka detta område under en oöverskådlig framtid. Låt oss göra en tillbakablick över hur våra bygder och invånare tidigare har behandlats;

Skogen:
Det var svåra överväganden våra förfäder ställdes inför! Skulle dom behålla sina skogsmarker eller sälja dem till påstridiga och vältaliga uppköpare, som lockade med några hundralappar och en liter starkt? Detta har sedan  kallats för baggböleriet, då befolkningen ofta blev och kände sig lurad. Ingen kunde kanske på den tiden  förstå konsekvenserna av handlandet, men de påföljande generationerna har fått uppleva storskogsbolagens framfart. Ägandet har varierat, men aldrig haft hemvist i Härjedalen. Beskattningen av de stora vinsterna har därför inte heller skett i kommunen. Vilken nytta, förutom hårt och dåligt betalt skogsarbete som skapade enorma vinster till bolagsgubbarna, har detta inneburit för härjedalingarna kan man fråga sig? Vilka argument använde sig bolagsfolket av vid den tidpunkten och varför såldes skogen ut? Svaret på den senare frågan är kanske, att förfäderna inte insåg rätta värdet av skogen, inte hade kunskapen om hur man kunde tjäna pengar på den och helt enkelt gjorde det, för att överleva och för att man blev lovad ”guld och gröna skogar”. Nu hade bolagen kontroll på en stor del av marken och man styrde i högsta grad den framtida utvecklingen av bygden.

Vattnet:
Nästa steg var, att exploatera vattenkraften. Historien upprepade sig tyvärr. Representanter från bolagen styrde och ställde, man lovade åter ”guld och gröna skogar”. I Lillhärdal blev en politiker i slutet av 1940-talet så betagen av bolagens argumentation, att han lovade när Orrmosjön skulle regleras, ja då skulle ängarna nedanför Orrmosjödammen bli ”blommande sädesfält”! Hur det gick? Några sädesfält finns där inte, men ett slyområde, brunnar sinade, erosionsskador uppstod m.m. En ”bygdepeng” utlovades, den skulle bidra till den framtida goda utvecklingen för de orter som drabbades av regleringarna. Resultatet ser vi idag – Härjedalens befolkning minskar årligen, den har på de senaste 20 åren minskat med 2000 personer, trots att 100 miljoner utbetalats i ”bygdepengar”, varav 40 miljoner har gått till ”näringslivsbefrämjande åtgärder”!

Vinden:
Nu upprepas spektaklet. Bolagsgubbar med halv- eller helfyllda plånböcker vädrar morgonluft. Staten har bestämt sig för att kraftigt skattesubventionera vindkraften. Södra Sverige har lärt sig av Danmark och övriga Europa, att vindkraften  har många negativa konsekvenser i tätbefolkade bygder. Därför söker sig vältaliga och snabbfotade uppköpare återigen upp till våra trakter. Bergvik Skog AB, Fortum, Rabbalshede m.fl. tycker att Lillhärdalstrakten är ett bra ställe, för att bygga storskalig industriell vindkraft. Här bor inga människor bara några fåglar som är ivägen, är Bervik Skog AB:s argument (Bergvik Skog AB ägs av Stora Enso och Korsnäs) . Än en gång lovas ”guld och gröna skogar”. Exploatörerna är kanske  på väg att lyckas med, att påverka kommunala företrädare till att uppfylla deras önskan. En ”bygdepeng” lovas naturligtvis som kompensation, eller muta med ett annat och mer laddat ord, denna finns inräknad i exploatörernas kalkyler, men skall givetvis hållas så låg som möjligt. Bygdens framtid förutsätts åter vara till salu för ”lite grynvälling”!

Det är hushållen, som genom betalningen av påtvingade elcertifikat och med inbetalda skattemedel, subventionerar vindkraftens utbyggnad. Utan dessa bidrag skulle vindkraften vara helt olönsam, inte ett enda vindkraftverk skulle byggas. Därtill kommer att nätbolagen måste höja sina avgifter med minst 30 % för att finansiera nödvändig nätutbyggnad. Vindkraften är den hittills dyraste kraft som produceras i Sverige, den kostar tio gånger mer per kWh att producera än vår nuvarande mix av kärn- och vattenkraft. Den ersätter inga CO2-utsläpp, eftersom vår nuvarande kraftproduktion inte har några sådana.

Ledamöterna i kommunfullmäktige som i november 2010 skall fatta beslutet, som för årtionden framöver kommer att ”måla om” landskapsbilden, har nästan ingen information
eller mycket bristfällig och styrd sådan, helt byggd på exploatörernas välfriserade glädjekalkyler. Klu är styrgrupp för processen med att ta fram en ny översiktsplan, informationen ”ägs” av dess ledamöter. Det beslutande organet, kommunfullmäktige, skall få sin information och sitt beslutsunderlag från denna grupp. Hur det arbetet fungerar vet vi inte,  men vi kan konstatera att kunskapen om för- och nackdelar med en industrialisering av vår vildmark, är förvånansvärt liten. Klu förlitar sig på den information, som man får från kommunens tjänstemän på Miljö & byggkontoret. Arbetets leds av förvaltningschefen, som till ”experthjälp” har anlitat en inhyrd konsult med stadsarkitekts kompetens.

Genom denna konstruktion för arbetets utförande, har det mesta skett på basis av bolagsgubbarnas angivna villkor. Enligt uppgifter från kommunen har beslutet om att möjliggöra en storsatsning på vindkraftsutbyggnad skett, för att bolagsgubbarna / exploatörerna ville det och för att kommunen var skyldig att ordna detta. Man erkänner nu efter två år, att det inte finns någon sådan skyldighet. Det står kommunen helt fritt att avgöra om översiktsplanen för södra/östra Härjedalen skall ändras eller inte. Svaret till bolagsgubbarna hade lika gärna kunnat vara – vi har en gällande översiktsplan, som bara är fyra år gammal, ni får rätta er efter den. Den planen möjliggjorde för en utbyggnad av totalt 30 vindkraftverk.

Rabbalshede och Bergvik m.fl.  kunde med vissa kommunpolitikers mycket snabbt uttalade stöd för planerna, gå vidare och inleda ansökningsprocessen med ”samrådsmöten”, som istället visade sig bli rena försäljningsmöten. Ingen information om planerat antal verk, om hur ledningar skulle dras eller om hur ett nödvändigt stort nytt vägnät skulle se ut. Hur boendemiljön skulle komma att påverkas beskrevs inte heller. Det fanns överhuvudtaget ingen information värd namnet, mer än införsäljning om ett groteskt överdrivet antal nya jobb och stora summor pengar till markägare och till bygden. Hur många nya permanenta jobb och hur mycket pengar under hur lång tid, gick däremot inte att få någon klarhet i.

Tjänstemännen på kommunens Miljö & byggkontor bildade en s.k. referensgrupp för att förankra processen hos kommunens invånare, man hävdade att referensgruppens åsikter skulle väga mycket tungt. I gruppen fick Bergvik Skog AB och Fortum ta plats, deras representanter var de enda av sina uppdragsgivare avlönade ledamöterna i gruppen. Det är häpnadsväckande, att exploatörernas för vindkraftsfrågor ansvariga personer, fick sitta med i en sådan central och enligt uppgift mycket viktig grupp, dessutom utsedda av kommunala tjänstemän och ta del av och påverka diskussionerna med de utvalda representanterna för den av planerna berörda allmänheten. Resultatet ser vi idag, alla önskemål som bolagsgubbarna har haft, finns med i de förslag, som redovisats på kommunens informationsmöten med en bredare allmänhet i södra/östra Härjedalen.

På grund av den totala bristen på information och för att vi upplevde att översiktsplanearbetet skedde helt på bolagsgubbarnas villkor, samt för att söka stilla den oro, som detta skapade i Lillhärdalsbygden, startades Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdals gamla kommun, FFSV. Vi har som mål, att det maximalt skall finnas 10 vindkraftverk inom nämnda område. Föreningen startades i september 2009, den har idag snart 600 medlemmar till största delen boende i och fastighetsägare i Lillhärdal. Den är idag Härjedalens näst största idéella förening. Dess existens och syfte har märkligt nog ifrågasatts av ledande politiker och tjänstemän inom kommunen. Bristen på respekt för, att det finns starka negativa åsikter om storskaliga miljöförstörande industriella vindkraftsetableringar är anmärkningsvärd, hos vissa politiker och tjänstemän i Härjedalens kommun. FFSV:s tidigare förtroende för de beslutande politikerna, har undan för undan minskat p.g.a. dålig eller vilseledande information, samt en beslutsprocess i detta ärende, som upplevs som mycket ”rörig” och svår att följa ur ett medborgarperspektiv.

2010-02-01 kallade kommunen till ett ”informationsmöte” med invånarna i Lillhärdal. Nu trodde vi alla, att vi skulle få svar på de frågor vi har och att de ledande tjänstemännen skulle presentera ett beslutsunderlag, som är väl underbyggt för politikernas senare ställningstagande. Vad hände? Inget nytt framkom! Vi står i princip kvar på ruta ett. En mängd information saknas eller är grovt felaktig, om man inte, som de handläggande tjänstemännen gjort, okritiskt accepterar expoatörernas glädjesiffror och dito beskrivningar. Detta var första gången under två års väntan, som medborgarna äntligen fick en hett efterlängtad möjlighet till information om planerna från Härjedalens kommun.

Det är numera känt, att det finns ett politiskt tryck från riksdagspolitikerna på kommunens politiker, att tillse att regeringens ”påbud” om nationellt ökat vindkraftsmål, 10TWh senast 2015 från vindkraft kan uppnås. För att Härjedalens kommun skall uppnå ”sin andel” av detta mål behöver 30 vindkraftverk finnas i Härjedalen. Idag finns redan 22 st. Att Lillhärdalsområdet skall behöva förstöras, av gigantiska industriella vindkraftsetableringar med allt från 280 till 500 nya vindkraftverk, kan inte motiveras med att kommunen skall ta sin andel av ”bördan”. Det har man redan gjort med rejäl råge, om alla vattenregleringar och all kraftproduktion, som ”exporteras” till övriga landet räknas med. Det måste finnas andra skäl till, att vissa av politikerna i kommunen nu är så angelägna om att gå bolagsgubbarna till mötes, istället för att värna om sin hembygd och dess invånare! Vi undrar vilka?

Vad innehöll informationen från kommunen och vad saknades?

-Exploatörernas önskemål om var de vill sätta upp sina parker fanns med.
-En groteskt vilseledande beskrivning av hur många jobb, som kommer att skapas fanns med.
-Ett fotomontage, som gjorts av konsult flitigt anlitad av exploatörerna fanns med.(Ett fotomontage kan man i princip rigga till, som man själv vill att det ska se ut).
-Ingen analys var gjord av landskapets topografi, trots att två stora parker med flera hundra vindsnurror är aktuella runt Lillhärdal och dess utbyar.
-En landskapsanalys görs lämpligen av landskapsarkitekter. Kommunen har valt att anlita en stadsarkitekt. Deras kompetensområden skiljer sig avsevärt och kan helt vilseleda beslutande politiker och berörda medborgare,
-Det fanns fortfarande inget underlag som beskrev hur alla de 20 mil långa ledningarna skulle dras och vilka markägare, som till mycket låg ersättning skulle drabbas av dessa dragningar.
-Ingen beskrivning av hur vägnätet till femhundra vindsnurror skulle dras och hur dessa vägar påverkar ett område, som förklarats som riksintresse för sin i länet unika fäbodkultur.
-Inte heller något om hur hur fisket, jakten och övriga fritidsaktiviteter påverkas av alla dessa nyanlagda vägar i vindkraftsområdena.
-Ingen beskrivning eller analys förekom av hur hög- och lågfrekvent buller i topografin runt Orrmosjön och Härjeåsjön, kommer att påverka de fast- och fritidsboendes livsmiljö och hälsa vid den planerade utbyggnaden.
-Ingen beskrivning över hur ljus och ljusblink kommer att påverka de fast- och fritidsboende i området.
-Ingen beskrivning av eller redogörelse för hur EG:s Maskindirektiv, 89/392/EC som bland annat föreskriver låsta inhängnader med en radie om minst 450 meter runt varje vindkraftverk, kommer att påverka djurlivet och möjligheterna till övrig näringsverksamhet, rörligt friluftsliv, jakt, fiske, allemansrätten mm. Gällande lag och bestämmelser ignoreras.

Några saker klarades dock ut.
-Bergvik Skog AB tänker inte behålla och driva sina storskaliga industriella vindkraftsetableringar, de tänker se till att alla tillstånd görs klara och att kommunen beslutar om en översiktsplan, som stämmer överens med deras önskemål. När detta är klart säljs vindkraftsprojektet till det bolag, investerare eller kapitalförvaltare i Sverige eller utlandet, som erbjuder mest pengar till Bergvik Skog AB.
-Jakten kommer att omöjliggöras och förbjudas inom de avstängda vindkraftsområdena.
-Beskattningen kommer inte att ske i Härjedalen, Bergvik Skog AB ägs av Stora Enso och Korsnäs. Dessa bolag skattar inte i Härjedalen för sina vinster!
-Nätavgifterna måste höjas med minst 30 % p.g.a vindkraftindustrins nya behov av ledningskapacitet.

Vattnet igen:
-Det måste finnas 90% annan kraft ständigt tillgänglig, som s.k. reglerkraft för vindkraften när verken står stilla, ca. 80% av tiden. Reglerkraften blir i norra Sverige troligtvis vattenkraft, vilken måste byggas ut, om vindkraftsplanerna realiseras. Kärnkraft lämpar sig nämligen inte som reglerkraft.
-Svegsdammen är förberedd för ytterliggare en turbin, möjligheter till utbyggd reglerkraft för vindkraften finns i Härjeån eller i Ljusnan.
-Kommunen säger nej till ytterliggare utbyggnad av vattenkraften men det beslutet, kan givetvis behöva omprövas.

Huvudfrågan som återstår för kommunens politiker att besvara är:

Till vilken NYTTA är den planerade industriella utbyggnaden av storskalig vindkraft i Lillhärdal för bygden i första hand, för Härjedalen i andra hand och för landet som helhet i tredje hand?

Vilken nytta gör en vindkraftsetablering, som inte ekonomiskt kan stå på egna ben, utan alltid är beroende av ökande miljardsubventioner från hushållen via staten? Överväger nyttan alla de nackdelar som detta cyniska ”miljöspel” med svenskarnas pengar innebär? Vem är den stora vinnaren? Finns det andra vinnare än de moderna baggbölarna, de utländska tillverkarna och montörerna av utrustningen, aktieägarna i de huvudsakligen utlandsägda kraftbolagen och de kapitalplacerare oftast i utlandet, som jämte några lokala markägare girigt roffar åt sig av hushållens påtvingade avgifter och skatter, vilka utgör livsviktiga bidrag till den olönsamma vindkraftsindustrin?

Vad händer när svenskarna till slut inser, hur otroligt kostsam och skadlig denna helt onödiga vindkraftsutbyggnad är för samhället och för hushållens plånböcker? Vad gör politikerna, när trycket på att ta ansvar för felsatsningarna ökar och på känt manér övergår i massmediala drev? Det kanske är klokt, att ifrågasätta nyttan och inte okritiskt låta sig svepas med i den galopperande vindkraftseuforin? Att istället nu ställa frågor och syna vindkraftsbluffen innan det är för sent!

Har frågan om alternativa icke miljöförstörande utvecklingsmöjligheter i Lillhärdalsbygden belysts tillräckligt? Har de beslutande politikerna helt givit upp hoppet om södra/östra Härjedalen och av något obegripligt skäl fastnat för, att alla resurser skall läggas i västra Härjedalens glesbygd?

Vi förutsätter med hänsyn till frågans stora vikt för invånarnas och bygdens framtid, att kommunfullmäktigeledamöterna i Härjedalens kommun nu läser på om den ineffektiva och olönsamma vindkraftens förödande inverkan på miljön och på samhällsekonomin i stort och bildar sig en egen uppfattning i frågan. Att de kräver, att kommunens anställda tjänstemän levererar ett beslutsunderlag, som ger den korrekta och av exploatörerna ofärgade information de behöver, för att de skall kunna fatta ett klokt beslut i november. Att de snabbt kräver nödvändiga kompletteringar i det än så länge mycket ofullständiga och felaktiga materialet, detta krävs för att det skall ha något värde som beslutsunderlag.

Ansvaret för ett klokt beslut om översiktsplanen för södra/östra Härjedalen, vilar nu i första hand på ledamöterna i Klu, men därefter på hela kommunfullmäktige. Kommunen har även en unik vetorätt i denna för Härjedalens utveckling så viktiga senare fråga om kommande nya etableringstillstånd. Kommunen har i första hand en skyldighet, att tillvarata majoriteten av sina invånares bästa intresse, kommunens grundlagsskyddade kommunala bestämmanderätt är inte på något sätt hotad av bolagsgubbarnas och vindkraftsindustrins kommersiella intressen, ej heller av partipolitiska diktat från krafter i riksdagspartiernas ledningar. Härjedalens kommunpolitiker, av alla politiska riktningar, måste våga stå upp för och värna sina kommuninvånares miljö, hälsa och rättmättiga intresse av att kunna få fortsätta leva i en unikt orörd natur, oförstörd av denna skamliga och onödiga form för modernt baggböleri!

Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal, FFSV,


Billy Anklew, ordförande
 

FFSV:s brev till Rabbalshede Kraft AB

Rabbalshede Kraft AB
Marknadsvägen 1
457 55 Rabbalshede

Betr.:  Er nyligen införda annons i Tidningen Härjedalen med önskan om synpunkter
på föreslagen etablering av storskalig vindkraft i Lillhärdal.


Vi har förstått att ni anser de två möten ni haft med ”allmänheten” i Lillhärdal 2008 och 2009 vara ”Samrådsmöten” i Miljöbalkens mening.  Vi har 2009-10-08 lämnat föreningens kommentarer till dessa två försäljningsmöten. Såvitt vi kan se, har ni inte i Miljöbalkens mening hållit något samrådsmöte med invånarna och närmast berörda av era planer i Lillhärdal. Vad er nu aktuella annonsering har för syfte och mening är därför svårt att förstå. Kanske rör det sig endast om att felaktigt försöka ge sken av, att ni lever upp till de krav lagen föreskriver? Ni hoppade ju över annonseringen i lokaltidningen Tidningen Härjedalen i oktober. Att endast hänvisa till uppgifter ni lagt ut på er hemsida på Internet, duger inte som ”samråd med de av planerna berörda”, men det bryr ni väl er heller inte om?  

Vi har i vårt ännu obesvarade brev till er av 2009-10-08 lämnat uppgifter hämtade från Energimyndighetens ”lathund för entreprenörer” om hur samrådsmöten skall gå till och vad de skall innehålla i form av analyser och uppgifter. Upplysningar som vi inte ser har lett till någon åtgärd från er sida. Er annons i tidningen Härjedalen i förra veckan, med begäran om kommentarer och synpunkter från berörda av era planer i Lillhärdal, har – om möjligt – skapat ett ännu större tvivel på er förmåga, att på ett korrekt sätt handlägga en samrådsprocess, som svarar mot de krav lagen ställer på er som exploatör.  

Våra övriga kommentarer till skeendet hittills;

Om mötet 2008 finns inte mycket annat att säga, än att de flesta av oss, som bildat och är medlemmar i föreningen uppfattade det något överraskande mötet, som ett rent insäljningsmöte av traditionell art för era planer på en storskalig utbyggnad av vindkraft i vår bygd. Det framfördes vid upprepade tillfällen hur bråttom det var för markägare att skriva på avtal med er för att hyra ut marken för uppförande av era planerade vindkraftverk, och hur gynnsamma villkoren var för de som gjorde detta. Vidare utlovades stora pengar till byn, som s.k. bygdepeng, om Rabbalshedes planer kunde realiseras som ni önskade.

Det vi dessutom upplevde som extra anmärkningsvärt var, att två av kommunens ledande företrädare, som närvarade vid mötet, mycket aktivt agerade ”stödtrupp” och påtryckare för era planer! Ett lika olämpligt som häpnadsväckande beteende från dessa allmänhetens förtroendevalda, vilka senare förutsätts kunna med oväld, pröva projektets lämplighet ur kommunal synpunkt.

Till mötet i september 2009, hade vår förening bildats. Ett litet antal av våra medlemmar kom till mötet med väl förberedda frågor från byborna, som vi givetvis hoppades få bra svar på. Förutom att vi kunde märka en tydlig irritation från er sida över frågornas innehåll och vårt ifrågasättande av projektets nytta för bygden stod det snart klart för oss, att några svar av önskvärd kvalité inte kunde lämnas av er. Antingen svarade ni undvikande, ”skulle återkomma senare”, vilket ni inte har gjort, eller svarade ni inte alls. Dessutom har vi fortfarande följande observationer;

1). Något samråd med alla berörda parter har ej skett, ett flertal fastighetsägare som får sin utsikt förstörd, liksom påverkas av buller, blänk och ljus från vindkraftverken har ej kallats. Lika lite har de, som har sin fastighet längre från verken än 1,5 km kallats. De störs givetvis visuellt av planernas genomförande, därför skall de kallas och beredas tillfälle att yttra sig, enligt Miljöbalken. Den visuella påverkan av vindkraftverk är stor i starkt kuperad terräng, där verken placeras i höga lägen. Här kan vindkraftverk synas tydligt på flera mils avstånd. Det innebär, att en etablering även långt från Lillhärdalsområdet kan påverka upplevelsen av landskapet i riksintresseområdet.  

2). Mötena hade ej annonserats i ortens lokaltidning, Tidningen Härjedalen. Av någon anledning har ni nu, fem månader efter ert senaste försäljningsmöte, infört en annons i denna lokaltidning med uppmaningen till berörda, att inom viss tid inkomma med synpunkter. På vad undrar vi? Något ytterligare möte har inte avhållits i Lillhärdal efter september 2009.
Vid av Härjedalens kommun anordnat informationsmöte om eventuell ändring av översiktsplanen för södra/östra Härjedalen i Lillhärdal 2010-02-01 ställdes frågan till er nytillträdde representant i Lillhärdal, Gunnar Olofsson, varför ni inte som ni lovade har svarat på det femtiotal brev med synpunkter, som ni fick in efter er begäran i oktober förra året. (Då lovade ni svar till alla i slutet av november). Nu fick vi ett löfte av Olofsson vid mötet, att alla skulle ha fått svar inom två veckor, d.v.s. senast måndagen 2010-02-15. Vi kan, utan särskild förvåning, konstatera att ej heller detta åtagande har ni levt upp till.  

3). Kommunen och Länsstyrelsen fanns ej närvarande vid mötet med ”allmänheten” i Lillhärdal. Visserligen var två ledande företrädare för Härjedalens kommun närvarande vid första mötet, dock i en märklig och mindre smickrande roll, som om den skall ses som kommunens inställning, med kraft måste ifrågasättas.  Några sådana officiella representanter presenterades inte vid mötet i september 2009.

4). Något förslag till- eller färdig Miljökonsekvensbeskrivning fanns ej med vid någondera mötet och har ej presenterats senare, denna kunde därför ej diskuteras eller kommenteras av oss. Det krävs särskilt tillstånd då vindkraftspark skall placeras nära ett Natura 2000-område, vilket är aktuellt i detta fall. Enligt  7 kap. 28 § Miljöbalken och den särskilda miljökonsekvensbeskrivningen i 6 kap. 1 § Miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivningen är inte heller i fas med, eller gjord parallellt med planeringen av teknik och ekonomi, vilket är ett krav. Inga alternativa platser för etableringen presenterades, vilket är föreskrivet i Miljöbalken 6 kapitel, 4 & 6§§. Endast muntliga uttalanden från er förekom, om att ni tolkade projektets miljöpåverkan som positiv.

5). Ingen Landskapsanalys fanns framme, den skulle vad vi förstod ej heller göras, då inget krav på detta ställts av kommunen – trots att projektet påverkar ett kulturhistoriskt riksintresse, Lillhärdals som sådant klassade rika fäbodkultur. Detta finner vi utomordentligt märkligt.

6) Inte heller finns någon redogörelse från er, för hur tillstånden för de planerade vindkraftverkens igångsättning och ikrafttagande skall säkerställas genom att ni följer bestämmelserna i EG:s Maskindirektiv 89/392/EC (MD) om bl.a. CE-märkning. Dessutom saknas en redovisning av, hur kraven i MD på säkerställande av skydd för allmänheten och husdjur, som skall tillgodoses genom nödvändiga låsta avspärrningar med en radie om minst 450 meter kring vindkraftverken, kommer att påverka möjligheterna, att bedriva och utveckla lokala näringar, som t.ex. fäbodbruk, vildmarksturism och rennäring. Inte heller har ni redogjort för hur dessa avspärrningar kommer att allvarligt påverka djurlivet i området, samt livsmiljön och livskvalitén för de närboende, innebärande att betydande arealer naturmiljö inte längre blir tillgänglig för friluftsliv, jakt, fiske, bärplockning, rekreation etc.   

Vi kan därför sammanfattningsvis, med hänsyn till ovanstående beskrivet skeende och uppräknade allvarliga brister i er handläggning av ärendet, fortsatt inte acceptera, att era två ”insäljningsmöten” i Lillhärdal 2008 & 2009, med tillägg för nu införd försenad annons i Tidningen Härjedalen, tillåts kvalificera som samrådsmöten, varken i praktiken eller i lagens mening.

Våra idag ca. 600 medlemmars generella inställning till vindkraftsutbyggnad i vår bygd är för övrigt, att om det alls skall byggas några vindkraftverk i Lillhärdal, skall det vara småskaligt eller maximalt 10 verk. Verken skall inte störa horisontlinjen från bebyggelse eller fritidshus, eller störa andra naturvärden som är viktiga för Lillhärdal och framtida utveckling av näringar som vildmarksturism, göra ingrepp i eller påverka områden klassade som riksintresse, eller negativt påverka för bygden viktiga existerande fritidssysselsättningar som jakt och fiske.

Slutligen, att ni följer alla gällande EG- och svenska lagar och bestämmelser för etablering av denna typ av starkt miljöpåverkande industri är ett krav, som vi förutsätter att ni lever upp till.


Lillhärdal, 2010-02-17

Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal,



_____________________________
Billy Anklew, Ordförande




CC för information till:    Kommunstyrelsen, Härjedalens Kommun.
Länsstyrelsen i Jämtlands län, Sara Huss.
Östersundsposten
Länstidningen
Tidningen Härjedalen
 

FFSV begär svar på frågor om efterlevnaden av gällande EU-lag, från Härjedalens kommun

  • Hur skall kommunen tillse, att gällande EU-lag följs om inhägnad av vindkraftverken med en radie om minst 500 meter runt varje verk?

  • Hur skall kommunen tillse, att den föreskrivna inhägnaden utförs?

  • Hur löser kommunen problemet med att ”Allemansrätten” avskaffas inom och påverkas runt inhägnaden?

  • Hur löser kommunen problemet med att rennäringen kommer att störas av dessa avspärrningar?

  • Hur löser kommunen problemen med att vindkraftverkens nödvändiga inhägnad kan beröra grannfastigheter genom att omöjliggöra både det kommersiella nyttjandet, nyttjandet för friluftslivet inklusive jakt, fiske, bärplockning, och livsutrymmet för vilda djur med stark påverkan på deras förflyttningsvägar och föryngringsplatser?

  • Hur löser kommunen problemen med att utvecklingsmöjligheterna för turistverksamheten allvarligt påverkas och att fiske- och jakträtten måste avskaffas inom det inhägnade området?

  • Hur löser kommunen problemet med att den egna markanvändningen för ägarna till grannfastigheterna försvåras, t.ex förbud mot bygge, försvårande av lösdrift för husdjur och boskap, framkomlighet till egen mark för olika åtgärder etc.?

  • Hur löser kommunen problemet med åtkomst till och underhåll av de som riksintresse förklarade fäbodarna, som kan komma att hamna inom de föreskrivna avspärrningarna?


Läs mera här (doc)

 

Tyck till om nya vindkraftsprojekt

Inom kort kommer befolkningen i de områden i Härjedalen som berörs av vindkraftplaner att informeras om den nya översiktsplan för vindkraft som
kommunen arbetar med.
Läs mer
 

Finns alla nödvändiga tillstånd för nuvarande vindkraftverk i Härjedalen? Säkerheten i fokus!

Den rikstäckande Föreningen Svenskt Landskapsskydd, FSL, begär nu ut offentlig information från Härjedalens kommun om att alla nödvändiga tillstånd avseende maskinsäkerhet finns på plats, så att verken kan få lov att köras. Dokumentationen som skall finnas hos kommunen är en förutsättning för den i yrkesmässigt bruk varande vindkraftsverkets konstruktion, tillverkning, uppförande/montage, testning, kontroll, idrifttagning, godkännande och tagande i yrkesmässigt bruk. Läs brevet från FSL till kommunen här:

Föreningen Svenskt Landskapsskydd (FSL)

---------------------------------------------------------------------

14.12.2009 

Härjedalens kommun
Medborgarhuset
842 80 Sveg
 

Betr.: Begäran om offentlig information ang. de befintliga vindkraftverken i kommunen.

Uppförda verk:

Tännäs kyrby s:1, Tännäs gemensamhetsskog (1 st)
Funäsdalen 70:8 , Stentjärnåsen Vindkraft AB (5 st)
Långå 20:4, Agrivind AB (7 st)
Hån 6:2, 7:2, 2:18,  Agrivind AB (6 st)
Risbunn 1:1, Vindkompaniet O2 (1 st)
Högvålen 7:5, Olle Larsson ( 1 st)
Hedeviken 25:4, Vindkompaniet O2 ( 1 st)

FSL begär härmed av Härjedalens kommuns miljö och byggnadsnämnd, eller motsvarande, att erhålla en omgång kopior eller pdf-filer på nedan nämnda dokumentation, som bland annat skall utgöra förutsättning för den i yrkesmässigt bruk varande vindkraftsverkets konstruktion, tillverkning, uppförande/montage, testning, kontroll, idrifttagning, godkännande och tagande i yrkesmässigt bruk:

- 1 Tillverkarens anmälan om färdigställande.

- 2 EG-försäkran om överensstämmelse med maskindirektiv 98/37/EC (AFS 1993:10) typ -     bilaga 2A, 2B och i förekommande fall 2C, för varje berörd produktdirektiv (SS-EN 
     ISO/IEC 17050-1:2005 och SS-EN ISO/IEC 17050-2:2005). Det vill säga tillverkarens 
     intyg, att produkten vindkraftverk överensstämmer med bestämmelserna i de 
     gemenskapsdirektiv, som föreskriver anbringande av väl synligt CE-märke och med 
     bestämmelserna i CE-märkningslagen (SFS 1992:1534 ändrad i SFS 1994:1588).

- 3 Riskanalys, med stöd av SS-EN ISO 14121-1:2007, Maskinsäkerhet - Principer för 
      riskbedömning.

- 4 Tillverkarens typkontroll dokumentation och intyg anpassad till yttre miljöförhållanden på
      uppställningsplatsen, inkl. ev. finita element beräkningar.

- 5 Kontrollrapporter för säkerhetsrelaterade kontroller.

- 6 Verifikationsprotokoll i enlighet med kontrollplanen.
 

B.Stümer

------------------------------------------------------------------

Bernd Stymer,
ordförande i  FSL, Föreningen Svenskt Landskapsskydd
Medlem i Helgarögruppen
Väla Gård, Helgarö
64592 Strängnäs
0152 80107
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

 

Medlemsantalet ökar

Föreningen har nu 528 medlemmar
 

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR!

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!

Önskar FFSV - Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal, www.ffsv-lillhardal.tk

 Vi kände ett enormt gensvar och engagemang från våra medlemmar på medlemsmötet den 14 november, med inbjudna politiker och Bernd Stümer från Svenskt Landskapsskydd. Vi ökar ständigt vårt medlemsantal, nästa delmål är 600 medlemmar, 500 är redan uppnått. Om du känner någon, som vill bevara Lillhärdal och ännu inte är medlem, se till att hon eller han blir medlemmar snarast – tillsammans blir vi ännu starkare! Nästa år är ett viktigt år, då ett första beslut i frågan om ändring av översiktsplanen kommer att tas i kommunen. Vi känner, att vi
redan nu har flera politiska partier på vår sida.

Vi måste ha förståelse för att de flesta av våra politiker ännu inte satt sig in i hur storskalig vindkraft kommer att påverka byn. De behöver tid att bearbeta informationen och förstå den enormt negativa påverkan vindparksindustrialiseringen får på Lillhärdal, i form av buller, blink, blänk, förstörd länsunik fäbodkultur, som dessutom är klassad som riksintresse, förstörd turism, förstörd jakt och fiske, hot mot fridlysta fågelarter och en enorm förödelse av miljön i och omkring byn. Med våra medlemmars stöd fortsätter vi arbetet för att stoppa dessa planer. Vi jobbar vidare med målet 0 till max 10 vindsnurror runt Lillhärdal. Vi gläds åt, att opinionen redan har börjat vända mot vindkraften. Att kasta bort hundratals miljarder på att förstöra vår unika natur är helt galet, vi behöver inte vindkraften.

 Styrelsen / FFSV

                                                                                       
 

Blir "Referensgruppen" för vindkraftsfrågor i Härjedalens kommun förd bakom ljuset av exploatörerna?


Ur ”Minnesanteckningar 2009-10-14” förda av Stadsarkitekt Ulf Alexandersson från ”Referensgruppens” senaste möte 2009-10-14, distribuerade 2009-11-19, framgår bl.a., att både de siffror om den förväntade effekten av vindkraftverk i skogsmiljö, liksom deras sysselsättningseffekt lokalt, är anmärkningsvärt grovt överdrivna i positiv riktning. FFSV har tidigare begärt att ”Referensgruppen” upplöses på grund av risken för oönskad påverkan och jäv, då den innehåller representanter både för exploatörer och andra vindkraftsintressenter, nämligen Bergvik Skog AB och Fortum.

 

Effekten av ett vindkraftverk om 3 MW i skogsmiljö, vilket det rör sig om i östra Härjedalen är ca. 17%, detta ger en årsproduktion av 4,5 GWh per år, i stället för 7,5 GWh, som anges i referensgruppens minnesanteckningar, således en överdrift med hela 67%!

 

Överdriften beträffande möjliga arbetstillfällen är så oerhört grov, att den inte går att ens kvantifiera. Det är tillräckligt att konstatera, att den sannolikt hämtats från sagornas värld. Erfarenheten visar, att det endast blir ett mycket litet antal nya arbetstillfällen lokalt, både under byggtiden och därefter. Ett aktuellt exempel; Jämtkraft, till ca 70% ägt av Östersunds kommun, bygger hösten 2009 en 3 mil lång ny kraftledning för sina egna vindkraftverks behov.

 

I Ollebacken vid Lit ett par mil norr om Östersund, fanns vid en av våra medlemmars besök på platsen nyligen, ester, chilenare, rumäner och polacker sysselsatta med röjning för kraftledningsgatan, i ”skogsarbetarlänet” Jämtland! Byggnationen av verken sköts av utländska specialister, som upprättar egna flyttbara ”byar” med all nödvändig service under byggtiden. Servicen av verken sköts därefter av särskilt utbildade servicetekniker, som reser runt till de olika verken. Några lokala entreprenör kan troligen få i uppdrag, att gräva diken, öppna nya grustag, förstärka gamla & bygga nya vägar och frakta jord, sten och grus under byggtiden. Plogning och viss skötsel av vägarna återstår för någon lokal entreprenör, när verken är byggda. Någon nämnvärd positiv påverkan på sysselsättningen lokalt, blir det inte av den miljöförstörande vindkraftsexploateringen.

 

Tyvärr följer dessa positiva överdrifter ett numera välkänt mönster från diskussioner om vindkraftsetableringar i ett antal andra kommuner. Positiva effekter överdrivs kraftigt, medan negativa effekter som kraftigt buller, påverkan på natur och miljö liksom kringboendes livsmiljö i övrigt bagatelliseras eller helt förtigs. Effektiviteten anges för större verk i havsmiljö, när finansiering för projektet söks hos banken, samtidigt som värden för bullerstörningar hämtas från mindre verk i bygglovsansökan för samma projekt till kommunerna. Allt för att komma åt de åtråvärda byggloven, som är den begärliga handelsvaran för exploatörerna & finansklipparna.

 

Det är mycket allvarligt om felaktiga s.k. glädjesiffror, som nu i ”Referensgruppens” minnesanteckningar från mötet 2009-10-14, tillåts ligga till grund för någon rekommendation eller något utlåtande från ”Referensgruppen” till kommunpolitikerna, inför kommande beslut att eventuellt ändra kommunens översiktsplan. Välgrundade beslut ska bygga på korrekt angivna fakta, i väl genomarbetad dokumentation och därur inhämtad kunskap, inte på felaktiga uppgifter och propaganda!

 

Därför har FFSV hos Härjedalens kommun 2009-11-24 begärt att få ut kopior av alla handlingar, relaterade till kontakterna med Bergvik Skog AB, Rabbalshede Kraft AB, samt alla handlingar kring, inklusive kommunens beslut, att inte tillåta någon vindkraftsexploatering i västra Härjedalen.

Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal, FFSV

 

Bernd Stümer, Svenskt Landskapsskydd

Föreningen Svenskt Landskapsskydds ordförande, Bernd Stümer, kommer att närvara vid FFSV:s medlemsmöte lördagen den 14 november.
 

Föreningen har nu 421 medlemmar

Tack för att Ni stödjer FFSV. Vill Ni även stödja oss ekonomiskt - sätt in pengar på bankgiro:
436-8353. Pengarna används uteslutet till att täcka uppkomna kostnader, ex porto,
annonsering mm. För övrigt arbetar vi helt ideellt. Vi behöver Ert stöd även ekonomiskt.

 

Inbjudan till Härjedalens kommuns samtliga kommunfullmäktigepartier

Inbjudan till Härjedalens kommuns samtliga kommunfullmäktigepartier

Föreningen för småskalig vindkraftsutbyggnad i gamla Lillhärdals kommun, (FFSV) hälsar ditt parti välkommet till Lillhärdals Folkets Hus, lördagen den 14 november.

Föreningens medlemmar önskar föra en konstruktiv diskussion och dialog om inriktningen i och konsekvenserna av den nya översiktsplanen, som har som mål att möjliggöra en storskalig vindkraftsutbyggnad i Lillhärdal.

 Vi ser gärna att ert parti representeras av 1 – 2 personer med mandat att framföra ert partis ställningstagande i ovan angivna ärende.

 Diskussionen och dialogen börjar klockan 12.00 och avslutas klockan 15.00.

Samtalsledare kommer att sköta mötesordningen och frågor kommer att ställas av närvarande föreningsmedlemmar i publiken.

 Föreningen för småskalig vindkraftsutbyggnad i gamla Lillhärdals kommun har idag, 2009-10-23, ca. 400 medlemmar med olika anknytning till Lillhärdal.

 Ni som önskar veta mer om vår förening kan gå in på vår hemsida:

www.ffsv-lillhardal.tk

 Som en introduktion till ämnet för dialogen ser vi gärna, att ni tittar på en kortare film om vindkraftsutbyggnad på landsbygden i södra Halland, ni når filmen via länken:  http://www.youtube.com/watch?v=Iq9yX1RLxV0

Vi ser fram mot ert svar, senast 2009-11-06, med uppgift om vem som kommer att representera partiet vid mötet, till: Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den .

Mycket välkomna till Lillhärdal 2009-11-14!

 

 

_________________________

Billy Anklew,

ordförande i FFSV

Tel.: 0680 – 305 52 / 070-6034055

 

Medlemsantalet ökar

Föreningen har nu 360 medlemmar

 

Framställan till kommunstyrelsen i Härjedalen

Kommunstyrelsen i                                                                        Lillhärdal 2009-10-07

Härjedalens Kommun,

Medborgarhuset

842 80 Sveg

 

 

 

 

 

Framställan till kommunstyrelsen i Härjedalens kommun;

 

Föreningen för Småskalig Vindkraft i Lillhärdal (FFSV) tvingades tyvärr konstatera, att varken vår förenings representanter eller andra närvarande innevånare i Lillhärdal vid ”samrådsmötet” med Rabbalshede Kraft AB i Lillhärdal 2009-09-22, fick någon användbar information eller ens några tillfredsställande svar på till bolaget ställda frågor. För att söka tillgodose den av vindkraftverksplanerna berörda allmänhetens befogade krav, på en korrekt handläggning av ärendet och på en fullständig information om konsekvenserna av det aktuella föreslagna storskaliga industriella vindkraftsprojektet i Lillhärdal, ser vi oss nödsakade, att härmed rikta följande krav och frågor till kommunstyrelsen i Härjedalens kommun;

 

K1. Generella krav

FFSV kräver generellt, att Härjedalens kommun ställer som oavvisligt krav på exploatören Rabbalshede Kraft AB, att de i sina förberedelser för ansökan om nödvändiga tillstånd till föreslagen etablering av storskalig vindkraftsanläggning i det s.k. Åndbergsområdet strikt följer miljöbalkens bestämmelser. Hittillsvarande ansatser till s.k. samrådsmöten med ”berörda i Lillhärdal” har uppvisat så allvarliga formella brister i hur kallelser utgått, i urvalet av deltagare, i faktainnehållet som bolaget presenterat, samt i mötenas genomförande, att de under inga omständigheter kan uppfattas som annat, än ren marknadsföring för bolagets projekt gentemot hugade markägare.

 

Vidare kräver vi, att om det alls skall byggas några vindkraftverk i Lillhärdal, skall det vara småskaligt eller maximalt 10 verk, d v s max. dubbelt så många som mot i idag gällande översiktsplan. Verken skall inte störa horisontlinjen från bebyggelse eller fritidshus, eller störa andra naturvärden som är viktiga för utvecklingen av Lillhärdals vildmarksturism, göra ingrepp i eller påverka områden klassade som riksintresse, eller negativt påverka för bygden viktiga existerande fritidssysselsättningar som jakt och fiske.

 

K2. Kommunen skall hålla i samråd, referensgruppen avslutas

Då kommunens roll i markanvändnigsfrågor är att göra avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen kräver vi, att Härjedalens kommun i fortsättningen håller i de samråd som krävs i PBL och MBL, d.v.s. bjuder in till samråd där såväl enskilda som allmänna intressen kan komma fram och noteras för den fortsatta processen.

 

FFSV kräver att arbetsmodellen med referensgrupp avslutas. Kontakten mellan kommunen och medborgarna har överlåtits till och begränsats till åsikterna från en icke väl fungerande referensgrupp. Faktum är, att urvalet av nuvarande medlemmar i referensgruppen inte har skett på ett neutralt, ojävigt och godtagbart sätt, samt att det föreligger en upprepad demonstrerad oförmåga från många av gruppens ledamöter, att deltaga i gruppens möten och att överhuvudtaget kalla till möten i de respektive undergrupper de representerar.

 

Då kommunens framförda åsikt är, att referensgruppen tillmäts stor, kanske avgörande betydelse för kommunens senare beslut, bör referensgruppen därför omedelbart läggas ned. Den bör ersättas av kommunens politikers och tjänstemäns öppna dialog med medborgarna, för en fullständig information om planernas konsekvenser för området och en nödvändig demokratisk förankring av eventuellt kommande viktiga beslut om vindkraften, på öppna och i god tid utlysta möten. Så arbetar andra kommuner i liknande fall.

 

Om kommunen i framtiden fattar beslut, som öppnar för de aktuella vindparksplanerna, och det därefter går upp för allmänheten och kommunen vilket illa underbyggt beslut det var, då kan det som i Offerdal vara för sent. (läs om Krokoms kommuns ånger i länk på vår hemsida, http://op.se/krokom/1.1294269). Kommunen kommer att utsätta referensgruppens medlemmar, som idag intet ont anande ställer upp på denna arbetsmodell, för ett stort obehag.  Kommunen uppfattas samtidigt som om den, med nuvarande arbetsmodell abdikerat från sitt ansvar, en uppfattning vi delar. 

 

K3. Vindkraft i Lillhärdalsområdet - Landskapsanalys

En stor och omfattande fråga som berör hela Lillhärdalsområdet är, att det finns riksintressen som står emot varandra (se punkten K4 nedan) och att underlagsmaterial för denna bedömning bör tillhandahållas av staten. Vi kräver att en utförlig landskapsanalys utförs och bekostas av Länsstyrelsen i Jämtlands län. Den visuella påverkan av vindkraftverk är stor i starkt kuperad terräng där verken placeras i höga lägen. Här kan vindkraftverk synas tydligt på flera mils avstånd. Det innebär att en etablering även långt från Lillhärdalsområdet kan påverka upplevelsen av landskapet i riksintresseområdet. 

 

K4. Undantag för riksintresse för kulturmiljö

Lillhärdal med omgivande fäbodområde ( Z63 ) är klassat som riksintresse för kulturmiljö. Enligt Miljöbalken 3:6 skall riksintresse skyddas mot åtgärder som kan skada kulturmiljö. I övriga kommuners översiktsplanering har områden med riksintresse generellt undantagits från vindkraftsutbyggnad, varför har detta ej skett i Härjedalens kommun i Lillhärdal? FFSV kräver att detta snarast sker även för Lillhärdal.

 

K5. Miljökonsekvensutredning

En utförlig miljökonsekvensutredning enligt miljöbalkens krav skall utföras av neutral part, ej av exploatörens konsult. Denna skall i föreskriven form, i god tid delges berörda parter inför föreskrivna samrådsmöten och finnas tillgänglig vid och diskuteras under dessa möten. Så har hittills ej skett.

 

K6. Övriga konsekvensutredningar

Konsekvensutredningar måste göras för planernas påverkan på turismen och på för landsbygdskulturen traditionellt mycket viktiga intressen, som jakt och fiske.

 

Vidare vill vi framföra som krav, att synen på vinden som en lokalt ägd naturresurs precis som skogen och vattnet tillgodoses, samt att avkastningen från denna resurs i första hand kommer den egna bygden tillgodo. Vi vill att en betydande del, 10 – 20% av vad ett vindkraftverk ger fördelas på dem, som bidrar till att vindkraften kan byggas ut. Fördelningen kan förslagsvis delas upp på:

Bygdepeng där en viss del av denna bör gå till kommunen som ”utvecklingspengar” för framtida miljö- energi- och kretsloppsfrågor.

Vindbonus, om utbyggnad skall ske i ett riksintressant område bör samtliga markägare få del av avkastningen i proportion till sina markers areal, oavsett om fastigheten direkt drabbas av intrång eller ej.

Intrång infrastruktur: Berörda markägare skall ha ersättning för det intrång det innebär att bygga vägar, ledningar m.m.

Intrång vindkraftverk. Alla fastighetsägare som berörs av byggnationen skall ha ersättning för intrånget, deras medverkan är en förutsättning för att andra kan tjäna pengar på vindkraftverken.

 

K7. Förändring av Översiktsplanen.

I samband med att översiktsplanen nu avses ändras, kräver FFSV, att en nu möjlig anpassning av strandskyddsbestämmelserna samtidigt sker, i avsikt att tillåta mera strandnära byggnation vid områdets vattendrag, liksom att det säkerställes, att nödvändiga förutsättningar finns i planen, för utveckling och expansion av näringar som skapar lokala arbetstillfällen, som t.ex. vildmarksturism.

 

K8. Redovisning av sysselsättningseffekten för nya arbetstillfällen

Vi kräver en redovisning av ”avkastningen” i form av det ökade antal arbetstillfällen för ortsbefolkningen resp. totalt ökat antal, som skapas av projektet under och efter byggtiden, samt hur denna avkastning jämför sig med avkastningen från turism, skogsnäring, rennäring, och eller andra näringar samt avkastningen från jakt och fiske etc.

 

K9. Redovisning av total markåtgång

Vi kräver en noggrann redovisning av markåtgången för vägar, grustäkter,  ledningar och verk.

 

K10. Rivning av verk och återställande av mark

De planerade verken skall rivas och marken återställas om ca. 50 år.Det kostar idag ca. 1-2 miljoner att riva ett vindkraftverk. Vem skall stå för den kostnaden om 50 år, då ägandet troligen kommer att vara överfört till bolag, vilka med avsikt icke kan nås av några krav på betalning? Vi kräver att någon form av bankgarantier / säkerheter / fonderingar av avkastning/ eller motsvarande införs, som garanterar att rivningen bekostas och att naturen återställs efter verksamhetens upphörande.  

 

Frågor till Kommunstyrelsen:

 

F1. Vad är det för fel på nuvarande översiktsplan från 2004, som gör att den måste omarbetas?

 

F2. Hur resonerar kommunen då syftet med den nya översiktsplanen bara är att tillåta flera vindkraftverk, vindkraftparker? Varför inkluderas inte andra angelägna frågor, som t. ex. utveckling och expansion av vildmarksturismen i Lillhärdal, i förändringen av översiktsplanen?

 

F3. Vad är tidplanen (detaljerad) för vindkraftutbyggnaden i Lillhärdal?

 

F4. Blir de skogsbilvägar som skall färdigställas öppna för allmänheten?

 

F5. Blir området under och omkring vindkraftparkerna öppna eller stängda för allmänheten?

 

F6. Vem ansvarar för säkerheten i och omkring vindkraftparkerna?

 

F7. Hur många m3 material i form av sand och grus kommer att förbrukas till fundament och vägar? Var skall dessa grustäkter ligga, vem ger tillstånd till dessa i naturen avsevärda ingrepp?

 

F8. Hur många mil kraftledningar skall byggas och var? Kommer de att grävas ner?

 

F9. Kommer skogen under vindkraftverken att kalhuggas? I så fall, vad säger att Skogsstyrelsen kommer att godkänna detta betydande ingrepp i skogsbruksplanerna?

 

F10. Förklara hur kommunen kom fram till att turismen i västra Härjedalen påverkas negativt av vindkraft, men att detsamma inte gäller i Lillhärdal?

 

F11. Hur uppfyller kommunen lagens krav om att en översiktsplan säkerställer ”långvarig och trygg boendemiljö” då vindkraftparker är etablerade. Se t ex dokumenterade olyckor och dödsfall i samband med vindkraft, vidare problemet med störande oljud och blinkande ljus för att varna flygplan om natten.

 

F12. Varför inte samma omsorgsfulla och långsamma utredningsarbete i Lillhärdal som i västra Härjedalen med ex.vis externa konsulter?

 

F13. Hur kommer bygden och dess innevånare att kompenseras för att nuvarande attraktionskraft i områdets naturtillgångar sjunker med denna industriella etablering?

 

 F14. Kommer kommunen att informera boende och fastighetsägare om vindkraftplanerna, och i så fall när? Är detta informationsarbete delegerat till exploatörerna att sköta?

 

 F15. Hur kommer den reglerkraft som enligt E.ON Netz beräkningar i Tyskland 2005, måste ha en kontinuerlig permanent leveransberedskap om ca. 90% av vindkraftverkens möjliga kraftleveranser, att säkerställas?

 

F16. Var i kommunen skall denna nödvändiga och betydande vattenkraftsutbyggnad ske?

 

F17. Hur ser kommunen på, att ägandet av vindkraftsetableringen i Lillhärdal med omnejd med allra största säkerhet kommer att hamna i händerna på utländska kapitalägare, som kommer att tjäna pengar på, att Härjedalens kommun av miljöskäl tillåter dem att industriellt exploatera och förstöra ett i Europa närmast unikt naturområde?

 

F18. Vilken betydelse tillmäter kommunens politiker det faktum, att vår förening redan representerar ca. 350 medlemmar med olika anknytning till Lillhärdalsbygden?

 

F19. Bygden gynnas inte långsiktigt av att exploatörer knyter upp några markägare som räknar med att tjäna pengar och därför blir vindkraftsförespråkare. Dessa ersättningar är ju ”småpengar” jämfört med om markägare och kommunen tillsammans kunde ställa större krav på exploatörerna. Är det förenligt med kommunens policy för hur den kommunala verksamheten skall bedrivas, att ett så oerfaret och finansiellt svagt vindkraftsbolag som Rabbalshede Kraft AB i förening med ett litet antal privata markägare, skall tillåtas genomföra denna moderna form av baggböleri och köra över majoriteten av lokalbefolkningen?

 

F20. Är inte kommunen skyldig att i första hand se till majoriteten av innevånarnas bästa intresse framför en minoritets önskan, att till skada för majoritetens intressen industriellt och storskaligt exploatera sina fastigheter?

 

F21. Varför har inte riksintresseområdet Z63 (Lillhärdal med fäbodområde) redan från början undantagits helt från denna exploatering? Varför värnar inte kommunen sina så värdefulla områden, mot en skadlig industriell exploatering?

 

 

Vi ser med stort intresse fram mot kommunstyrelsens snara svar på vår framställan, och ställer givetvis gärna upp på en diskussion kring innehållet i denna, om kommunstyrelsen så önskar.

 

 

Föreningen för Småskalig Vindkraft i Lillhärdal (FFSV)

 

 

 

___________________________

Billy Anklew, ordförande 

 

 

 

 

 

CC för info till:                   Länsstyrelsen i Jämtlands län, Sara Huss

 

 

 

Vindkraftsutbyggnad, ett ofantligt onödigt slöseri med skattemedel och miljö

En normal leveransnivå av el från ett vindkraftverk i Sverige är ca. 25% av dess maximala tekniska leveranskapacitet, om vinden ständigt blåser optimalt och vindkraftverket producerar maximalt. För att kunna lita till vindkraften som en del i energiförsörjningen krävs dock ”reglerkraft” om ca. 90% av den normala leveransnivån för vindkraftverken, i form av ständigt tillgänglig kraft från andra källor, för att direkt kunna sättas in när vindkraftverken inte kan leverera, enligt E.ON Netz, i ”Wind Power Report”, 2005. Hur klimatneutral är då vindkraften i realiteten?

 

Enligt E.ON Netz, ett av de största bolagen i elkraftsbranschen i Tyskland, kan vi inte för pålitliga leveranser förlita oss på mer än 10% av den genomsnittliga verkliga leveransnivån från installerad vindkraft, d.v.s. blott 2,5% av vindkraftverkens totala tekniska möjlighet att producera kraft. Finns det någon annan teknik som netto ger så lite tillbaka, för så ekonomiskt och miljömässigt gigantiska kostnader? Verkningsgraden för ångmaskinen är ju mellan 15 och 20% och den tekniken anses ju inte längre vara kommersiellt lönsam.    

 

Med andra ord skall vi med nuvarande utveckling, där våra politiker alla tävlar med varandra i att framstå som mest miljövänliga, till mycket stora kostnader och negativa konsekvenser för de svenska skattebetalarna, för de svenska elabonnenterna och för vår i Europa närmast unikt orörda svenska natur, som idag är på väg att förstöras av vindkraftsparker, säkerställa en nettoökning av elutbudet i Sverige med futtiga 2,5% av den totala installerade tekniska leveranskapaciteten från vindkraftverken! Detta på en elmarknad som inte ens behöver tillskottet, vi har redan idag mer el än vi behöver och räknar ju med, att tillskottet från vindkraftselen till största delen måste exporteras.

 

De som kommer att få betala detta enormt dyra ”miljökalas”, är givetvis alla elabonnenter och skattebetalare i Sverige. Vi får betala de mycket kapitalslukande nyinvesteringarna i elnäten via höjda nätavgifter. Vi får betala utbyggnaden av vindkraften via skattesubventioner till producenterna av vindkraftselen och via lagligen föreskrivna avgifter för elcertifikat för ”förnyelsebar energi”. Vi har alla, av vindkraftens förespråkare och aggressiva försäljare sedan länge lurats att tro, att vi bidrar till en klimatförbättring genom att betala mer, för den ”klimatneutrala” men dyrare vindkraftselen. Dessutom är vi nu på väg att förstöra Sveriges unika naturmiljö,  för att i realiteten göda utländska och multinationella; elbolag, byggbolag, tillverkare av utrustning till vindkraftverk och sist men inte minst, de utländska kapitalförvaltare, som blir slutliga och säkert nöjda ägare, av den svenska vindkraften.

När skall våra politiker slutligen besinna sig och inse, att det är betydligt bättre att satsa på en effektivisering av hur vi idag använder vår energi, istället för att utan eftertanke springa ikapp med varandra i denna feltänkta ”miljökapplöpning” mot avgrunden? Istället för att vinna röster riskerar de, när sanningen går upp för deras väljare, att tappa sina maktpositioner på grund av brådskan att uppnå onödiga, avlägsna om än idag ”politiskt korrekta”, men ineffektiva och farligt kostsamma vindkraftsmål. Hur mycket accepterar de svenska väljarna, att ”miljösolidariteten” med utländska elanvändare får lov att kosta ekonomiskt och miljömässigt, för oss i Sverige?  

Sverige kan, hävdar Ingenjörsvetenskapsakademins projekt ”Vägval Energi” i sin rapport 2009-09-29, spara hela 15 TWh / år, hälften av regeringens troligen orealistiska mål för vindkraften år 2020, bara genom att med nuvarande styrmedel effektivisera det svenska energianvändandet. Rapporten uttrycker välgrundade farhågor för, hur skattebetalarna kommer att reagera, när det väl går upp för dem vad vindkraftssatsningen verkligen kostar, liksom för kostnadshöjningarnas påverkan på den svenska industrins konkurrenskraft och dess möjligheter att behålla arbetstillfällen i Sverige. Det är ju inte tillåtet att ”svära i kyrkan”, men det är sannerligen hög tid nu, att seriöst ifrågasätta det kloka i den av våra politiker ännu så omhuldade, stora och dyra svenska ”miljösatsningen” på en kraftigt utbyggd men i verkligheten synnerligen olönsam vindkraft.

2009-10-05/Föreningen För Småskalig Vindkraft i Lillhärdal, www.ffsv-lillhardal.tk
 

Björn Gillbergs åsikter om storskalig vindkraft

Här är två artiklar som beskriver vad miljökämpen Björn Gillberg anser om storskalig vindkraft

”Regeringens planer på elexport hotar våra vatten”

"Vindkraftplanen på Näset är vettlös!"

 

Över 150 medlemmar

På bara några dagar så har föreningen fått över 150 medlemmar!